Hur får man loss etiketterna från burkarna?
Av: Kaianders Sempler
Publicerad 28 oktober 2009 00:00
7 kommentarer
Etiketter på glasburkar sitter ibland som berget. Hur löser man egentligen upp limmet, och vad består det av?
Det används olika typerav lim. Några går att ta bort med vatten, andra kräver ett organiskt lösningsmedel.
Ofta duger vatten, men etiketten kan ha ett ytskikt som hindrar lösningsmedlet att nå limmet. Det kan då hjälpa att först skrapa några fåror med en kniv.
På gummiaktigt lim kan man få ta till ett organiskt lösningsmedel. Ett utmärkt sådant är tändvätskan till grillen. Fukta etiketten och låt vätskan verka ett tag så att limmet hinner mjukna. Sedan brukar etiketten gå lätt att ta bort.
Resten av limmet kan gnuggas bort, eventuellt med hjälp av lite mera tändvätska.
Dr M
Många glasburksetiketter är fästade med ett slags gummiklister. Om en sådan glasburk diskas i diskmaskin sitter i regel etiketten kvar, men ytskiktet har blivit mjukt. Låt i så fall etiketten torka ordentligt och utför därefter följande enkla steg.
Fyll glasburken med kokhett vatten. Vänta till glaset, och därmed limmet, blivit uppvärmt. Lossa med en kniv ett hörn av etiketten och drag försiktigt loss resten. Eventuella kvarvarande limrester tas lätt bort med hjälp av hushållspapper indränkt i kemiskt ren bensin.
En annan metod är att med en varmluftspistol värma glasburken inifrån, eller att värma direkt på etiketten innan man börjar lossa den.
Lennarth Grahn, Skellefteå
Läste i Teknikfråganatt Mauricio Vigil i Sundbyberg frågade varför vissa etiketter på glasburkar är så svåra att få loss. Jag har ett tips. Prova med vanlig matolja, exempelvis rapsolja. Det är riktigt effektivt.
Marita Nilsson, Skövde
Temperaturfrågan om vad som är dubbelt så kallt som nollgradigt har engagerat många läsare. Och redaktörens slängiga kommentarer till problemet har väckt indignation.
Jag blir verkligen ytterligt beklämd när jag i NyT nr 42 läser svaren på en 9-årings intressanta fråga: ”Vad är dubbelt så kallt som nollgradigt?”
Redaktören kallar detta för en dum och näsvis fråga! Om den kommit från en professor kanske den kunde tolkats så, men inte när den kommer från en 9-åring. Det inser väl alla, utom redaktören. Låt oss ge våra barn anständiga svar på deras frågor!
Andra tekniknördar går in på hudtemperaturer och Kelvin, knappast god kommunikation med en 9-åring. En annan anser att frågan ställdes av 9-åringen för att göra svararen mållös, och att frågan var dum! Jag tycker nog att den som anser detta är den dummaste!
När ett barn kommer med en, för barnen, normal fråga, bör vi ”tekniker” inte fösa undan dessa som ”näsvisa” eller ”dumma” bara för att vi inte har något bra svar.
Leif Olsson, Oskarshamn
Jag fick frågan i våras,av en elev på det estetiska programmet, så den kan inte ha haft något samband med fysikstudier. Det verkar som om den är något som har gått runt.
Kjell Bensing, gymnasielärare och tekn mag
Det tråkigaste svaret är att det inte går att säga ”fem gånger så varmt” eller ”dubbelt så kallt”, eftersom ”varmt” och ”kallt” är relativa begrepp.
Dock använder man ibland orden för att ange om det är plus- eller minusgrader, exempelvis ”fem grader varmt” respektive ”fyra grader kallt” när det är +5 respektive -4 °C, och i så fall får man ett tillfälle att förklara att ”noll gånger två är noll”.
Om man vill göra ett uppriktigt försök att besvara frågan (och det ska man naturligtvis) så måste man försöka lista ut vad frågeställaren tycker är ”normal” eller ”lagom” temperatur, vilket kan antas vara den typiska utetemperaturen för tillfället (eller alternativt rumstemperatur). Om det de flesta dagar är +10 °C ute och idag är nollgradigt, så skulle jag anse att ? -10 °C är ”dubbelt så kallt som idag”.
Mattias Nilsson
Vad är kyla? Kan vi begränsa oss till temperatur? Upplevd kyla beror också av vind och luftfuktighet, något som går att förstå erfarenhetsmässigt även för mindre barn. Det ger något att räkna på om man faktiskt letar ett svar.
Ett enklare svar som är praktiskt, logiskt och finurligt nog att besvara en gåta kan vara ”så kallt att du behöver två jackor i stället för en.”
Jens Gulin
Så över till veckans nya fråga:
Hur fungerar en induktionsspis? Jag har förstått att kastrullerna värms upp genom virvelströmmar i metallen, och att kastrullen behöver vara tillverkad av järn för att det hela ska fungera. Men vad är det egentligen som händer? Hur tillförs energin? Vad är det för elektrisk moj som sitter i spisen?
Är det sant att en induktionsspis är mer energisnål än vanliga elektriska spisar? Och vad händer med energin om det inte står någon kastrull på plattan?
Skicka in era svar och nya intrikata frågor tillteknikfragan@nyteknik.se
Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.






Kommentarer
7 kommentarer Sortera: Äldsta överst