Populärteknik

Copernikanernas triumf

Hade inte Tycho Brahe, Johannes Kepler och Galileo Galilei stått på sig mot kyrkan hade vi kanske fortfarande trott att hela universum kretsade kring jorden.

Publicerad

En timid kanik vid katedralen i den lilla östpolska staden Frombork slog 1543 Europas akademiska värld med häpnad. Detta genom att publicera en bok där han hävdade att solen, inte jorden, var världsalltets centrum. Bokens titel var ”De revolutionibus orbium coelestium” – Om himlakropparnas kretslopp – och författarens namn var Nicolaus Copernicus.

Saken hade egentligen bara akademiskt intresse, eftersom den nya världsbilden inte kunde förutsäga planeternas lägen ett skvatt bättre än den gamla, och därmed inte gav några fördelar för de sjömän som navigerade efter stjärnorna. Dessutom ansåg lutheranerna i Tyskland, där Copernicus bok tryckts, att det där med solen i centrum – heliocentrismen – var ett papistiskt påfund som liksom påve Gregorius nya kalender snarast borde kastas på historiens soptipp.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här