Hur fungerar egentligen en backspegel som blir ”nedbländad” när man flyttar den till ett nytt läge?

Ove Claesson

.

Följande förklaring angavs i ett fysikproblem i kvalet till Fysikersamfundets fysiktävling år 2000:

”Den inre backspegeln i en bil är konstruerad så att man kan reglera reflexionsförmågan i två steg. Backspegeln består av en glasskiva, där de båda glasytorna bildar en liten vinkel med varandra. Under dagen utnyttjar man reflexionen i den bakre försilvrade ytan. Vid mörkerkörning vill man slippa den intensiva reflexen av bakomvarande bilars strålkastare, och vinklar därför spegeln så att reflexionen i den främre glasytan riktas mot förarens ögon. I denna glasyta reflekteras endast fyra procent av det infallande ljuset.”

Förklaringen utgjorde inledningen till ett optikproblem. Den som vill se problemet i sin helhet kan hitta det via http://physics.gu.se/fysikaktuellt/fysiktavling/arkiv.html

Erik Carstensen, Uppsala

Vår nya duschkabin har en liten ozongenerator sittande uppe under taket. En minut efter avstängning av vattnet sätter den i gång att producera ozon, som ska reducera bakterier i kabinen. Den arbetar i tre minuter, och duschdörrarna ska då vara stängda.

Hur fungerar en ozongenerator? Och vart tar ozonet sedan vägen?

Håkan Ljungqvist, Solberga

Ozongeneratorn 
i Håkans duschkabin dödar säkert en hel del bakterier och virus. Hur mycket, eller hur många, är svårt att säga då det beror på ozonkoncentrationen och kontakttiden. Ozon har sedan 120 år tillbaks använts kommersiellt för desinficering, och då både av vatten och luft.

Ozon bildas genom att syremolekyler (O₂) slås sönder till syreatomer. Dock ”hatar” en syreatom att vara ensam, vilket innebär att den genast vill binda sig till något. En del av dessa lösa syreatomer kommer att binda sig till befintliga syrgasmolekyler som då bildar O₃, vilket är den kemiska beteckningen för ozon.

En vanlig syrgasatom har en dubbelbindning mellan syrgasatomerna, medan bindningen till den extra syrgasatomen i ozon bara har en enkelbindning. Detta innebär att ozonmolekylen är instabil och reaktiv. Efter en halv- till en timma har nästan alla ozonmolekylerna sönderfallit och återgått till att bli syrgasmolekyler. Den extra syrgasatomen har antingen gjort ett jobb genom att döda ett virus eller en bakterie eller bildat en ny syrgasmolekyl.

Därför blir den enda restprodukten från ozon syrgas, vilket innebär att tekniken är synnerligen miljövänlig.

Dock skall nämnas i sammanhanget att ozon är giftigt för människan, och att det finns gränsvärden för exponering av ozon. I detta fallet är koncentrationen av ozon troligen så låg att det inte spelar någon roll.

Dan Johansson

Veckans nya fråga handlar om hur gammal man egentligen bör låta sin bil bli.

Vad är ur miljösynpunkt optimal livslängd på en bil? För varje år går det att göra bilar mer och mer bränslesnåla, men samtidigt går det åt energi för att tillverka och skrota en bil. Går det säga något om vad som är optimal livslängd på en bil för att få så liten total miljöbelastning per mil som möjligt?

Det skulle förmodligen inte vara miljövänligt om alla bilar skrotades på sin ettårsdag, men skulle miljön vinna på om alla bilar exempelvis skrotades på sin tioårsdag i stället för att leva kanske 20 år?

Kan man översätta energikostnaden för att tillverka och skrota en bil till antal liter bensin, för att på så sätt avgöra om det miljömässigt lönar sig att skrota sin bil?

Erik Jägervall, Lund

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till 
teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.