De har 700 meter räls i miniformat

2015-12-26 06:00 Niklas Dahlin  

TEKNIKHISTORIA. Tågen är små, men anläggningen är stor. Tidningen Teknikhistoria har besökt Modelljärnvägens Hus där gamla och nya skulpterade fantasivärldar trängs i ett paradis för de som älskar järnväg.

Själva huset ser ut som vilken som helst av uppsalaslättens rödmålade ladugårdar. Så var det också medan gården drevs som ett jordbruk. Nu är djuren borta och plastmänniskor i skala 1:87 har flyttat in med sina tåg.

Det är en jättevärld för pyttetåg som byggts upp av Jocke Sannagård och hans far Eilerth Hultgren. Till skillnad från de flesta modelljärnvägar är den här inte bara gjorda som ett personligt projekt i källaren. De är en attraktion för besökare. I den ombyggda ladugården finns ett fik, och i en trädgård bakom huset går lite större järnvägar för utomhusbruk mellan rabatterna. 2015 blev ett rekordår med 7 100 besökare.

I huset finns flera olika banor. Den största är "Nordland", ett landskap som Jocke och Eilerth lagt ner omkring 3 500 timmar på sedan 2005. På 32 kvadratmeter diorama går tåg i nio nivåer i ett myllrande landskap.

– Här utgick vi från fantasin. Det är inspirerat av Norrland, från berg till malmhamn, säger Jocke Sannagård.

Totalt är det 700 meter räls och 160 växlar. Besökarna kan köra tolv analoga tåg, medan ytterligare tio digitala går runt efter sina förprogrammerade tidtabeller.

Det är inte minst imponerande från baksidan. Nordlands bergslandskap vilar på ett fackverk av trä runt en stålstomme. I utrymmet under finns fem dolda bangårdar i olika nivåer som knyts ihop med stora spårspiraler. Det är så mycket spår att det tar en halvtimme att köra ett tåg hela vägen nerifrån och upp.

Till skillnad från många modelljärnvägare har Jocke Sannagård inte någon erfarenhet av järnväg i skala 1:1 annat än som passagerare. Till vardags är han trädgårdsmästare.

– Allt började med att jag fick bygga järnväg på de fria aktiviteterna i 9:an. Jag blev intresserad, läste på och köpte en egen järnväg, berättar han.

Sen växte intresset. Och växte.

Förutom att bygga eget har Jocke och Eilerth också adopterat flera anläggningar som är historiska inom svensk modelljärnvägskultur.

Den mest kända är "Yxkrokens Järnväg". Den byggdes av Bruno Kock och var klar 1963. Det som utmärker den är inte storleken, den ryms på 4,5 kvadratmeter och har bara 40 meter spår. Det speciella är hur den skulle användas.

Bruno Kocks idé var att skapa en bana där han kunde köra realistisk trafik mellan samhällena Yxkroken och Sålunda via Östra Väster, i stället för att planlöst åka hit och dit med tågen.

Yxkroken har ett trafiksystem med tidtabeller, listor över tåg och transporttabeller. Gods och vikt och mycket annat noterades i loggböcker – för samtliga körningar. Det förändrade synen på modelljärnvägens möjligheter, men Yxkroken visades aldrig upp för allmänheten förrän den kom till samlingarna i Modelljärnvägens hus.

– Yxkroken är en kändis som varit med i böcker och facktidsskrifter, den har bland annat en smart spårplan på en liten yta. Så när Bruno Kock annonserade ut den och åkte vi och hämtade den, säger Jocke Sannagård.

Bröderna Edgars realistiska vinterbana i N-skala, (Alvesta-) Emmaboda- Karlskrona C, byggdes i början av 1980-talet och blev en annan svensk klassiker. Den hamnade så småningom på museum, men kom på undantag och räddades från glömska av Jocke Sannagård.

– Alternativet hade väl varit att de hamnat i en container någonstans, säger han.

Det senaste egna bygget "Spår av Uppland" ligger något närmare verkligheten än Nordland och de tidigare landskapen. Det ska ha många inslag som påminner som järnvägen runt Uppsala. Själva dioramat ska också på sikt få detaljer med mer tydlig lokal anknytning.

– Vi har ofta använt färdiga plasthus, det är en bra, snabb väg att få någonting färdigt. Men på sikt ska en del bytas ut mot riktiga modeller, säger Jocke Sannagård.

 

Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här.

Gilla Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt