Förra veckan frågade Rovad Pettersson i Borås varför störtloppsåkare försöker förkorta luftfärden så mycket som möjligt för att inte förlora tid. Här kommer svar.

.

För den som själv haft nöjet att åka skidor lite snabbare är svaret ganska uppenbart. Luftmotståndet på en skidåkare, särkilt i störtloppshastigheter, är betydande. Friktionsmotståndet mot underlaget är betydligt mer blygsamt.

Betänk att luftmotståndet är proportionerligt mot effektiv frontarea, vilken beräknas genom att multiplicera uppmätt frontarea med luftmotståndskoefficienten. Störtloppsåkaren försöker optimera såväl area som koefficient genom att krypa ihop och ständigt korrigera sin position.

Vid luftfärd har man små möjligheter att justera sin position och den effektiva frontarean blir snabbt större, det behövs inte mycket för en fördubbling av densamma. En annan viktig beståndsdel i att komma ner fort är att hålla en optimal linje. Åkarna gör hela tiden små, små justeringar av riktning som av uppenbarliga skäl inte blir av när man flyger. En miss på någon grad i en passage kan leda till att man ligger flera meter fel några portar längre ner.

Magnus Billberger

Så över till en ny fråga:

Vilken metod ger den bästa ”termoseffekten” för att hålla en pappmugg med latte varm på en vinterkall perrong: Att hålla runt muggen med bara händer? Att hålla muggen med vantbeklädda händer? Att ställa ifrån sig muggen?

Linnea Viklund, Västerås

En kopp invirad i vantar håller förstås värmen bättre än en fritt stående, oberoende av om det är händer i vantarna eller inte.

Men på perrongen, med nyköpt kaffe, är säkert locket viktigast, det hindrar snabb avkylning genom avdunstning. (Man kan notera att lite vispad grädde eller liknande skum kan ha tydligt isolerande verkan uppåt.) En het kopp bränner man sig på barhänt, men knappast med vantar på händerna.

Det betyder i praktiken att värmen har svårare att gå från koppen till kroppen genom vantarna, så mer värme blir kvar i kaffet och mindre hamnar i händerna och svaret på frågan är alltså att man ska ha på sig vantarna och hålla koppen med båda händerna.

Magnus Mogensen

Över till en ny vinterfråga:

Apropå snömassor, snurrar jordklotet fortare på vintern?

Vatten som till största delen avdunstat från haven runt ekvatorn lägger sig som snö på land närmare jordens rotationsaxel. Eftersom det finns betydligt mer landyta på norra halvklotet än på södra borde det betyda att likt en isdansare som i en piruett drar in sina armar mot rotationsaxeln roterar fortare borde även jorden göra det.

Är det mätbart med en fin klocka?

Leif Eriksson, Näsviken

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till oss på mejladressen: teknikfragan@nyteknik.se Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.