Därför viker frisbeen av åt vänster

Var och en som kastat en frisbee vet att den alltid viker av på slutet, hur rakt man än försöker kasta den. Men varför?

När jag kastar min frisbee med högerhanden kommer den att rotera medurs, samtidigt som den mot slutet av sin färd alltid tenderar att vika av åt väns-ter. Först tänkte jag att det beror på ”Magnuseffekten”, men denna borde väl påverka frisbeen i den andra riktningen, få den att vika av åt höger?

Vore kul att få veta hur det verkligen ligger till. Någon som vet?

Martin Persson

Den kastade frisbeen viker av helt i enlighet med Magnuseffekten. Frisbeens form och framfart genom luften ger upphov till en lyftkraft på grund av dess vingliknande profil, och den hålls stabiliserad av sin rotation och gyroskopeffekt.

Kastar man den så att den snurrar medurs sett uppifrån, kommer den vänstra ytan på frisbeen att röra sig snabbare relativt luftströmmen än den högra. Man kan kanske tro att lyftkraften då ökar på vänstra sidan och tippar den åt höger. Men det är fel.

I stället är detta är ett klassiskt exempel på gränsskiktets inverkan.

Det är gränsskiktet närmast ytan som i stället bromsar upp luftströmmen på grund av rotationen på vänstra sidan, och accelererar luftströmmen på den högra sidan.

Detta ger minskad lyftkraft på väns-ter sida och ökad på höger. Alltså tippar frisbeen åt vänster.

Lars Hansén, Norrtälje

Att ladda batterier är knepigare än man tror. Filip Wahlberg i Vällingby undrade varför hybridbilar som även kan laddas från elnätet (laddhybrider) kallas framtidsteknik. Kan man inte bara koppla in ett nätaggregat parallellt med generatorn och ladda vilken hybridbil som helst? Och sedan köra på bara batteriet?

Jodå, men körsträckan blir kort, för det gäller att inte ladda ur batteriet för mycket. Hybridsystemet ska inte bara spara bensin, utan även se till att batteriet har rätt laddning. Toyotas nickel-metallhybridbatterier ger bäst prestanda och livslängd om de ständigt är laddade till 75 procent.

En laddhybrid med den batteri-typen hade fått kraftigt förkortad livslängd på batterierna. Toyotas nya egenutvecklade laddhybrid-Prius kommer i stället att använda dyra litium-jonbatterier, men priset kommer därigenom att bli så högt att bilarna inte säljs, utan bara leasas ut.

Josef Nedstam, Malmö

Så åter över till den ädla konsten att återladda ”vanliga” batterier

Teknikens utveckling har gjort det allt svårare att återuppladda vanliga torrbatterier. Jag har envist försökt, alltsedan jag med stort intresse tog del av en artikel av Frank Asplund (då vid Ångpanneföreningen, och dessutom road radioamatör i SMOFZU). I Teknisk Tidskrift 1977:13 sid 41–43 kunde man avnjuta hans närmast tekno-patiska genomgång av problemet.

I över trettio år har jag följt hans recept, som är ganska likt det Yngve Åkesson beskrev i Teknikfrågan i NyT 2009:13. En och annan cell har svullnat till en snabb död, oftast för att jag glömt aggregatet på för länge, men speciellt gamla kadmium- och kvicksilverhaltiga LR6-celler gick att återladda ett stort antal gånger med fullgott resultat. Dura-Cell, som tydligen mest används av kaniner, var extra tacksamma och kunde fungera i flera år.

Numera är alla batterier lika gröna och Cd-Hg-fria. Återuppladdning är föga framgångsrik, men jag envisas fortfarande med vanliga R20-celler.

Jonas von Malmborg

Så till två nya frågor om tvättmaskiner och åttkantiga lador:

Tvättmaskiner har oftast en fördröjning som gör att man inte kan öppna luckan förrän någon minut efter avslutad tvätt (av någon anledning, trumman har ju slutat snurra sedan länge vid det laget). Hur fungerar denna fördröjning? Även om man stänger av maskinen eller till och med bryter eltillförseln (drar ur sladden) så fungerar fördröjningen.

Johan Rova, Habo

Tack för en bra redogörelse angående Norrbottens aittor och hölador i NyT 2009:24. I Norrbotten ser man också timrade lador som är åttakantiga. Vad var anledningen till att man byggde dem så?

Peter på Kinnekulle

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till 
teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.

Fler artiklar av: Kaianders Sempler

Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av P-H 24 augusti 2009 10:51 Sortera: Senaste överst

Tvättmaskinernas lås

På min tvättmaskin fungerade det så att en metallbit med viss resistens värmdes upp av en ström och påverkade en bit bimetall som i sin tur höll låset stängt. När tvätten är klar och strömmen stängts av svalnade metallklumpen och bimetallen och låste öppnades.

Problemet var bara att med tiden försämrades denna "finess" på ett sätt som innebar att det tog allt längre tid för luckan att öppnas. Då det till sist tog 5-minuters väntan innan låset gav med sig har jag fixat saken på mitt "eget" sätt. Nu kan man öppna direkt då tvätten är klar. Det finns ingen som helst anledning att behöva vänta längre än nödvändigt.

Anmäl

Svar till Mr XY

Exakt!
Denna funktion är ett typiskt exempel på vad jag kallar "säkerhets" där hets står för orimlig fokus på en nollvision som resulterar i apparater och system som blir mycket svårare att använda och/eller blir mer komplicerade och därmed mindre driftsäkra.
Så resultatet blir att användarna tvingas "kortsluta" dessa säkerhetsfunktioner för att överhuvudtaget kunna använda sin apparat.

Svara
Anmäl

Därför viker frisbeen av åt vänster

Nu är inte jag speciellt kunnig i de fysiska lagarna som beskriver hur en frisbee beter sig när den flyger. Däremot kastar jag en hel del frisbee i form av frisbeegolf. Jag kan berätta att i praktiken fungerar det så att ju högre hastighet man kastar iväg en frisbee med desto större kommer tendensen bli att den svänger av åt HÖGER, dock inte i slutet av kastet utan i början, när hastigheten är hög. Det är fullt möjligt att få en frisbee att gå i en båge åt höger under hela kastets längd. Beroende på hur frisbeen är utformad (modellen) har de större eller mindre benägenhet att svänga åt höger. Den effekt Lars Hansén beskriver stämmer säkert men jag misstänker att det finns fler faktorer som påverkar frisbeens flykt och därmed kan motverka och övervinna "sväng av till vänster"-tendensen. Någon som vet något om detta?

Anmäl

Svar till Rikard

Jodå, och det svaret är också inskickat till redaktionen. Kanske blir en uppföljning? Det har att göra med att tryckcentrum flyttar sig längs frisbeens färdriktning, till följd av att frisbeens vinkel mot luftströmmen ändras då dess hastighet avtar.

Om vi antar att det är gränsskiktseffekter som påverkar lyftkraftsfördelningen lateralt, varvid lyftkraftscentrum förflyttas åt höger, betänk då också effekten av precessionen. Skulle det verkligen få frisbeen att väja åt vänster... ?

Svara
Anmäl

Svar till Fredrik

Lars Hansén har nog rätt men man måste ta hänsyn till frisbeens rotationshastighet i förhållande till hastigheten framåt. Om rotationshastigheten är hög och hastigheten framåt är låg så stämmer det att vänstra sidan rör sig framåt mot vindriktningen och högra sidan rör sig bakåt med vindriktningen. Effekten blir som Lars beskriver det och frisbeen svänger åt vänster. Men om hastigheten framåt är väldigt hög så kommer även högra sidan är röra sig framåt mot vindriktningen. Rotationshastigheten är inte tillräckligt hög för att högra sidan ska röra sig bakåt relativt vinden. Därmed kommer även gränsskiktet på höger sida att bromsa vinden. Vänster sida av frisbeen rör sig snabbare mot vinden än höger sida och det blir mer lyftkraft på vänster sida, frisbeen svänger åt höger.

Svara
Anmäl

Svar till Kenneth

Om man skruvar en boll som är inte väger mycket relativt sin radie (typ barnfotboll i plast) så kan man observera hur den förs viker av åt ett håll för att sedan byta riktning då hastigheten genom luften minskar. Det verkar som om två olika krafter kan vara dominerande även om den ena inte syns när man skruvar en vanlig fotboll ?! Den ena effekten är förklarad i frisbee fallet, men om någon kan beskriva den andra och när de "byter plats" så vore det intressant.

Svara
Anmäl

Nyheter/Teknikfrågan

Därför håller de sig på backen

Därför håller de sig på backen

Glider skidåkaren snabbare än han flyger?

Motståndet ökar vid flygfärden

Motståndet ökar
vid flygfärden

Varför glider skidåkaren snabbare än han flyger? (3 kommentarer)

Klart att snöns tyngd kan öka

Klart att snöns
tyngd kan öka

Skotta taket - innan det rasar in. (10 kommentarer)

Så hävs sladden med automatlåda

Så hävs sladden
med automatlåda

En av veckans frågor handlar om hur man sladdar med automatlåda. (17 kommentarer)

Många tak har rasat under snöns tyngd i vinter.

Blir snön verkligen tyngre när det töar?

Snö och is fortsätter att engagera Ny Tekniks läsare. Denna vecka handlar en fråga om hur tung snön egentligen ligger på taket. Men vi har också fått fler svar på om det lönar sig att salta vid sträng kyla. (39 kommentarer)

Salta svar på frostiga frågor

Salta svar på frostiga frågor

Ska man salta när det är mycket kallt? Här kommer svar från signaturen "Gurkan": (7 kommentarer)

Vinn femkampen på Liseberg

Vinn femkampen på Liseberg

I ett tidigare nummer undrade Rune Pettersson i Sävedalen hur han ska fokusera för att klå kollegerna i luftgevärsskytte i femkampen på Liseberg. Och han får svar av en flerfaldig SM-medaljör! (2 kommentarer)

Så får man in kulorna i ett kullager?

Så får man in kulorna i ett kullager

Här kommer svar på frågan i Ny Tekniks julnummer. Hur får man in kulorna? (1 kommentar)

Därför styr bilen fram och planet bak

Därför styr bilen fram och planet bak

Fordon på hjul styrs ju i allmänhet med vridbara hjul i framänden. Men fordon utan hjul – som båtar och flygplan – styrs med bakänden. Varför det? undrade Jan Andersson från Ystad i NyT 2009:50. Här får han svar: (7 kommentarer)

Hur mycket energi går åt vid start och landning?

Hur mycket energi går åt vid start och landning?

Kan man återvinna startenergin vid landning? (4 kommentarer)

Så drar och skarvar man linorna till skidliften

Så drar och skarvar man linorna till skidliften

– När jag åker skidlift brukar jag undra hur man fått upp vajern till berget, skrev signaturen Christian i förrförra Ny Teknik. Läsarna ger svar. (4 kommentarer)

Underkylt vatten under tryck ger ispiggar

Underkylt vatten under tryck ger ispiggar

”Stalagmiter” i frysen väcker nyfikenhet. (5 kommentarer)

Långa svagströmsledningar ger problem

Långa svagströmsledningar ger problem

Visst vore det skönt med ett svagströmsnät i fastigheten, men det har sina sidor. (6 kommentarer)

Så höga är förlusterna i elnäten

Så höga är förlusterna i elnäten

Ungefär två procent av den producerade elkraften försvinner som förluster i elnäten, svarar Klas Roudén från Svenska Kraftnät på frågan i förrförra numret. (3 kommentarer)

Glasögon för gula fläcken finns

Glasögon för gula fläcken finns

Jo, det finns faktiskt glasögon som är speciellt anpassade till centrala synbortfall, makuladegeneration, men de är på experimentstadiet. (3 kommentarer)

Tv-apparater och olika sorts ström

Tv-apparater och olika sorts ström

Så enkelt det vore om vi bara behövde en sorts ström till våra apparater. Då skulle vi slippa alla olika nätaggregat. (2 kommentarer)

Hur får man loss etiketterna från burkarna?

Hur får man loss etiketterna från burkarna?

Etiketter på glasburkar sitter ibland som berget. Hur löser man egentligen upp limmet, och vad består det av? (7 kommentarer)

Finns det glasögon mot ”gula fläcken”?

Finns det glasögon mot ”gula fläcken”?

Glasögon med slipade linser har funnits sedan medeltiden, och varit till ovärderlig hjälp för alla som lider av brytningsfel. Men finns det hjälpmedel även för andra ögonåkommor? (1 kommentar)

Vad är dubbelt så kallt som nollgradigt?

Vad är dubbelt så kallt som nollgradigt?

Har dumma frågor alltid svar? Jodå, det går att näpsa näsvisa frågeställare. (8 kommentarer)

Järtecken och himmelska fenomen

Järtecken och himmelska fenomen

Får en regnbåge verkligen se ut hur som helst? Teknikfrågan reder ut begreppen. (3 kommentarer)

Så fungerar ventilationen i flygplan

Så fungerar ventilationen i flygplan

Vågar man verkligen flyga när svininfluensan grasserar? Vad händer om någon smittad nyser? Läsarna har svar. (4 kommentarer)

När är det dags att skrota bilen?

När är det dags att skrota bilen?

frågan om när det är miljömässigt bäst att förpassa sin gamla bil till de sälla motorvägarna och skaffa en ny och bränslesnålare har många aspekter. Här kommer några. (2 kommentarer)

Varifrån kommer alla regnbågarna?

Varifrån kommer alla regnbågarna?

Veckans frågor handlar om regnbågar, bilbatterier, köksrengöring och flygplanshygien.

Så blir backspegeln nedbländad

Så blir backspegeln nedbländad

Många backspeglar kan bländas ner genom att man vinklar om dem med en liten spak. Men hur fungerar det?

Duschkabiner, backspeglar och gasbilar

Duschkabiner, backspeglar och gasbilar

Här kommer en rad nya teknikfrågor att sätta tänderna i. (3 kommentarer)

Konsten att öppna tvättmaskinsluckan

Konsten att öppna tvättmaskinsluckan

Har ni också stått och trampat otåligt i väntan på att tvättmaskinsluckan ska behaga öppna sig? Varför är maskineländet så söligt?

Därför viker frisbeen av åt vänster

Därför viker frisbeen av åt vänster

Var och en som kastat en frisbee vet att den alltid viker av på slutet, hur rakt man än försöker kasta den. Men varför? (6 kommentarer)

Air4Zero rena bedrägeriförsöket

Air4Zero rena bedrägeriförsöket

Se upp för bondfångarna på internet. (3 kommentarer)

Därför lutar ladornas väggar utåt i Norrbotten

Därför lutar ladornas väggar utåt i Norrbotten

Är det för att det ska vara snyggt, eller har det en rationell förklaring? Läsarna vet besked.

Visst går det att skydda sin kropp mot blixten

Visst går det att skydda sin kropp mot blixten

Blixtar, dunder och magiska under när Dr Megavolt uppträder. (2 kommentarer)

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons
Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Annons