I år är det International Year of Astronomy. Anledningen är att det är fyra hundra år sedan Galileo Galilei för första gången riktade ett teleskop mot himlen och därmed lade grunden för dagens astronomi.

Det Galileo såg var bland annat Månens kratrar, Saturnus ringar och Jupiters fyra månar. Alltså sådant som sänder ut ljus mottagligt för det mänskliga ögat och kan ses i traditionella optiska teleskop.

Men i universums djup finns många objekt som inte kan ses, hur kraftfullt teleskopet än är. Det handlar om himlakroppar och gasmoln som inte sänder ut synligt ljus. Därför använder astronomer idag teleskop som är mottagliga för infrarött ljus och röntgenstrålar.

Det är bilder från sådana teleskop som Nasa använt för att pussla ihop en kvadratmeterstor bild av Vintergatan. Den ska i tryckt form distribueras till 150 planetarier, museer, bibliotek och skolor i USA.

Men den finns även i nedladdningbar form för allmänheten i storlekar upp till 9 725 x 4 862 bildpunkter, alltså nästan 50 megapixel.

Telskopen som använts är Hubble Space Telescope som fotat i det infraröda bandet ganska nära synligt ljus, Spitzer Space Telescope för infrarött ljus och Chandra X-ray Observatory som detekterar röntgenstrålning.

I den sammanslagna bilden syns allt från pulserande regioner där nya stjärnor föds till slocknande stjärnor och svarta hål.