Inrymt i den vackra tegelbyggnaden i Mölndal, som en gång varit Mölnlycke spinneri, ligger företaget Arcam. Där, på andra våningen, utvecklas, tillverkas och säljs företagets helt unika utrustningar för snabbtillverkning av metalldelar; maskiner som lett till att företagets tekniske chef och vd nu nomineras till Teknikpriset 2006.

Direkttillverkning, friformsframställning och 3D-skrivare är bara några namn på den teknologi som ligger bakom Arcams maskiner. Tekniken går ut på att smälta ett metallpulver för att bygga upp en solid detalj av tunna metallskikt ovanpå varandra. Hemligheten i företagets maskiner är den kraftfulla elektronstråle som smälter pulvret i de metallskikt som ska bli den färdiga detaljen. Uppfinningarna bakom styrningen av elektronstrålen gör företagets tekniske chef, Morgan Larsson, till en nyckelperson.

Arcams rötter går tillbaka till Chalmers och tidigt 1990-tal, och företaget bildades1997. Den ursprungliga tekniken byggde på att smälta metallpulvret med en elektrisk ljusbåge. Efter många års arbete visade sig dock tekniken vara en återvändsgränd. Men strax före millennieskiftet tog Morgan Larsson, som arbetat med tekniken sedan examensarbetet på Chalmers, det djärva men lyckade steget att byta teknik.

- Jag visste hur man styrde elektronstrålar på radarskärmar, berättar han.

Gick raskt framåt med ny teknik
Hans idé, med att avlänka strålen från en elektronstrålesvets på elektrisk väg, testades med bland annat hjälp från Volvo Aero.

- På ett par månader gick vi lika långt som under tre år tidigare.

Med den nya tekniken kan den smältande elektronstrålen snabbt förflyttas snabbt och godtyckligt över detaljens yta. Därmed smälts Metallpulvret, som strukits ut i ett tunt skikt över den blivande detaljen, kan därmed smältas till ett önskat mönster av solid metall. Samtidigt hålls det framväxande metallstycket jämnvarmt under tillverkningen. Temperaturen på godset är runt sjuhundra grader under den fem, sex timmar långa processen.

Nya metallegeringar på tur
Mycket arbete har lagts ned på det datorprogram som styr elektronstrålen så att både värmehållning, smältning och materialuppbyggnad sker på rätt sätt. Utvecklingsarbetet går ut på att anpassa tekniken för pulver av nya metallegeringar. Idag används titan, koboltkrom och nickelmaterial, men lätta och starka material, som beryllium och aluminium-beryllium står på tur.

Magnus René är Arcams andra nyckelperson. Han började som vd på företaget 2001, och lyckades ordna finansieringen av företaget som haft en trög start. Och han lyckades sälja de två första maskinerna under 2002, och företagets ekonomi vändes till framgång. Idag har företaget sålt ett femtontal maskiner à cirka fem miljoner kronor styck, och väntas ge en vinst för första gången nästa eller nästnästa år.

- Vi är övertygade om att det blir en miljardindustri på sikt, säger Magnus René.

Marknadspotentialen är 100 maskiner om året redan om tre år, tror han.

- Det kommer att bli som vilken produktionsmaskin som helst.

Från början tänkte man sig att maskinerna skulle användas för att tillverka verktyg till industrin. Men snart utkristalliserades helt andra marknader:

* Fordonsbranschen, med lätta och hållbara delar till racingbilar och tillverkning av prototyp i små serier.

* Flyg- och rymdindustrin, med höghållfasta konstruktioner i flygplansskrov och värmetåliga delar i motorer.

* Medicintekniska industrin, med implantat av kroppsvänligt material i enstaka exemplar samt kirurgiska specialverktyg.

Den senaste maskinleveransen gick exempelvis till Nasa, som dels ska använda den för att tillverka raketmotorer dels undersöka om den går att använda för reservdelstillverkning på en framtida månbas. Ändå klagar Magnus René på att industrin i allmänhet inte känner till direkttillverkning. Att vinna Ny Tekniks Teknikpris nästa vecka skulle sitta bra, säger Magnus René.