En smärtsam upptäckt av narkos

2016-03-19 06:00  

TEKNIKHISTORIA. 1844 besökte Horace Wells en vetenskapsshow där lustgas demonstrerades. En olycka där ledde till hans upptäckt av narkos. Men erkännandet lät vänta på sig och för Horace Wells slutade allt i stor tragik.

I december 1844 besökte tandläkaren Horace Wells en vetenskapsshow i Hartford, Connecticut. På föreställningen demonstrerades lustgas vid ett trick som gjort succé i USA.

Den som ville fick gärna inhalera lustgasen. Liksom flera andra gjorde Wells ett försök och fick ett rus. När han en stund senare återhämtat sig såg han att mannen han satt bredvid blödde – och då mindes han! Mannen hade skadat sina ben. Istället för att skrika av smärta hade han varit påverkad av lustgasen och, till publikens förtjusning, hoppat och dansat omkring.

Efter föreställningen begav sig Wells till en av sina tandläkarvänner. De diskuterade möjligheten att använda lustgas, eller så kallad dikväveoxid, på sina patienter. Att dra ut en tand var smärtsamt, men Wells trodde sig ha hittat något som kunde döva smärtan.

De två vännerna bestämde sig för att börja experimentera med lustgas redan nästa dag. Medan Wells var påverkad av lustgas, drog vännen ut en visdomstand på honom. Wells kvicknade till inom loppet av några minuter. Han hade inte känt någon smärta under ingreppet. Narkosen var upptäckt.

Det dröjde inte länge förrän Wells började experimentera på andra. Hans vision var en smärtfri tandvård och han såg ingen anledning att hemlighålla eller patentera sin upptäckt.

Det fanns dock andra som såg fördelar med att göra narkosen till sin innovation. William Morton, Wells före detta elev och affärspartner, var en av de som skulle göra anspråk på uppfinningen av narkosen. Morton behövde inte vänta länge innan han fick sin chans. Wells hade svårigheter med att dosera lustgasen. Ändå reste han till Boston, där de fina universitetssjukhusen fanns, för att demonstrera sin upptäckt för en del av den tidens medicinska elit i USA.

I början av år 1845 ägde en demonstration rum på Massachusetts General Hospital. En läkarstudent lät Wells dra ut en tand på honom. Läkarstudenten hade visserligen inhalerat lustgas men skrek till av smärta när Wells skred till verket, vilket gjorde att lustgas i narkossyfte avfärdades som humbug.

Wells blev utskrattad och hånad av åskådarna. Trots att han vid senare tillfällen kunde bevisa lustgasens användbarhet som narkos fick varken han eller narkosen det erkännande han önskade. Detta tog honom så hårt att han under ett par års tid gav upp sin medicinska karriär för att resa runt som handelsman i både USA och Europa.

Wells nederlag blev Mortons framgång. Vid tidigare besök hos Wells hade Morton fått upp ögonen för narkos. Den 16 oktober 1846 var det Mortons tur att demonstrera narkos för läkarna och studenterna på Massachusetts General Hospital. Han använde sig av eter, blandad med apelsinolja. För första gången i historien genomfördes då en operation på en nedsövd patient. Det var en tumör som opererades bort på patienten.

Morton fick äran för att ha upptäckt narkosen. Han tog därmed tillfället i akt att ansöka om patent på den medicinska innovationen, som han kallade Letheon.

Framför allt i Storbritannien hade läkarna börjat använda kloroform för att söva patienter inför operation. Uppmuntrad av att narkosen vann alltmer mark inom flera olika medicinska fält återupptog Wells sina experiment.

Under en kortare period, och väl hemma i USA igen, inhalerade han kloroform dagligen. En dag utvecklade han ett delirium och kastade syra på ett par förbipasserande kvinnor. En av kvinnorna påstods ha skadats och vanställts illa. Wells hamnade i fängelse.

Han kände så stor skam över det som inträffat att han tog sitt liv den 24 januari 1848. Ironiskt nog genom att en sista gång inhalera kloroform och att därefter skära upp en artär i benet.

Det tog omkring 20 år till innan han fick återupprättelse, som upptäckaren av narkos.

Wells fick erkännandet postumt.

 

Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här

Gilla Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt