Svävaren – mot framtiden på luftkudde

2016-02-06 06:00 Håkan Abrahamson  
Den klassiska svävarmodellen SR.N4 fotograferad 1973. Foto: Wikimedia

TEKNIKHISTORIA. Svävarna har spelat en viktig roll under historien och används än i dag. Det här är berättelsen om hur utvecklingen tog fart för 60 år sedan.

Brittiske uppfinnaren Christopher Cockerell experimenterade med dammsugarslangar och tomma konservburkar av olika storlekar för 60 år sedan. Han fann lyftkraften i det han kallade hovercraft.

Idéer kring svävare har funnits långt före Cockerells hovercraft. Exempelvis hade Emanuel Swedenborg funderingar kring markeffektfarkoster redan på tidigt 1700-tal, och andra vetenskapsmän experimenterade med farkoster som kunde röra sig strax ovan en yta, oftast vatten.

Men det var Christopher Cockerell som med luftflödet kring sina burkar blev uppfinnaren bakom den moderna svävaren. De första experimentfarkosterna sågs som så militärstrategiskt viktiga att projektet hemligstämplades.

Men sedan svalnade det militära intresset, hemligstämpeln togs bort och efter otaliga tester där kjolar av olika modeller prövades, liksom olika lösningar på framdrivningen, så kunde fartygsbyggaren Vickers lansera en kommersiell modell 1962.

Sex år senare hade svävarna vuxit i storlek och kunde nu ta 250 passagerare och 30 bilar på en snabb färd över Engelska kanalen. Modellen SR.N4 hade en toppfart på omkring 150 km/h och tog sig över kanalen på en halvtimme.

Svävarna var idealiska för denna trafik i ett område med stora tidvattenskillnader, som krävde långa pirer för konventionella fartyg.

Men vid millennieskiftet lades svävartrafiken över Engelska kanalen ned. En av orsakerna var att kanaltunneln öppnat, en annan var konkurrens från bränslesnålare katamaraner. Dessutom hade tax-freeförsäljningen upphört inom EU och så gav ju svävarna upphov till stort oväsen.

I dag används svävare mest för räddningsuppdrag i områden där varken båtar eller markfordon tar sig fram, liksom i militära sammanhang. Men en kommersiell linje, Southsee – Ryde på Isle of Wight, fortsätter sin svävartrafik och firar i år 50-årsjubileum.

Håkan Abrahamson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt