Därför sprakar kraftledningarna
Av: Kaianders Sempler
Publicerad 24 februari 2010 00:00
En av veckans frågor handlar om oljudet från kraftledningar.
När jag går under kraftledningar lägger jag ofta märke till ett brusande och sprakande ljud. Vad är det som jag hör?
Martin Karlsson, Luleå
Svaret är: koronaurladdningar. Om det elektriska fältet nära en elektrisk ledare, som har liten radie jämfort med avståndet till en annan ledare eller jord (inhomogent elektriskt fält), är tillräckligt stort, altras små ”urladdningstrådar” (streamer) en bit in i luften, samma fenomen som St Elms Eld på spetsiga föremål under ett åskmoln.
Ledardiametern hos högspänningsledningar är anpassad till att inte alstra korona för rena ledare, genom tillräcklig diameter och/eller genom att anordna flera parallella linor, som delvis skärmar varandra. Detta gäller inte längre om ytan får ”spetsar” med lokal fältförstärkning. Vanligen fås dessa spetsar genom is/ rimfrost eller vatten. Is är elektrisk bra isolerande när det är ordentligt kallt, så ledartemperaturen får ej vara för låg.
Vatten som härstammar från smältande is/snö, regn, dagg eller vätande dimma resulterar i droppar som hänger under tråden och blir instabila (skjuter ut tunna vätskefilament) som har spetsverkan och ger därmed koronaurladdningar.
Dessa moduleras i takt med frekvensen och ger ett karakteristiskt ljud, ungefär som från en stekpanna. I mindre omfattning fås korona även från hvdc-ledningar, där kan även insekter, som har dragits till ledaren av det elektriska fältet och fastnat där, vara startpunkter för urladdningarna.
En dimensionering av ledarna som skulle undvika korona även för is, vatten och insekter är inte ekonomiskt försvarbar, så korona i dessa situationer accepteras, trots att den ger ej försumbara förluster, övertoner, radio- och ljudstörningar.
Thorsten Schütte, Västerås
Nästa fråga handlar om kallnande kaffe.
Här kommer en teknikfråga som jag har funderat mycket på denna vinter: När jag ska åka tåg köper jag ibland en stor latte i pappmugg. Hur ska jag hålla muggen för att försäkra mig om att kaffet håller högsta möjliga temperatur efter tio minuters väntan på en vinterkall perrong?
Jag kan se tre möjliga metoder:
1. Att hålla runt muggen med bara händer.
2. Att hålla runt muggen med vantbeklädda händer (jag har stickade fluffiga vantar).
3.Att ställa ifrån mig muggen och låta luften cirkulera fritt runt den Vilken metod ger den bästa ”termoseffekten”? Eller finns det något ännu bättre sätt, frånsett att investera i en termosmugg, förstås...
Linnea Viklund, Västerås
Skicka in era svar och nya intrikata frågor till oss på mejladressen: teknikfragan@nyteknik.se Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.





