780 000 år sedan polerna bytte plats

2016-01-20 15:03  

TEKNIKFRÅGAN. Vad skulle hända om nord- och sydpolen bytte plats nu när vi har satelliter som navigerar efter dagens fältriktning? Ny Tekniks läsare förklarar.

Läsarfråga:

Jordens magnetfält har ju ändrat riktning under årtusendena. Men vad skulle hända om nord- och sydpolen bytte plats nu när vi har satelliter som navigerar efter dagens fältriktning? Och hur skulle fåglar påverkas, de navigerar ju också efter magnetfälten?

/Jane

Svar: Problemet är väl att polvändningen inte kommer att ske på ”ett ögonblick”, långt ifrån. Hela processen tar flera hundra, förmodligen flera tusen år. Under den processen kommer magnetfältet vara ganska kaotiskt så det lär inte hjälpa med någon omprogrammering under överskådlig tid.
/Ensten

 

Svar: Varför skulle gps-satelliter använda kompass? De snurrar ju i sin bana runt jorden, samtidigt som jorden roterar under dem. De flyger på en sådan höjd att banan är mycket stabil, men gravitationens och solvindens inverkan kan ändå få dem ur kurs. Det upptäcks av fasta markstationer som ber satelliterna att korrigera sina banor.
/Folke

 

Svar: Satelliter navigerar inte efter jordens magnetfält. Låt oss ta gps-satelliterna som exempel. Deras lägen måste vara kända med stor noggrannhet och deras banor bestäms av spårningsstationer som finns på många platser. Banparametrarna skickas upp till respektive satellit så att den kan beräkna sitt läge vid varje tidpunkt.

Om satellitens bana ska justeras så tas den ur drift tills nya parametrar skickats upp.

/H-G Branzell

 

Svar: Satelliter positioneras huvudsakligen med hjälp av tidsfördröjningen av radiosignaler men det betyder inte att de inte bryr sig om magnetfältet. Magnetometrar används tillsammans med optiska sensorer för att löpande känna av vartåt de pekar.

En del satelliter använder också magnetspolar för att påverka sin riktning och rotation utan gyron och styrraketer. Det skulle definitivt behövas en hel del omprogrammering efter en polvändning...

/Stellan L

 

Svar: Jordens magnetfält skyddar oss från solvindens laddade partiklar och håller vår atmosfär på plats. Utan magnetfältet skulle ökad kosmisk strålning kunna störa satelliter, kraftförsörjning och våra kommunikationer. Fast vem vet, sist det hände fanns ingen på plats som kunde rapportera.

/Axel

 

Svar: Magnetfältet är inte homogent som en stavmagnet, utan det dyker upp lokala poler lite här och där. Från de tidigare polvändningarna kan man dra slutsatsen att tillräckligt många djur överlevde utan att det syns speciellt i geologiska lager.

Eventuella lokala effekter kan bli förödande på marken, och för satelliter likaså när de passerar genom ett oskyddat område.

/Nisse

 

Svar: De senaste 150 åren har Jordens magnetfält försvagats med ungefär 10–15 procent. Det kan vara inledningen till att de magnetiska polerna byter plats. Det sker i genomsnitt vart 200 000:e år. Senast det skedde var dock för 780 000 år sedan men varför de skiftar plats är okänt. Stelnad lava på havsbotten visar vilken riktning polerna haft historiskt.

/Chris

 

Har du nya intrikata frågor? Mejla till teknikfragan@nyteknik.se

 

Följ Ny Teknik på Facebook!

 

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt