Om blixtar och magnetism handlar veckans teknikfrågor.

Alla vet att järn är en ledare för ström, och att gå runt med massa järn på ett fält när det åskar vore därför galet. Men en person i en personbil är säker från blixtnedslag på grund av att hon befinner sig i en Faradays bur. Teoretiskt borde ju då en person iklädd helrustning i stål kunna överleva ett blixtnedslag? Kanske till och med helt oskadd?

Patrik Romare

Jodå, rätt klädd i en ledande rustning står man lätt emot blixtnedslag.

Ny Teknikläsaren Erik Carlsson tipsar om att en herre vid namn Austin Richard i USA har slagit mynt av just den saken.

Richard uppträder under artistnamnet ”Dr Megavolt” i en rymddräktsliknande kreation och med en fågelbur över huvudet, och låter våldsamma blixtar ljunga mot sig.

Blixtarna kommer från två stora Tesla-spolar som genererar högfrekvent spänning på runt en miljon volt.

Man kan se bilder från hans spektakulära shower, och även hyra honom till barnkalas och annat på hans webbsajt www.drmegavolt.com

Teslaspolen uppfanns på 1880-talet av den serbisk-amerikanske elektroteknikern och entreprenören Nikola Tesla (1856–1943), som trodde att den skulle kunna användas för att överföra energi trådlöst. Det finns en rad berömda fotografier föreställande Tesla själv lugnt läsande tidningen mitt i ett inferno av blixtar. Men det är bluff. Bilderna är i själva verket dubbelexponeringar.

Läs mer om den excentriske uppfinnaren Nikola Tesla på http://www.nyteknik.se/popular_teknik/kaianders/article8606.ece

och http://www.nyteknik.se/popular_teknik/smatt_gott/article588163.ece

Red.

Nu till ett magnetproblem:

Hur är förhållandet mellan en magnet och det underlag som man fäster magneten vid? Sitter en kraftig magnet fast hårdare på en 10 mm stålplåt än på en som bara är 2 mm tjock? Finns någon formel för sambandet?

Patrick Enger

Ja, järnunderlagets tjocklek spelar roll. Om det är tunt i förhållande till magnetens styrka blir underlaget magnetiskt mättat. En del av magnetflödet går då igenom det, och gör ingen nytta. Detta betyder att en stark magnet har högre hållkraft mot en tjock stålplåt (10 mm) än mot en tunn (2 mm).

Det är svårt att ge någon generell formel, då häftmagneternas geometri varierar så mycket. Men om vi tar en modern FeNdB-magnet i cylinderform genererar den ett magnetflöde på cirka 1 T (Tesla) som flödar från nordpol till sydpol (yta A1). Låglegerat stål blir mättat vid cirka 2 T. Flödet som magneten genererar går genom ytan A2 (= 2πrh ).

Som tumregel kan man då använda att A2 skall vara minst 0,5 gånger magnetens polyta A1. Det ger h ≥ r/4.

I verkligheten ger NdFeB-magneter runt 1,2–1,3 T, och stål blir mättat vid 1,7–1,9 T, men felet med tumregeln är oftast försumbart.

Martti Paju, D Sc

Och så veckans nya fråga:

Hur kraftiga blir magnetfälten i el-bilar, och hur påverkas passagerarna?

Sture

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till 
teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.

Scrolla nedåt för fler teknikfrågor.