Kommentar om koldioxid och Etanol:

I förrförra numret undrade Mariavarför inte koldioxidutsläpp från biomassa räknas. Det är en mycket bra fråga och faktum är nog att det finns ett fundamentalt fel i det sättet att se på koldioxid. Atmo­sfären kan naturligtvis inte känna skillnad på koldioxid från biomassa eller från fossila bränslen. All koldioxid i atmosfären påverkar lika mycket. Det är mera skillnaden mellan vad som tillförs atmosfären och vad som tas upp i fotosyntesen (växterna) som avgör. Och detta gör det lite mera komplext.

Ta exempelvis etanol från sockerrör, vilket är det vi huvudsakligen använder i E85-bränsle till våra svenska bilar. För var femte etanolbil som säljs i Sverige bränns cirka en hektar regnskog någonstans i världen. Då frigörs en väldig mängd koldioxid, kanske uppåt 300–400 ton. En mindre del av detta kommer sedan att upptas av sockerrörsplantorna och sedan ingå i ett slags kretslopp. Men bortåt 90 procent av koldioxiden blir kvar i atmosfären, och är där precis lika skadlig som den från fossila bränslen. Egentligen är det ju då så att varje etanolbil som säljs har en koldioxidskuld motsvarande cirka 20 års körning med en fossildriven bil redan innan den ens körts en meter. Det behövs sannolikt 40 års drift innan etanolbilen är mer miljövänlig än en fossildriven.

Vad har hänt under det sekel vi haft privatbilism som släppt ut koldioxid?

Jo, enligt skogsforskarna har den svenska skogens biomassa ökat med 1,5 miljarder m3. Eftersom 1 m3 ved binder cirka 1 ton koldioxid, har under denna tid lika många miljarder ton koldioxid bundits i biomassa. Under samma tid har Sveriges bilister släppt ut cirka 600 miljoner ton koldioxid, bara 40 procent av vad som bundits i biomassa. Man kan ju då säga att svenskarna inte bidragit med någon växthusgas alls. Tvärtom.

Om man därutöver skulle analysera etanoltillverkning av sädesråvara finner man att denna ger ytterligare ett scenario med stor åtgång av primärenergi och stora utsläpp av koldioxid både från fossila bränslen och från biomassa.

Om politiker och forskare skulle ta hänsyn till alla sådana här konstigheter så skulle det bli ganska oredigt. Därför väljer de att hålla fast vid något så bisarrt som att det finns speciell biologisk kretsloppskoldioxid, men det finns det naturligtvis inte.

Torbjörn Jonsson, civilingenjör

Är det tekniska problem som gör att det inte finns spisar med kombinerade mikrovågs- och vanliga ugnar? Det undradeClas Blomqvist i förra numret. Men sådana ugnar finns ju redan, svarar läsarna.

Svar:

Jodå, Siemens har en kombineradkompaktugn för inbyggnad med mikrofunktion (900 W). Man kan välja mellan mikro, över och/eller undervärme, varmluft, grill och cirkulationsgrill. Dessutom finns intensiv under­värme.

Johan Stigsson, HTH Köksforum

Här kommer ytterligare en fråga inom nästan samma område:

Fråga:

Det har talats om att induktionshällen kräver nya kärl med magnetisk botten. Kan man inte ha en lösbotten av magnetiskt material under eller i kastrullen? Tänk vad en sådan skulle underlätta rengöringen vid fastbränning!

Eftersom sådana inte finns i handeln antar jag att det kan finnas tekniska eller kommersiella hinder. Kanske en sådan platta under kastrullen ger ojämn värme som skadar hällen? Någon som vet?

Karl Cinrot

Det är ni läsare som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.

Skicka svar och nya intrikata frågor tillteknikfragan@nyteknik.se