Olika bedömningar om konvoj-attacken

2016-09-28 15:48 Monica Kleja

Svenska experter gör olika bedömningar kring vad för slags attack som skedde mot FN:s hjälpkonvoj i Syrien. ”En forensisk utredning krävs”, säger en forskare på FOI.

På kvällen den 19 september lamslogs FN:s hjälpkonvoj i ett rebellkontrollerat område nära Aleppo i Syrien av en väpnad attack, vilket beskrivs som ett krigsbrott.

Nyhetsrapporterna kring händelsen har dock varit långt ifrån samstämmiga.

FN hade tillstånd för att föra in nödhjälpen från syriska myndigheter. Och under den framförhandlade vapenvilan hade Ryssland åtagit sig att stoppa väpnade anfall från luften.

Läs mer: Tveksamt om bomber fälldes över hjälpkonvojen i Syrien

Vad är då hittills officiellt känt om vad som drabbade de 31 lastbilarna?

Attacken kom när de lastade av mediciner och förnödenheter på orten Uram al-Kubra.  18 av fordonen förstördes, samtidigt som 20-talet personer miste livet.

  • FN-tjänstemän uppgav snabbt att det handlat om flygattacker (air strikes). Senare backade FN:s talesperson i humanitära frågor Jens Laerke, och sa att man enbart kan slå fast att ”attacker” ägt rum mot konvojen.
  • The Guardian rapporterade den 20 september att ryska flygplan bombat området där konvojen fanns.
  • Och Reuters skriver den 21 september att två ryska attack- och bombplan av typen SU24 observerats flyga i området vid tidpunkten för dådet. Båda anger amerikanska tjänstemän som källor.
  • Ryssland tillbakavisade den 20 september att landet eller dess allierade Syrien är ansvariga. Senare, den 22 september, sa man att USA haft en drönare i området.
  • BBC, Le Monde, The Guardian har rapporterat att vittnen hört helikoptrar, som angripit konvojen med "barrel bombs”, det vill säga tunnor, fyllda med sprängmedel, skrot/splitter och någon lättantändlig vätska typ olja/bensin. Sådana används av den syriska regimen i kriget, enligt Wikipedia som citerar ett stort antal källor såsom BBC, Reuters och Washington Post.
  • The Guardian skriver den 20 september: ”Hussein Badawi, som leder det syriska civilförsvaret, känt som Vita hjälmarna, i Urem Al-Kubra, säger att anfallen kom från helikoptrar och landbaserade missiler.”
  • En Vita hjälm-arbetare berättar om helikoptrarna i en video.  Denna ingår också i en längre redogörelse kring attacken från den crowdsourcade sajten Bellingcat, som med hjälp av öppna källor och medborgarjournalistik kartlägger folkrättsbrott i Syrien.

Utöver helikopterattacker med tunnor, beskriver sajten fynd av en krater i det syriska Röda korsets lager och delar av en rysktillverkad splittersprängbomb, kallad OFAB-bomb, som används både av Syrien och Ryssland i konflikten.

Läs mer: Morgondagens krig skapar nya hot

Vittnen på marken sägs även hört jetplan nära inpå och under attacken, enligt. Bellingcat-rapporten. Författaren Nick Waters, en före detta brittisk arméofficer och student vid Kings College i London, drar slutsatsen att attacken genomförts dels med OFAB-bomber, dels med tunnbomberna.

Men vad man kan säga utifrån de tekniska bevisen?

Ny Tekniks intervju med en anonym svensk militärteknisk expert, som granskat nyhetsbilder från officiella nyhetskanaler från den 20 september, skapade i helgen diskussion på Twitter. Enligt denne expert är det tveksamt om flygbomber fallit över lastbilarna, eftersom inga kratrar syns.

Andra svenska militära experter, som tittat på bilderna, håller inte med. Samtidigt gör de sinsemellan olika bedömningar kring det skedda. Anders Nygren är lärare i luftoperationer på Försvarshögskolan:

– Man kan konstatera att lastbilar inte blivit helt demolerade. Det indikerar att det varit en mindre typ av vapen som använts, exempelvis raketer eller mindre typer av splitterbomber. Det finns inga djupa kratrar.

– Om man tittar på bilden med den förstörda SUV:en så ser man dessutom splitter. Allt från knytnävsstora splitter ned till små bitar. Dock är det svårt att veta om det också är kulhål från automatkanoner.

Han anser att det därmed antingen varit fråga om en attack från flygplan där man släppt mindre splitterbomber, eller att angreppet skett med raketer och verkanseld från kulsprutor.

– Man kan inte utesluta att det är en hemgjord bomb såsom det talas om, som släppts från helikoptrar. Men de har dålig precision, säger han.

När det gäller kratern i det syriska röda korsets lager, säger han att den antingen kan härröra från en splitterbomb eller från en OFAB-bomb som missat att detonera.

Johan Nilsson, vapenexpert inom Gripenprojektet på Försvarets materielverk, bedömer tvärtom att 120 kilos flygbomber eller tyngre flygbomber kan ha använts på vissa platser i området.

– Jag tycker att det på flera av bilderna ser ut som skador som kan åstadkommas från flygbomber av olika storlekar och typer och som briserat strax ovanför marken utan att skapa kratrar. Traditionella bomber kan ge den tryck- eller brandverkan som vi ser där.

– I ett fall har en flygbomb slagit ned i ett lager ser det ut som. Det är sannolikt ingen blindgångare utan när bomben gått ned i marken så har energin i explosionen gått åt att skapa en krater i stället för att skada omgivningen.

Han tillägger att de traditionella flygbomberna också ibland kallas splitterbomber, beroende på vilken verkan man vill åt.

Men på några bilder syns tydligt sotiga väggar på en gård invid det syriska Röda korsets lagret. De resterna kan inte härledas till traditionella flygbomber utan kan orsakas av exempelvis tunnbomber, uppger han.

– Men det finns också bilder av lastbilar där det är svårt att bedöma vad som hänt, säger han.

Enligt Anders Nygren går det inte att utifrån nyhetsbilderna avgöra vem förövaren är.

– Däremot finns det inte så många som flyger över Syrien och vem som helst kan inte genomföra angrepp från luften. Ska man också träffa målen krävs utbildning och träning, och man har ju slagit ut ett antal fordon.

– Sedan kan man inte med säkerhet säga att det är Assadregimen för det kan finnas fraktioner inom regimen som genomfört detta självständigt.

Enligt såväl Anders Nygren och Johan Nilsson kan samtidigt en kombinerad insats med både bombflyg och helikoptrar ägt rum.

– Det är inte ovanligt, säger Nygren.

Martin Nilsson, som forskar i vapenverkan på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har också studerat nyhetsbilderna, men vill inte kommentera kring vad som kan ha hänt.  Det behövs forensiska studier för att nå klarhet, anser han.

– Det är känsligt att spekulera i vad som hänt utifrån den information som finns tillgänglig. Ska man göra en sådan här undersökning ordentligt så krävs det att folk får komma på plats och undersöka medan platsen är någorlunda ostörd. Exempelvis har många västerländska försvarsmakter denna typ av forensisk förmåga.

 

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS