Plastsedlar räcker längre

2003-03-28 15:30 Kaianders Sempler  
Fem australiska plastdollar, hygieniska och svårförfalskade. Nere till höger finns ett helt genomskinligt fält.


 
Få papperslappar blir så väl tummade som småsedlar. I Australien visade det sig i mitten av 1980-talet att dollarsedlarna bara hade en livslängd på ett par månader. Därefter var de så smutsiga och slitna att de inte längre accepterades som betalningsmedel i sedelautomater.

Csiro, Samväldets forskninginstitut, tog fram ett polymerbaserat material som kunde ersätta sedelpapperet, och lagom till Australiens 200-årsjubileum 1988 kom den första australiska plastsedeln. Plastsedlarna blev en succé, och sedan 1996 är alla valörer av australiska dollar av plast.

En lång rad länder i Sydostasien har gått över till plastsedlar. Först ut i Europa är Rumänien.

Idag är Australien världsledande när det gäller sedelproduktion. Pengar är en lönsam exportindustri, och Australien har producerat sedlar för Thailand, Indonesien, Papua Nya Guinea, Kuwait, Västra Samoa, Singapore, Brunei, Sri Lanka och Nya Zeeland.

Plastsedlarna är svårare att förfalska än gamla pappersedlar, men i senaste numret av tidskriften Kriminalteknik varnar forensiker för ett oväntat problem. Ingen av de traditionella metoderna för att säkra fingeravtryck fungerar på plastsedlarna. Avtrycken försvinner efter några dagar i den polymer som plastsedeln är tillverkad av, så det gäller att sno sig på om man behöver säkra bevisning.

- Sverige har ingen avsikt att gå över till plastsedlar, säger Anders Ekström på Riksbanken till Ny Teknik. Dels är vårt papper alldeles utmärkt, och dels så vet vi ju ännu inte hur det går med folkomröstningen i september. Om vi beslutar oss för att gå över till euro kommer vi att få sedlar av eurostandard. De är av papper, noggrant specificerade för att kunna tillverkas i många länder.

Är sedelpapperet fortfarande utvecklingsbart?

- Ja, det går att förbättra hållbarheten ytterligare genom att ytbehandla det med olika typer av lacker. Det går också att armera papperet så att de håller bättre. Förresten är det ju egentligen inte "papper" vi talar om, utan ett material gjort av råbomull.

Ett annat problem med plastsedlarna är hur de fungerar i stöldkassetter. Sedlarna får inte vara så motståndskraftiga att de inte kan färgas in, eller att de kan tvättas.

Svenska sedlar inte längre svenska.


Tumba söder om Stockholm åtnjuter stadgat världsrykte för sina slitstarka bomullsbaserade sedlar. Här har svenska pengar tryckts sedan 1700-talet. Och inte bara svenska. Det var i Tumba som de första finska eurosedlarna trycktes. Men inte nog med det. Sedelpapperet är så förnämligt att amerikanska Crane & Co år 2001 köpte hela Tumba pappersbruk. Nu ska man producera papper till dollarsedlar.

Tillverkningen av svenska mynt är för övrigt också såld. Till finska statens myntverk. Så svenska pengar är inte längre svenska! Varför sålde Riksbanken Tumba?

- Vi ska inte syssla med affärsdrivande verksamhet, svarar Anders Ekström på Riksbanken. Vår uppgift är att se till att det finns sedlar och mynt, men inte själva tillverka dem.

Men låt oss nu gå tillbaka i tiden och se hur det hela började.

Tumba söder om Stockholm åtnjuter stadgat världsrykte för sina slitstarka bomullsbaserade sedlar. Här har svenska pengar tryckts sedan 1700-talet. Och inte bara svenska. Det var i Tumba som de första finska eurosedlarna trycktes. Men inte nog med det. Sedelpapperet är så förnämligt att amerikanska Crane & Co år 2001 köpte hela Tumba pappersbruk. Nu ska man producera papper till dollarsedlar.

Tillverkningen av svenska mynt är för övrigt också såld. Till finska statens myntverk. Så svenska pengar är inte längre svenska!

De första banksedlarna i Sverige utgavs 1661 av Stockholms Banco, ett finanshus ägt av en bankir vid namn Johan Palmstruch. Sedlarna kallades kreditivsedlar, och kan närmast jämföras med dagens checkar eller postväxlar.

Transportsedel från 1767 på papper tillverkat vid Tumba bruk. På sedeln står varningstexten "Den som denne sedel efteraper skal warde hängd."

Det visade sig emellertid att Palmstruch utfärdade sedlar utan täckning, så banken gick i konkurs efter några år. För att få reda i betalningarna grundades 1668 Rikets Ständers Bank, nuvarande Sveriges Riksbank. Man började utfärda "transportsedlar" i fasta valörer. Sedlarna trycktes länge av privata boktryckare, men från 1737 anförtroddes tryckningen till det kungliga boktryckeriet. Sedelpapperet köptes från Holland.

Trots att falskmynteri var belagt med dödsstraff kom allt fler falska sedlar i omlopp. Man insåg att det gällde att se till att sedlarna blev svårare att förfalska, och 1755 beslutade Riksens ständer att starta ett eget pappersbruk och sedeltryckeri. Yrkeskunnig expertis skulle hämtas från Holland.

Teknikembargo

Problemet var att Holland hade strängt embargo mot att exportera teknik. Det var förenat med hårda straff för den som spred kunskaper om papperstillverkningen till utlandet. Svenskarna kom emellertid i kontakt med två pappersmästare, bröderna Jan och Erasmus Mulder, som villigt lät sig värvas. Tyvärr gick Jan på lokal och tog sig några glas för mycket, varefter han inte kunde hålla tyst om det nya välbetalda jobb han snart skulle tillträda. Jan fängslades och dömdes till 16 år i "rasphus". Han avtjänade dock bara en del av straffet, eftersom han dog efter kort tid i fängelset.

Erasmus Mulder lyckades fly ut ur Holland och ta sig till Sverige. Den7 februari 1759 kunde han visa upp det första provet på sedelpapper från Tumba för bankofullmäktige.

KS

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt