Den första atlantkabeln

2016-02-17 06:35 Kaianders Sempler  

I den sömniga byn Knights­town på Valentia Island vid Irlands sydvästspets gick de transatlantiska telegrafkablarna ner i vattnet för att inte komma upp igen förrän i Newfoundland.

Det är den 16 augusti 1858, och det sjuder av verksamhet i den lilla telegrafstationen i Knightstown på Irlands sydvästspets. Den första telegrafkabeln mellan Europa och Nya världen ska invigas. Från Buckingham Palace har drottning Victoria just avsänt det allra första transatlantiska telegrammet, en hälsning till USA:s president James Buchanan.

Telegrammet har gått på ledning från London till kopplingsstationen i Holyhead. Därefter per undervattenskabel till Dublin, och därifrån över gröna irländska fält hit ner till telegrafstationen i Knightstown. Just nu reläas meddelandet vidare genom atlantkabeln till mottagarstationen i Heart’s Content på Newfoundland. Därifrån går det vidare på det nordamerikanska telegraf­nätet till Washington.

Telegrafiöverföringen går inte fort. Eftersom signalerna genom atlantkabeln blir så svaga måste telegraftecknen sändas ytterst långsamt för att kunna tydas i andra ändan. Dessutom har drottningen i sin lyckönskning behagat vara ovanligt mångordig, vilket gör att hela meddelandet tar över 16 timmar att sända.

Men allt går till sist bra. När presidenten väl fått sitt telegram svarar han artigt, och därpå kan kommersiell telegramtrafik med depescher och börskurser komma i gång.

I och med den transatlantiska kabeln har de två kontinenterna kommit tio dagar närmare varandra. Så lång tid har det tills nu tagit att få fram ett meddelande via postbåt.

Men den första glädjeyran över teknikens framsteg ersattes snart av besvikelse. Efter en vecka blev signalerna allt svagare. Kabelbolagets tekniker beslutade sig för att successivt öka den elektriska spänningen i kabeln, vilket till en början verkade hjälpa. Men något var uppenbarligen fel, för den 3 september blev det överslag och kortslutning någonstans i Atlantens djup.

Efter bara två veckor slutade kabeln helt att fungera. Varför det?

Vi kommer till det, men låt oss först gå några år tillbaka i tiden.

Vid mitten av 1800-talet hade telegraflinjer dragit kors och tvärs över både Europa och Nordamerika. Man hade även lyckats med undervattenskablar. Den första drogs 1848 under East River i New York och förenade Manhattan med Brooklyn. Året efter drogs en kabel mellan Dover och Calais, och 1852 förenades England med Irland.

Under Krimkriget 1853–1856 drogs en kabel under Svarta havet från Varna i Bulgarien till de engelska och franska militärbaserna på Krim. Det gav politikerna i London och Paris direktkontakt med fronten, något som inte odelat uppskattades av generalerna på plats.

Initiativet till atlantkabeln hade tagits av en amerikansk ingenjör vid namn Cyrus Fields. Han lyckades snart hitta investerare med erforderligt kapital för att grunda The Atlantic Telegraph Company. 1857 chartrades två fartyg för att lägga ut en kabel mellan Irland och Newfoundland.

Tyvärr fick man redan efter ett sextiotal mil kabelbrott. Den dyra kabeln försvann spårlöst ner i havets djup och kunde inte återfinnas.

Året därpå gjordes ett nytt försök, och då lyckades kabelläggningen. Men som tidigare sagts slutade själva kabeln att fungera efter bara två veckor.

Men skam den som ger sig. 1865 var det dags för nästa försök. Den här gången hade telegrafbolaget hyrt in världens största fartyg – Isambard Kingdom Brunels jätteskepp Great Eastern. Det var det enda skepp som var stort nog att inrymma hela den 3 000 km långa kabeln.

Den 22 juli 1865 lämnade skeppet Irland. Med på skeppet fanns också telegrafbolagets tekniske expert, den skotske fysikprofessorn William Thomson, senare känd som Lord Kelvin. Det var han som konstruerat telegrafimottagaren – en spegelförsedd galvanometer som med ljusblänk visade de mottagna signalerna.

Redan på andra dagen upptäcktes skador på kabeln som dock kunde åtgärdas.  Men problemen fortsatte, och mitt i Atlanten brast kabeln och försvann.

Trots serien av misslyckanden lyckades telegrafbolaget hitta kapital till ytterligare ett försök. Och nu gick det bättre. Eter bara 14 dagar kunde kabeln lyckligt landas i Newfoundland den 27 juli 1866. Inte nog med det. Från 3 000 meters djup lyckades man bärga kabeln som brustit under det förra försöket. Den splitsades nu ihop med en ny och drogs till Newfoundland. Nu hade man inte bara en fungerande kabel, utan två.

Det gjorde att William Thomson fick möjlighet att utföra överföringsexperiment. De två kablarna kopplades ihop i Newfoundland så att han i stationen på Valentia Island kunde telegrafera till sig själv, över Atlanten och tillbaka. Nu fick den allra första kabelns haveri sin förklaring. Det visade sig att den långa kabeln fungerade som en kondensator som laddades upp mer och mer.  Att då öka spänningen medförde bara risk för genomslag i kabelns guttaperkaisolering. Om man där­emot för varje sänt tecken bytte polaritet fungerade det hela utmärkt. Trots det stora avståndet räckte det då med den ström som bildades av ett ”batteri” bestående av en siverfingerborg och en synål för att få spegelgalvanometern att ge utslag.

Telegrafkablarna fick med tiden konkurrens av nya kommunikationsmedel, inte minst radiotelegrafin. Den första transatlantiska telefonledningen drogs 1956, men telegrafstationen i Knightstown var faktiskt i drift ända fram till 1965.  I dag finns inte mycket kvar av installationerna, det mesta slängdes när stationen las ner. Men vid sidan av postkontoret finns ett litet museum som skildrar telegrafens glansdagar. Här kan man bland annat beskåda den berömda fingerborgen.

Och i hamnen kan man fortfarande se ett virrvarr av ringlande rostiga gamla telegrafkablar i vattenbrynet.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt