Delningsekonomin är en mångmiljardmarknad

2016-12-08 08:19 Danske Bank

”Ska vi byta grejer med varann”, sjöng Hasse Alfredson redan på 60-talet, intet ont anande att det 50 år senare är en mångmiljardaffär.

Delningsekonomin som begrepp har bara funnits i några år och i samma andetag som man säger att det handlar om att använda, inte att äga, brukar Uber och Airbnb nämnas. Men delningsekonomin är större än en taxiapp och andrahandsuthyrning av boende.

Prognoser pekar på att sektorn som idag omsätter 130 miljarder kronor globalt, om 10 år kommer att omsätta 2.700 miljarder kronor, enligt en rapport från PWC. För Sveriges del skulle den prognosen betyda att delningstjänsterna här hemma skulle omsätta 10-15 miljarder kronor år 2025.

Appexplosion banar väg

Bara i Sverige har andelen delningstjänster exploderat det senaste året. Även om principen att dela, låna och låna ut är den äldsta formen av affärsidkande, är det webb, sociala medier och de senaste årens appexplosion som banat vägen för alla nya tjänster från hundpassning till bilpooler.

Att själv äga en bil som används någon timme om dygnet, är knappast optimalt vare sig ekonomiskt eller miljömässigt. Hållbarhetsfrågan och digitaliseringen är också de två viktigaste drivkrafterna i delningsekonomin.

Även om entusiasmen ännu så länge går i takt med tillväxten är det flera hinder på vägen. Regleringsfrågan är ett sådant hinder. I New York förbjuds nu uthyrning som är kortare än 30 dagar. För bostadsrättsföreningar har Airbnb inneburit ett brutalt uppvaknande och Ubers etableringar runtom i världen har inte setts med blida ögon hos vare konkurrenter eller skattemyndigheter.

Men påhejarna menar att det är ett övergående problem. Regleringen kommer i kapp. Myndigheterna sitter heller inte med armarna i kors. Skatteverket lämnade nyligen ett förslag till regeringen som innebär ökad intäktskontroll av delningsplattformar.

Glöm inte försäkringen!

En annan fartdämpare är försäkringsfrågan, högre premier vid uthyrning och avtal som inte är anpassade för delningsekonomin krånglar till och fördyrar eventuella förtjänster.

Samtidigt finns det politiker som tar emot trenden med stor entusiasm.  Exempelvis finansmarknadsminister Per Bolund är stark anhängare till delningsekonomin och har själv försökt starta bilpool:

"Det här nya ekonomiska systemet tror jag kommer att bli dominerande. För det är så smidigt att gå från det självklara i att äga till att man kan få tillgång till en bil, men slippa trasslet med att ha en egen bil, betala räkningar och byta till vinterdäck (...)

Det här nya ekonomiska systemet tror jag kommer att bli dominerande. För det är så smidigt att gå från det självklara i att äga till att man kan få tillgång till en bil, men slippa trasslet med att ha en egen bil, betala räkningar och byta till vinterdäck", sa finansmarknadsministern i en intervju i Dagens Industri under hösten.

Några av de vanligaste tjänsterna i Sverige kan du läsa om här.

 

Bättre låna ut bilen än tavlan – hela listan!

De största delningstjänsterna kartlades nyligen av delningsföretaget JustPark och listades:

  1. Låna pengar
  2. Hjälpa till med ärenden
  3. Låna ut bilen
  4. Hyra ut rum
  5. Köpa/sälja saker
  6. Kurser
  7. Guidning
  8. Samåkning
  9. Bud
  10. Låna ut saker
  11. Låna ut parkering
  12. Erbjuda middag hemma
  13. Låna ut båten
  14. Komma och laga middag
  15. Byta grejer
  16. Sälja kläder
  17. Flytthjälp
  18. Undervisningsstöd
  19. Affärskonsult
  20. Husbyte
  21. Hundpassning
  22. Hyra kontorsplats
  23. Förvaring
  24. Låna ut cykeln
  25. Handla mat

Och 5 mindre populära, eller kanske under utveckling…

  1. Låna ut konsten för fest/event
  2. Byta grönsaker
  3. Dela på telefonräkningen
  4. Hyra ut köket för matlagningskurser
  5. Hyra ut garaget som replokal för rockband

Om innehållet

Den här artikeln är en del av Ny Tekniks artikelserie om digital ekonomi, och har producerats i samarbete med Danske Bank.

Danske Bank

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

Digital Ekonomi - I samarbete med Danske Bank