Hur fungerar inspelningsvolymen på en cd? Olika skivor kan låta olika starkt med samma volym-inställning på förstärkaren. Ökar strömförbrukningen för stereoanläggningen med ljud-nivån?

Christian Stormark

En cd kan representera ljud med 16 bitars upplösning, vilket ger 65 535 olika nivåer i två kanaler. Detta ger teoretiskt ett dynamiskt omfång (skillnaden mellan det svagaste och det starkaste ljudet) på 96 dB. En analog vinylskiva (lp) har betydligt mindre dynamiskt omfång, kanske 65 dB, men här är det elektriskt brus och bullrig mekanik som sätter dynamikbegränsningarna i stället för ett digitalt omfång.

När man spelar in en cd är producenterna angelägna om att den ska sälja så bra som möjligt. Man har genom åren agerat utifrån att en skiva som låter lite starkare verkar gå hem bättre i stugorna. Skivproducenterna använder sig därför av en teknik där man förstärker svagare partier och undertrycker de starkare, för att på så sätt kunna höja medelnivån av ljudet. Ibland kallas detta dynamisk kompression. (Detta ska inte förväxlas med den kompression som används i digital lagringsteknik, exempelvis i mp3-filer, där man komprimerar mängden data.) Fortfarande finns samma absoluta maxgräns för vad cd-skivan kan lämna ifrån sig, men medelnivån hos det inspelade materialet ligger högre i förhållande till de transienta topparna. Kompressionsteknik finns även hos radiostationer som sänder musik, för att på så sätt få ut all ljudinformation med så liten variation i styrka som möjligt. På så sätt kan man bättre höra musik och tal i bullriga miljöer utan att behöva skruva upp ljudet för att inte missa de svaga partierna. Kompression används också i mobiltelefoner för att små miniatyrhögtalare ska kunna spela musik och ringsignaler så starkt som möjligt.

Det finns företag som inte sysslar med annat än att ta emot ljudinspelningar och processa frekvensgång och dynamik så att cd:n blir så säljbar som möjligt. Det finns även mjukvaror på marknaden som är till för att ”mastra” inspelningar till önskad nivå på olika sätt. Man kan exempelvis komprimera olika frekvensområden vart och ett för sig.

Nackdelen med dynamisk kompression är att musiken tenderar att låta platt och väldigt processad. Tittar man över en 50-årsperiod, är trenden att populärmusik produceras med allt mindre dynamiska variationer och allt starkare medelnivå. Nyutgivning på cd av äldre vinylskivor har tyvärr också genomgått en ”modern cd-mastring” vilket gör att en cd med en viss artist låter mer komprimerad och processad än samma material utgivet på vinyl 25 år tidigare. Detta har resulterat i en renässans för äldre inspelningar på vinylskivor. Det är också en paradox att äldre musik nyutgiven på cd har mindre dynamik, eftersom cd-tekniken faktiskt medger betydligt större dynamik än vinyl-skivor och bandinspelningar gör.

Ökar då strömförbrukningen för stereoanläggningen? Den är i princip proportionell mot den uppspelade medelljudnivån. Klassisk musik med stor dynamik och låg medelnivå kommer att resultera i mindre strömförbrukning än modern hårt komprimerad musik med hög medelnivå.

Björn Gröhn

Läste med stort intresse om de system som används för infasning av vindkraftverk på nätet.

Men varför används inte likströmsgeneratorer med efterföljande växelriktare? Borde inte växellådor styrelektronik med mera kunna förenklas avsevärt? Mellan Gotland och fastlandet går ju sedan länge en likströmsöverföring, där ena polen utgörs av havet. Detta borde ju kunna förbilliga även i havsbaserade vindkraftverk.

Wille Börlin, Spånga

Vad är orsaken till höladornas form ute på fälten 
i Norrbotten? Väggarna lutar utåt uppe vid takskäggen. Har detta någon funktionell orsak, eller är det fråga om arkitektoniskt tilltalande formgivning?

Sten Josefsson, Mjölby

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till 
teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.

Scrolla nedåt för fler teknikfrågor.