Varför har inte nybyggda hus dubbla elnät? Ett med 230 volt växelström, och ett med 12 volt likström för datorer, routrar, telefonadaptrar och svagströmsbelysning? Då skulle vi slippa alla klunsiga nätaggregat.

Jan Brolin

Ja, nybyggda husborde förses med tre elsystem: ett för 230/400 V, ett för 12 V samt ett för signalkablar, exempelvis koaxialkabel för data. Men det finns problem.

I 230-voltsanläggningen tilllåts endast en säkringsgrupp i varje rör. Det går att dra in fem stycken 1,5 mm2--ledningar, alltså en genomgående grupp + 2 tilläggsfunktioner i ett 16 mm-rör. Men att också dra in svagström är uteslutet, och inte tillåtet.

Den så kallade svagströmmen är inte alls svag utan kan vara mycket stark. 10 halogenlampor på 10 W vardera drar 8,4 A vid 12 V, alltså mycket mer än vad som är vanligt ?i belysningsgrupper för nätspänning. Svagströmsinstallationen måste ha samma brandsäkerhetsstandard som 230-voltsinstallationen, där högst 10 A är tillåtet för 1,5 mm2-ledning. Vanliga VP-rör med diameter 16 mm är ofta lämpliga, men grövre ledningar och rör kan krävas, exempelvis för 20 W halogenlampor. Beräkna och bygg noggrant med fullt åtkomliga transformatorer och säkringsplintar samt skarvställen!

Telefonledningar kan lätt dras i 16 mm-rör. Men koaxialkabel med diametern 5 mm kräver raka rörsträckor för att kunna dras in. Kanske är det då lämpligast att förlägga sådana ledningar i snygga kanaler som man fäster ovanpå golvsockeln.

Växelströmmen kan störa känsliga och oskärmade signalkablar. I 230-volt-anläggningar kan skadlig induktion uppstå i åtskilda järnmantlade ledningar som tillhör samma säkringsgrupp. Minsta ljusbåge kan orsaka brand.

Nils Apeltun, Vaxholm

Visst blir det många adaptrar med alla små prylar som man nu har i hemmet – lampor, datorer, mobiltelefoner, digitala bildramar med mera. Problemet med lågspända elnät är dock att man måste kunna transportera förhållandevis höga strömmar över en längre distans. Effekten är ju P=U·I där U är spänningen och I är strömmen.

Förlusteffekten i ledningarna är proportionell mot ledningarnas motstånd och strömmen i kvadrat. Det gör att med samma kabeldiameter blir ledningsförlusterna över 330 gånger högre för 12 V än för 230 V, eftersom strömmen för samma effekt blir 18 gånger högre.

Vid en effekt i apparaten på 60 W (en bärbar dator) och en spänning på 12 V krävs en ström på 5 A. Kopparledning med en tvärsnittsarea på 1,5 mm2 (som används i många elinstallationer idag) har ett motstånd på cirka 12 milliohm per meter. Räknar man en längd på 50 meter mellan den centrala transformatorn i lägenheten och datorn blir motståndet 1,2 ohm,fraga då strömmen måste passera distansen två gånger. Förlusteffekten blir därmed 30 W. Dessutom skulle man förlora en stor del av spänningen över ledningen, nämligen 5 A gånger 1,2 W vilket blir 6 volt, hälften av matningsspännigen.

För att minska förlusten till en tiondel behöver man en kopparledning med en tio gånger större tvärsnittsarea, eller 15 mm2!

Jag hörde nyligen talas om ett tyskt företag, där man flyttade ett nätaggregat för 5 V från ett mätinstrument till ett kopplingsskåp 10 meter från instrumentet. Både fysiker och ingenjörer var förvånade över att mätinstrumentet inte längre fungerade...

Man borde dock kunna låta flera lågspänningsapparater, exempelvis runt ett skrivbord, dela samma nätaggregat. Alla nätaggregat har interna förluster, men de som är byggda för lite större effektuttag har i regel högre verkningsgrad.

Uwe Zimmermann

Så över till en ny fråga:

När jag åker skidlift brukar jag titta på vajern. Den verkar inte vara skarvad någonstans. Finns det en långsplits som är så bra utförd att jag inte ser den?

Hur får man upp vajern till berget? Att transportera den på en enda lastbil torde inte gå – det borde vara för stor last. Detta borde innebära att den kommer i delar. Kommer kanske varje kardel för sig? Slår man vajern på plats av flera mindre vajrar?

Vet någon hur vajer till skidliftar tillverkas och sätt på plats?

Christian

Skicka in era svar och nya intrikata frågor tillteknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare,som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.