Bästa vännen

2013-11-20 06:24 Kaianders Sempler  

Genom att studera hundarnas sjukdomar kan vi också finna sätt att bota människornas. Och det utan plågsamma djurförsök, säger forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Djuren gör oss till bättre och friskare människor. Människor som tycker om och umgås med djur har bättre hälsa. Men inte nog med det. De som behandlar djur dåligt har oftast problem med mänskliga relationer.

Det säger Henrik von Euler. Och han ska väl veta. Han är -veterinär och professor vid institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Där driver han projektet ”One Health” med syfte att studera både djurens och människornas genetiska sjukdomar.

Hundar (och katter) är de enda djur som helt delar människans miljö. De dricker samma vatten som vi, andas samma luft och tillbringar lika mycket tid framför tv:n som vi. De drabbas också i hög grad av samma sjukdomar som människorna. Det gäller välfärdssjukdomar som övervikt och fetma, tumörer, hjärt-kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar. Genom att studera hundarnas sjukdomar kan vi bättre förstå männi-skornas. Och det utan att behöva genomföra plågsamma djurförsök.

Det finns 400–500 miljoner hundar i världen. I Sverige runt en miljon. I USA hela 76 miljoner.

Hundars sjukdomar är väldokumenterade. Hundar är ju oftast försäkrade, och hundägare är lika noga med att besöka veterinär som småbarnsföräldrar med att gå till barnavårdscentralen, vilket gör att det finns omfattande sjukdomsdata.

Det är i mycket samma gener som styr i alla däggdjur, människan inkluderad. Det är dock lättare att studera genetiska mutationer hos hundar än hos människor. En orsak är att hundar lever kortare tid än människor, men framför allt gör medveten avel att gener lätt kan spåras i rashundarnas stamtavlor.

– Människor förökar sig genom mer slumpmässig så kallad dansbaneavel, säger Henrik von Euler. Det försvårar arbetet för forskarna.

Varför forska om hundar? För att de är lätta att undersöka. De har känd härstamning, hundens genom är sekvenserat. Och hundens för att hundens sjukdomar också finns hos människor.

– Djur är lika sjuka som människor, säger Jens Häggström, och de lider av samma åkommor. Hundars vanligaste dödsorsaker är cancer, jakt- och trafikolyckor, okända orsaker (ingen diagnos), hjärt-kärlsjukdomar och blodförgiftning. Ungefär samma lista gäller för katter.

Hjärtsjukdomar är överrepresenterade inom vissa raser. Exempelvis får boxern hjärtmuskelsjukdomen kardomyopati och dobermanpinchern förmaksflimmer och förstorat slappt hjärta. Därtill kommer slitna hjärtklaffar, ett problem för både hundar och människor.

Hundarna har länge getts samma hjärtmedicin som människor: ACE-hämmaren benazepril. Nu finns emellertid ett nytt medel kallat pimobedan, som har visat sig betydligt effektivare. Än så länge är det emellertid bara godkänt för användning på hundar och japaner. Inte européer.

Vilka hundraser är sjukast? Och vilka är friskast?

Enligt försäkringsbolagens statistik är stora hundar som skotsk hjorthund och irländsk varghund sjukast. Men även den lilla spanieln King Charles är ofta krasslig. Friskast är finsk spets.

Shetland sheepdog drabbas ofta av näthinnedegenerering. Blindhet hos taxar har ökat de senaste 40 åren. 20 procent av alla tikar utvecklar bakterieinfektioner i livmodern (50 procent i vissa raser), vilket i över hälften av fallen leder till blodförgiftning (sepsis).

Andra vanliga hundsjukdomar är epilepsi, höftledsproblem, sköldkörtelproblem och autoimmuna sjukdomar. Tollaren, en brun retriever, får ofta en autoimmun sjukdom liknande människornas SLE – systemisk lupus erythemsetosus – även kallad vargbett.

Skelettcancer och leukemi drabbar ofta unga hundar. En cancer uppstår när cellerna inte längre gör vad de ska. En frisk cell delar sig högst 50 gånger, därefter dör den. Cancerceller är däremot okänsliga för anti-tillväxtsignaler, de delar sig ohejdat, bildar metastaser, de har oreglerad metabolism, instabilt dna och gömmer sig för immunförsvaret.

– Cancerbehandling är som krig, säger Henrik von Euler. Cytostatika är som bombmattor av gifter. Men nu försöker vi utveckla riktade terapier. En ny lovande metod är att injicera förkylningsvirus i tumörerna. Det gör att immunförsvaret angriper cancercellerna och dödar dem. Det har lyckats utmärkt på hundar, och just nu utvärderas försök på de första 15 människorna som har getts behandlingen.

En annan terapi som har utvecklats för hundar och nu används på människor är behandling av vissa synfel. Briardhundar är ofta nattblinda, vilket beror på en mutation i en gen. Nu har man injicerat korrekta gener med virus som vektorer till hundarnas näthinnor. Resultaten är så bra att de första försöken på människor med samma synfel har gjorts.

Den förste som hävdade att miljön påverkar människors och djurs hälsa anses ha varit Hippokrates på femhundratalet f Kr. På 1600-talet insåg den italienske läkaren Giovanni Maria Lancisi att malaria kom från myggor, och fann att sjukdomen kunde minskas genom att man använde myggnät. Han bekämpande också bokskapspesten, en virussjukdom liknande valpsjuka och mässling, och han grundade den första veterinärhögskolan.

Pionjär i Sverige var Linnélärjungen Peter Hernqvist, som hade studerat djurmedicin i Lyon. 1775 beviljades han medel av staten för att starta utbildning av veterinärer vid Veterinärinrättningen i Skara, detta efter att han lyckats bota en svårt sjuk häst.

I dag sker all veterinärutbildning i Sverige på SLU i Uppsala. Utbildningen är så populär att bara studenter med allra högsta betyg antas.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt