Oljefyndet som förändrade världen

2016-02-20 06:00 Ida Dicksson  

TEKNIKHISTORIA. En händelse den 27 augusti 1859 i Titusville, Pennsylvania, kom att förändra världen för alltid. Då lyckades Edwin L Drake att hitta olja på 22 meters djup i den första kommersiellt borrade oljekällan i världen. Industrihistorikern Ida Dicksson skriver om platsen hon besökt.

Ursprungsbefolkningen i Nordamerika hade sedan 1400-talet samlat olja från källor i det område kring Titusville som kallas Oil Creek. Man sålde oljan i flaskor och den användes för medicinskt bruk eller som tätningsmedel. I Ohio, New York, West Virginia, Kentuckey och Pennsylvania var olja länge en oönskad biprodukt när man borrade saltbrunnar för att framställa salt. Oljan förorenade ibland saltbrunnarna så mycket att de helt övergavs.

Runt 1840 började europeiska immigranter i Pennsylvania samla olja från ytan på vattensamlingar i Pennsylvanias Oil Creek. Samtidigt hade den valolja, tran, som man på många håll i världen använde som bränsle i lampor, blivit allt dyrare på grund av utfiskning.

År 1845 började en Samuel M Kier, som var en av de som sålt olja på flaska för medicinska ändamål, att destillera petroleum till lampbränsle. Han kallade produkten för ”Carbon oil” och den gjorde succé. Hans framgångsrika lampbränsle var en av flera anledningar till grundandet av företaget Pennsylvania Rock Oil Company of Connecticut, som senare ombildades till Seneca Oil Company.

Företaget anställde Edwin L Drake som generalagent. Han var oerfaren och saknade utbildning men skickades till Titusville med uppdraget att hitta olja. Edwin L Drake började sin jakt på olja genom att gräva ett mindre dagbrott vid en oljekälla. Grundvatten dränkte dagbrottet och han bestämde sig istället för att försöka borra sig ner. Han undersökte saltbrunns-borrhålen som fanns i omgivningarna och anställde en erfaren borrare från salt-verksamheten.

1859 hyrdes en smed in för att tillverka borrverktyg av bästa kvalitet. Det första borrhålet kollapsade och Edwin L Drake började istället driva ner gjutjärnsrör i berggrunden och borra inuti hålet. Den 27 augusti gled borren ner i en skreva på 22 meters djup och sjönk därefter ytterligare 15 centimeter av sig själv. Arbetarna drog förvirrade upp redskapen och gick hem.

Men dagen därpå flöt det olja på vattenytan i röret!

En exalterad Edwin L Drake skickade sin son Sam till det närbelägna sågverket för att meddela nyheten:

”They’ve struck oil!”, ropade sonen.

Brunnens produktion har i efterhand uppskattats till mellan 1 000 och 1 500 liter dagligen under det ett och ett halvt år den pumpades.

Staden drabbades nu av en oljerush utan like och borrtorn växte som svampar ur marken. Staden växte från 250 till 10 000 invånare. Det skedde i stort sett över en natt och alla ville göra sig förmögenheter på oljan. En av de som lyckades var sågverksägare Jonathan Watson, vars ägor visade sig vara ovanligt rika på olja. 1864 tjänade han tre miljoner dollar på att sälja sina oljetillgångar och sin sågverksrörelse. Han blev därmed den första oljemiljonären. Förutom alla lycksökare som kom för att hitta olja växte massor av verksamheter upp i Titusville i oljerushens spår. Det behövdes raffinaderier, tunnor, verktyg och transporter.

Edwin L Drake ses som grundare av den moderna oljeindustrin men själv blev han aldrig rik. Som löneanställd lämnade han Titusville med sin familj redan 1863 och lyckades snart förlora sina hårt förvärvade pengar på aktiespekulation. Samtidigt började hans hälsa vackla och snart var han rullstolsburen. Hans fru Laura Dowd blev istället den som fick försörja familjen genom sömnadsuppdrag. 1873 beviljades familjen en årlig pension från General Assembly of Pennsylvania som belöning för Edwin L Drakes insats för regionens utveckling.

På platsen för Edwin L Drakes första borrhål finns idag Drake well Museum & memorial park. Det är svårt att föreställa sig den trängsel och det oväsen, det farliga och oljeindränkta liv det måste ha varit på platsen under 1860-talet. Men fotografier, modeller och filmer i det påkostade museet ger en bra bild av hur verksamheten kan ha sett ut.

Edward L Drakes pumphus är rekonstruerat och det finns en rostig men spännande uppsättning ålderdomliga borrtorn, pumphus och maskiner med märkliga konstruktioner uppställda i minnesparken. För den som kommer långväga ifrån är det sedan bara att packa in sig i någon av kabysserna på Titusville Caboose Motel längs med den gamla järnvägen och drömma sig 150 år tillbaka i tiden.

 

Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här.

Gilla Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook

Ida Dicksson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt