Tvättmaskiner har oftast en fördröjning som gör att man inte kan öppna luckan förrän någon minut efter avslutad tvätt (av någon anledning, trumman har ju slutat snurra sedan länge vid det -laget). Hur fungerar denna fördröjning? Även om man stänger av maskinen eller till och med bryter eltillförseln (drar ur sladden) så fungerar fördröjningen.

Johan Rova, Habo

Låset på tvättmaskinens lucka aktiveras genom att en bimetall värms upp av ett litet elektriskt värmeelement. Inte förrän bimetallen har svalnat lossnar spärren.

Anledningen till att tidsfördröjningen är så lång kan jag bara spekulera i, så det kanske kommer ett relevantare svar. Hur som helst är det fråga om säkerhet. Inte förrän programmet har gått till slut, och maskinen har tömts på vatten, kan luckan (normalt) öppnas. Ett litet barn som avbryter tvättprogrammet ska inte kunna få hett vatten över sig genom att öppna luckan.

Filip Wahlberg

På min tvättmaskin var problemet att denna finess med tiden försämrades, så att det tog allt längre tid för luckan att öppnas. Då det till sist tog fem minuters väntan innan låset på luckan gav med sig fixade jag saken på mitt eget sätt. Nu kan man öppna direkt då tvätten är klar. Det finns ingen som helst anledning att behöva vänta längre än nödvändigt.

MR XY

Denna funktion är ett typiskt exempel på vad jag kallar ”säkerhets”. Här står ”hets” för orimligt fokus på en nollvision, men resultatet blir apparater och system som är mycket svårare att använda och/eller är mer komplicerade och därmed mind-re driftsäkra.

Det är knappast bra om användarna tvingas kortsluta säkerhetsfunktionerna för att överhuvudtaget kunna använda sin apparat.

Lars E, Bromma

Så till frågan om åttkantiga lador:

I Norrbotten ser man ibland timrade lador som är åttkantiga. Vad var anledningen till att man byggde dem så?

Peter på Kinnekulle

Det fanns gott om sådana lador förr. Nu återstår inte så många. De användes till tröskning. Man lade ut det slagna havret eller kornet runt periferin inne i ladan. Sedan gick en häst runt inne i ladan och drog en specialvält över säden. Kornen frilades av trycket från välten.

Hela tiden fick en man gå bredvid hästen med en låda, och vara på sin vakt om hästen plötsligt skulle få för sig att bajsa eller kissa.

Åke Wännman, Gråträsk, Arvidsjaur

Peter i Kinnekulle undrar varför ladorna i Norrbotten är åttkantiga. Enkelt. Det var för att man skulle kunna tröska inomhus med häst utan att behöva vända stup i kvarten.

Så här skriver Bodil Mascher på Länsmuseet Västernorrland i en rapport:

”Under 1800- talet blev de sex- eller åttkantigt timrade logarna vanliga. Där kunde hästen utan uppehåll dra en konisk tröskbult runt, vilket var en utveckling från tröskning i långloge. Rundlogarna var även vanliga i Västerbotten. En fyrsidig, rymlig och något rektangulär tröskloge användes också för koniska tröskbultar i Ångermanland och Medelpad.”

Även i Peters hemtrakter fanns en sorts åttkantiga byggnader.

På 1880-talet började tröskverken komma i allmänt bruk bland bönderna, i alla fall i slättbygderna. Oavsett vilken typ av ladugård man hade, så fick den nu en tillbyggnad, ett så kallat körhus. Det byggdes för att skydda vandringen som drog tröskverket, och gav samtidigt dragdjur och körkarlar skydd mot väder och vind. I de flesta fall lades körhusen på baksidan av ladugården. Formen kunde växla, men vanliga var sex- -eller åttkantiga hus med toppformat tak. Även enbart skyddstak kunde förekomma.

Varför de står kvar i norr, men inte i söder, beror kanske på att de är timrade, på klimatet, på att man kanske inte hade sån platsbrist – eller kanske för att de varit bra till en massa annat, även efter att skördetröskan gjort dem obehövliga. De var ju ypperliga att dansa i också.

Jonas Ericson

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.