Aldrig mer bakhalt

2012-11-06 07:00 Erik Mellgren  

Många motionsåkare har skidor som inte passar dem. Med en nytt svenskt mätsystem kan de få hjälp att hitta laggen som ger dem både glid och fäste i Vasaloppsspåret.

Spannet på en längdskida är det som gör det möjligt att både få fäste och glid när man åker i klassisk stil. När man glider på skidan ska den bit som är fästvallad inte vara i kontakt med snön. När åkaren sedan skjuter ifrån med benet så ska spannet kunna trampas ner för att få fäste mot underlaget.

Men att hitta den perfekta skidan, som passar ens egen åkning, är inte lätt. Många elitåkare har provat igenom hundratals, kanske tusentals, par på jakt efter det spann som ger ett lyft. Den vanligaste metoden i sporthandeln för att hitta rätt lagg åt kunderna är att låta åkaren stå på skidorna på ett plant golv och känna efter hur spannet ligger med ett bladmått.

Flera handlare har nu i stället gått över till ett svenskt mätsystem, Skiselector, som ska ge bättre precision i mätningar och skidval. Det har utvecklats av Peter Stenlund med företaget Vendolocus. Systemet används i dag av flera stora sportaffärer, såväl enskilda som kedjor, både i Sverige och utomlands.

– Vi mäter höjden i längdled, hur högt spannet blir vid en viss kraft. Det säger mycket om hur skidan uppfattas i spåren, säger Peter Stenlund.

Det hela började när han några år tidigare samarbetade med landslagsåkarna Niklas Jonsson och Magnus Ingesson i ett utvecklingsprojekt kring en ny rullskida.

– Under ett års tid hörde jag hur de talade om hur svårt det var att hitta en skida med rätt spann, och hur viktigt spannet var. Till sist kände jag att jag måste göra någonting åt det.

Med Skiselector fixeras skidan mot ett mätplan, som i nuvarande version är av diabas. Sedan belastas den i den punkt där åkaren normalt har tyngden. Spannets höjd registreras kontinuerligt av ett mätdon som löper efter skidans längd, och visas som en graf på en bildskärm.

En motionär som står med vikten fördelad jämnt på båda skidorna bör som mest få en spannhöjd på en millimeter i balanspunkten. En elitåkare med bättre teknik kan ha ett avsevärt högre spann, och ändå orka trampa fast skidan. Dessutom visar grafen om det finns tryckpunkter och hur öppningsvinklarna mot spannet ser ut fram och bak. Alltsammans är faktorer som påverkar egenskaperna och gör att olika skidor passar bäst för skilda fören, enligt Peter Stenlund.

Christer Norström är professor  vid Swedish Institute of Computer ­Science i Kista, men även en hängiven skidåkare och ungdomstränare i Torshälla-Nyby IS.

Inom skidvärlden är han kanske mest känd som författare till Vallaguiden, som blivit rena bibeln för många motionsåkare. Han ser stora fördelar med systemet:

– Jag är jättepositiv, 30–40 procent av de skidor som säljs är rätt dåliga i förhållande till åkaren.

– En av mina söner hade ett par skidor som gick väldigt bra, men som han växte ur. Vi hade mätt upp ­skidan och kunde ringa till butiken och be dem plocka fram skidor  med samma profil, men för åtta kilo till.

Patentstrid i Norge

I Norge pågår en patentstrid mellan Vendolocus, som utvecklat Skiselector, och det norska företaget IDT, som lanserat en utrustning som bygger på samma teknik.

Vendolocus har sökt patent i Norge, men ansökan är ännu inte färdigbehandlad.

Erik Mellgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt