Jag läste inte på KTH, drar in långt mer än 50.

Jag läste 3 årig kemiteknik på gymnasiet och tog ett skiftjobb i industrin och tjänade 43 000 i månaden förra året.

Jag är nöjd ändå det är inte sora inkomster man blir rik på.

Har 350 000 kvar att betala av på villalånet.

Johan i Solna?

Tänkte precis säga samma sak, kan tilläggas att de yrkena som verkligen är vanliga yrken.
Värdepappersmäklare, Läkare, Flygledar, Matematiker, .Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister är av en slump karaktär. De första är ju knappast grundlönen, för att bli läkare måste man lottas in på utbildning, flygledare - tja, de är väll ett "vanligt" jobb såvida jag förstått. Matematiker, vilka matematiker handlar de där om? Inga jag känner. Sedan de sista, Jurist, har något lägre antagande än läkare, och därför något som är mer rimligt för gemeneman att bli, fast redan där är vi 15 000kr under ämbetsmännen som behöver ha 0 och intett i utbildning.

Ta och utbildningsnormera lönerna så ska man se att skillnaderna är långt större än vad som är tydligt, utbildning lönar sig inte i detta landet.

Troligen så handlar det väl om matematiker som blir anställda av företag för att lösa topologiska problem och optimeringsproblem. Inte matematiker som arbetar på universitetet som troligen har yrkestiteln professor eller dylikt.

I stort är det nog extremt begränsat med arbetstillfällen för sådana jobb.

Bara mina spekulationer.

Tråkigt att du tycker att utbildning inte lönar sig, dvs ger något ekonomiskt incitament. Det beror naturligtvis på vad man har fallenhet för vilken utbildning man väljer samt vilka yttre möjligheter man har. Klart är att alla inte har lika chans beroende på var man råkar födas. Oavesett anser jag att utbildning ökar möjligheterna till ett bättre betalt jobb vare sig man har sämre eller bättre yttre möjligheter. Hur lönelistorna ser ut beror ju naturligtvis på hur man kategoriserar yrkesgrupper och hur tillfrågade svarar i löneenkäten. Dessutom beror det även på hur man värderar övertids- jour- helg- förmåner samt liknande ersättningar.

"Oavesett anser jag att utbildning ökar möjligheterna till ett bättre betalt jobb vare sig man har sämre eller bättre yttre möjligheter"
Det kan ju vara sant, men sedan tillkommer problemet att utbildning kostar pengar, inte bara i form av studieskuld, utan även livslöns reducering, om man börjar räkna på det så finner man snabbt att de är väldigt få utbildningar som går sämre än noll

Det har jag svårt att tro på. Normalt räcker det med ett lönelyft på ca 1500kr/mån för att täcka ökade lånekostnader. Vad gäller livslönen är ju frågan hur mycket skulle man annars sparat ihop, för de flesta kommer man nog pinsamt nära noll. Däremot gör man ju inte att förglömma med högre lön ett framtida pensionslyft.

Ta och räkna på de lite i stället för att tro.
En utbildning, inklusive ränta, livslön och lån samt andra utgifter generar en livslöne kompensation på 8% per år, för ett års utbildning blir de inte mycket, men för någon som pluggat kanske 6 år, jämfört med en annan person som jobbat direkt efter högstadiet (vilket de fortfarande finns) blir skillnaden enorm!

Ok. Enligt lönestatistik.se medellön metallarbetare =22500kr x 49 år (från 16 års ålder till 65) = 13.230tkr, civilingenjör 34250 x41 år(8 års studier)minus studielån á 350000 =16.501tkr
Jag skulle gärna vilja se din kalkyl.

Det här är inte så lätt att räkna på, resultatet beror ju helt på vilka siffror och vilka antaganden vi gör. Siffrorna från lönestatistik.se verkar vara låga om jag jmf med mina kompisars löner som snickare, skiftarbetare och rörmokare; då inkluderar jag iofs den lön de faktiskt får ut, dvs inklusive övertid och bonus. Om vi även antar att de går igenom gymnasiet blir antal arbetade år 46.

"Arbetare": 46 år · 30 000 kr/mån = 16,6 Mkr
"Civ.ing": 40 år · 34 000 kr/mån = 16,3 Mkr
"Tekn. Dr.": 5 år · 27 000 kr/mån + 35 år · 35 000 kr/mån = 16,3 Mkr

Nu har jag inte dragit av studielånen, jag ville bara visa att siffrorna hamnar i samma storleksordning.

Enligt lönestatistik.se har en snickare en medellön på 23300kr. även ingenjörer har övertidsersättningar och bonus, dessutom bör ju den högre pensionen ingå i livslönen.

Varför denna fixering vid pengar. Om man har en hög utbildning finns det goda möjligheter att arbeta till 65 års ålder, med mindre arbetsskador med mera. Diverse beräkningar här verkar förutsätta att alla arbetar fram till 65-årsdagen utan att man funderar på om man är utsliten eller ej ett apr år innan. Man måste ju se bredare. Förresten, med den lön jag har idag med min civ. ing och tekn dr. så ligger jag på ungefär plas 2 till 3 i listan. Så nog har min utbildning lönat sig, både när det gäller pengar och intressanta/spännande uppgifter

En annan sidoeffekt som jag kom att tänka på är att en högutbildad inte så sällan lever ihop med en annan högutbildad och välbetald. Den totala levnadsstandarden blir då säkerligen ännu högre.

Kan inte mer än instämma. Jag kan ta ett annat exempel.

Chefen för verkstadsföratag (i alla fall om de inte är små) har ofta högre lön än en läkare.

Slutsats: Verkstadsarbetare har högre lön än läkare.

"Administratörerna har högre lön i detta landet". Men, ja! Så ska det väl vara. En administratör är en chef. En chef är ett pinnhål ovanför den som gör jobbet "knegaren". Oavsett dennes utbildning. vitsen är ju att man först jobbar som utförare och sedan avancerar till chef, med incitamentet att det är högre betalt. "knegaren" kan i detta fall vara både läkare eller snickare- han är ändå en utförare. En annan sak i sig är att läkaren och civilingenjören är medicinska respektive tekniska chefer över sjuksköterskor, respektive mekaniker. Men i detta chefskap har alltså läkaren och civilingenjören redan fått betalt för via grundlönen. I detta resonemang är utbildningen helt oväsentlig utan det som spelar roll är ansvaret, det vill säga chefskapet.