I influensatider kan man undra hur ventilationen fungerar i ett flygplan. Om en person med svininfluensa nyser, sprids då viruset av ventilationen så att alla blir sjuka?

Flera hundra människor producerar ju koldioxid och andra gaser under många timmar. Hur tar man hand om de gaserna?

Björn Lexell

Luften i ett passagerarplan cirkuleras egentligen inte alls. Det är mera principen rakt in och direkt ut. Luften tappas av från motorernas kompressorer, kyls, tryckregleras och leds in i kabinen. Därefter förpassas den ut igen genom utloppsventiler, vilka också reglerar kabinens övertryck. Flödet är stort, och luften är ombord väldigt kort tid.

Förr kunde man lätt se var utloppsventilerna var placerade, eftersom en brun och tydlig nikotinrand smutsade ner flygkroppen nedströms.

Bertil Klofelt

Ett normalt fungerande luftkonditioneringssystem ?i ett flygplan får sin lufttillförsel från motorernas kompressor. Den luften har både högt tryck och hög temperatur. Luften kyls och blandas med varm luft till en lagom temperatur. Kabintrycket regleras också med hjälp av lufttillförseln.

En viss del av luften recirkuleras tillbaka till kabinen, så luften är en blandning av ”gammal” luft och ny luft från motorerna. Resten av luften spills överbord genom tryckregleringen samt läckage.

Luft man andas kan därför mycket väl innehålla virus från någon som nyser. Men troligen inte i högre grad än i vilken landsvägsbuss som helst. Och om någon tjuvröker på toaletten kan det lukta rök på en helt annan plats i kabinen bara efter några sekunder.

Andra gaser, som kodioxiden som produceras av passagerarna, tas inte om hand alls, utan följer med tills de spills ut överbord. Precis som på marken.

Lars Hansén, Norrtälje

Häromdagen när det var en fin regnbåge såg jag, förutom en yttre båge, även ytterligare ett antal (rätt svaga) färgade band. Är det någon med optikkunskaper som kan förklara hur de uppkommer?

Sture Sjöström, Uppsala

Regnbågarna innanför den primära regnbågen är en interferenseffekt. Den primära regnbågen bildas ju genom att olika färgers minimideviation vid brytning och en reflexion i en regndroppe uppkommer vid något olika vinklar. Nu kommer vi till förklaringen av de inre färgbanden: För varje färg gäller nämligen dessutom, att strålar alldeles i närheten av minimideviationsstrålen interfererar med varandra, så att det uppkommer en serie mörka och ljusa interferensfransar innanför den primära regnbågen. Dessa så kallade ”supernumerära bågar” (supernumerary bows) ser ut som omväxlande skära och gröna band. Deras utseende beror starkt på regndropparnas storlek – när storleken ändras, så kan dessa bågar ofta uppkomma eller försvinna. (Denna information finns på sid. 265 i boken The Physics and Chemistry of Color: The Fifteen Causes of Color av Kurt Nassau, John Wiley & Sons 1983.)

Sten Walles, f d docent i optik, Lidingö

Vilket bränsle använde man för att upphetta luften i de första varmluftsballongerna? Ved, kol eller någonting annat? Nuförtiden använder man väl gas om jag är rätt underrättad.

Jan Samuelsson, Västerås

Såvitt jag förstår använde bröderna Montgolfier halm. Läs om de första ballongerna i artikeln ”De första aeronauterna” i NyT 2009:38, eller på

www.nyteknik.se/popular_teknik/kaianders/

Red

Varför finns det inte någon typ av glasögon för dem som lider av så kallad ”gula fläcken”? Skulle man inte kunna använda sig av någon typ av spegelreflexteknik i glasögon? Även om de vore klumpiga i början så är det väl bättre än att inte kunna läsa alls.

Karin Magnusson

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.