Populärteknik

Stenar från himlen

Vid Stevns klint söder om Köpenhamn kan man i kalkstenslagren se KT-gränsen, den bruna sedimentrand som anses ha uppkommit av det stora meteoritnedslaget i Chicxulub i Mexiko för 65 miljoner år sedan. Teckning Kaianders Sempler
Del av meteoriten som slog ner 1795 vid Wold Cottage i Yorkshire.
Monument på platsen där Wold Cottage-meteoriten i Yorkshire slog ned.
Hoba-meteoriten i Namibia upptäcktes 1920. Med sina 60 ton räknas den som världens största kända intakta meteorit, och anses ha slagit ner för 80 000 år sedan
Luis och Walter Alvarez undersöker KT-gränsen i en kalksten i Italien.
– Dinosaurierna var vid liv 300 000 år efter det stora meteoritnedslaget, hävdar paleontologen Gerta Keller.
Gerta Keller, paleontolog vid Princeton University.
Dr Ted Nield, geolog och vetenskapsjournalist. Foto: Kaianders Sempler
Incoming! av Ted Nield, Granta 2011. 270 sidor. Cirkapris 10 GBP.

Var verkligen ett stort meteoritnedslag för 65 miljoner år sedan anledningen till den stora massdöden vid kritaerans slut, då bland många andra arter dinosaurierna dog ut? En ny bok om meteoritforskning tar itu med både geologins och paleontologins heliga kor.

Kaianders Sempler
Kaianders Sempler
Publicerad

Klockan sju på kvällen den 16 juni 1794 syntes plötsligt ett mörkt moln på himlen över den italienska universitetsstaden Siena. Men en väldsam knall exploderade molnet, varefter en mängd små heta stenfragment föll över staden. Ett av dem föll på en liten gosses hatt och brände hål i brättet. Annars inträffade märkligt nog inga olyckor.

Det hela var mycket egendomligt. Varifrån kom stenregnet? I och för sig hade man hört talas om stenar från himlen tidigare, men sådana rapporter hade avfärdats som dumheter och vidskepelse. De som rapporterat om sådana fenomen hade ju varit okunniga bönder eller annat löst folk.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →

Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.


Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här

geologi nyheter populärteknik vetenskapshistoria

MEST LÄST