Regnbågar utan regn, finns det sådana?

Det undrar Curre, som tog bilden i somras i Thailand.

– Solen sken hela tiden, skriver han. Inget regn i sikte.

Nej, för det som Curre kallar regnbåge är ju i själva verket en halo runt solen.

Halofenomen uppstår genom ljusets brytning i iskristaller högt upp i atmosfären. Det vanligaste är en ring runt solen, som på Curres bild. Men det finns också en rad andra mer komplicerade fenomen, som ”vädersolar”, då det ser ut som om det finns en eller två mindre ”bisolar” vid sidan om solen. Till det kan komma lysande cirkelbågar i intrikata mönster.

I Storkyrkan i Stockholm finns en kopia av en berömd målning av Urban Målare från 1535 som visar vädersolar över staden. Målningen finns också återgiven på de svenska 1 000-kronorssedlarna.

Halofenomen sågs tidigare som järtecken som varslade om kommande olyckor. Delvis är det faktiskt sant, för de förebådar vanligtvis dåligt väder. De uppkommer nämligen när ett frontsystem med regn och rusk närmar sig.

Vad som händer är att det annalkande lågtrycket får mättad fuktig luft vid jordytan att snabbt stiga till hög höjd. Temperaturen sjunker till under fryspunkten, varvid vattenångan sublimerar (övergår från gasform till fast form utan att passera vätskefasen) till iskristaller på 9 000–15 000 meters höjd. Kristallerna bildar cirrusmoln, de fjäderliknande lätta molnen man kan se på hög höjd och som kommer först i ett annalkande frontsystem.

Det är när lagom mycket iskristaller bildats som halon syns bäst, innan de blivit så många att cirrusmolnen blivit så tjocka att solen skyms.

Iskristaller är regelbundna med fyra symmetriaxlar, och uppstår i fyra huvudtyper: sexkantiga plattor, sexkantiga stavar, stavar med en platta som lock och stavar med en prismaformad spets. Beroende på vilken eller vilka typer som bildas, hur homogena och välformade de är och hur de är orienterade i luften, uppstår olika optiska fenomen.

Enklaste och vanligast är den ringformade 22°-halon, och det är den som vi ser på Curres bild. Ringen har en vinkel av 22 grader runt solen från betraktarens öga. Den uppstår genom att ljuset bryts i sexkantiga isprismor. Isens brytningsindex är ungefär 1,31, men är något våglängdsberoende. Resultatet blir, precis som i regnbågen, att ljuset delas upp i färger – sprids i ett spektrum med rött innerst i ringen och blått ytterst.

22°-halon bildas av sexkantiga prismor, slumpvis orienterade. Men om iskristallerna får växa till blir de tyngre, och väljer att falla ordnat med en bestämd orientering genom luften. Då kan fenomen som vädersolar uppstå.

K S (Källa: Scientific American)

Smittskyddsläkare uppger i SVT att de virussmittade droppar som influensadrabbade människor hostar ut har längre livslängd och transporteras längre sträckor om temperaturen är låg, som utomhus på vintern.

Är det sant? Och i så fall, hur förklarar man då det?

Inga Rehn

Om det är nollgradigt i dag och dubbelt så kallt i morgon, hur kallt är det då?

Denna fråga fick en kompis av sin 9-åriga dotter. Vad svarar man?

Robert Gustafsson

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.