När jag kastar min frisbeemed högerhanden kommer den att rotera medurs, samtidigt som den mot slutet av sin färd alltid tenderar att vika av åt väns-ter. Först tänkte jag att det beror på ”Magnuseffekten”, men denna borde väl påverka frisbeen i den andra riktningen, få den att vika av åt höger?

Vore kul att få veta hur det verkligen ligger till. Någon som vet?

Martin Persson

Den kastade frisbeen viker av helt i enlighet med Magnuseffekten. Frisbeens form och framfart genom luften ger upphov till en lyftkraft på grund av dess vingliknande profil, och den hålls stabiliserad av sin rotation och gyroskopeffekt.

Kastar man den så att den snurrar medurs sett uppifrån, kommer den vänstra ytan på frisbeen att röra sig snabbare relativt luftströmmen än den högra. Man kan kanske tro att lyftkraften då ökar på vänstra sidan och tippar den åt höger. Men det är fel.

I stället är detta är ett klassiskt exempel på gränsskiktets inverkan.

Det är gränsskiktet närmast ytan som i stället bromsar upp luftströmmen på grund av rotationen på vänstra sidan, och accelererar luftströmmen på den högra sidan.

Detta ger minskad lyftkraft på väns-ter sida och ökad på höger. Alltså tippar frisbeen åt vänster.

Lars Hansén, Norrtälje

Att ladda batterierär knepigare än man tror.Filip Wahlberg i Vällingbyundrade varför hybridbilar som även kan laddas från elnätet (laddhybrider) kallas framtidsteknik. Kan man inte bara koppla in ett nätaggregat parallellt med generatorn och ladda vilken hybridbil som helst? Och sedan köra på bara batteriet?

Jodå, men körsträckan blir kort,för det gäller att inte ladda ur batteriet för mycket. Hybridsystemet ska inte bara spara bensin, utan även se till att batteriet har rätt laddning. Toyotas nickel-metallhybridbatterier ger bäst prestanda och livslängd om de ständigt är laddade till 75 procent.

En laddhybrid med den batteri-typen hade fått kraftigt förkortad livslängd på batterierna. Toyotas nya egenutvecklade laddhybrid-Prius kommer i stället att använda dyra litium-jonbatterier, men priset kommer därigenom att bli så högt att bilarna inte säljs, utan bara leasas ut.

Josef Nedstam, Malmö

Så åter övertill den ädla konsten att återladda ”vanliga” batterier

Teknikens utveckling har gjort det allt svårare att återuppladda vanliga torrbatterier. Jag har envist försökt, alltsedan jag med stort intresse tog del av en artikel av Frank Asplund (då vid Ångpanneföreningen, och dessutom road radioamatör i SMOFZU). I Teknisk Tidskrift 1977:13 sid 41–43 kunde man avnjuta hans närmast tekno-patiska genomgång av problemet.

I över trettio år har jag följt hans recept, som är ganska likt det Yngve Åkesson beskrev i Teknikfrågan i NyT 2009:13. En och annan cell har svullnat till en snabb död, oftast för att jag glömt aggregatet på för länge, men speciellt gamla kadmium- och kvicksilverhaltiga LR6-celler gick att återladda ett stort antal gånger med fullgott resultat. Dura-Cell, som tydligen mest används av kaniner, var extra tacksamma och kunde fungera i flera år.

Numera är alla batterier lika gröna och Cd-Hg-fria. Återuppladdning är föga framgångsrik, men jag envisas fortfarande med vanliga R20-celler.

Jonas von Malmborg

Så till två nya frågor om tvättmaskiner och åttkantiga lador:

Tvättmaskiner har oftasten fördröjning som gör att man inte kan öppna luckan förrän någon minut efter avslutad tvätt (av någon anledning, trumman har ju slutat snurra sedan länge vid det laget). Hur fungerar denna fördröjning? Även om man stänger av maskinen eller till och med bryter eltillförseln (drar ur sladden) så fungerar fördröjningen.

Johan Rova, Habo

Tack för en bra redogörelseangående Norrbottens aittor och hölador i NyT 2009:24. I Norrbotten ser man också timrade lador som är åttakantiga. Vad var anledningen till att man byggde dem så?

Peter på Kinnekulle

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till ?teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.