Termostatblandaren är en bra uppfinning, men den har en nackdel vid uttag av liten vattenmängd. Står blandaren på mitten släpps kallvatten in i vattenvärmaren, med energiåtgång som följd.

Vid tandborstning och vid behov av lite vatten, behövs inget varmvatten – kallvattenledningen är ju till en början lite uppvärmd av rumsluften. Om alla alltid hade vattenblandarna inställda på kallt vatten, hur mycket energi skulle sparas då?

Staffan Lundgren

Antag att samtliga personer i Sverige borstar tänderna två gånger per dag under en svagt rinnande vattenstråle i två minuter, och spär på med cirka 30 procent varmvatten. Det ger en ökad energiåtgång jämfört med endast kallvatten på runt 1 miljon kWh per dag. Motsvarar ett kraftverk på 30 MW.

Lars Hansén, Norrtälje

Nu till veckans nya frågor:

Hur kan det komma sig att tillverkarna av vanliga batterier inte anger kapaciteten? Det måste väl ändå anses vara den viktigaste parametern i valet mellan två olika batterier. På uppladdningsbara batterier anges kapaciteten med all önskvärd tydlighet men den lyser med sin frånvaro på de vanliga batterierna. Jag anser att vi kunder är förda bakom ljuset. Vi köper helt enkelt grisen i säcken. Hur skall vi kunna veta vad vi får för pengarna?

Många tillverkare kommer ut med nya batterier som påstås ha betydligt högre kapacitet än såväl tidigare versioner som konkurrenternas, men vad vet vi konsumenter om det? I dagsläget kan vi bara välja batterier efter pris och hoppas på att vi får något som är prisvärt. Min fråga till läsarna är alltså, varför anger inte tillverkarna kapaciteten? Är det enbart för att kunna dölja den, eller finns det något tekniskt förhinder?

Jag inser att det finns lika många belastningsfall som sandkorn i öknen, men detta kan väl standardiseras hur lätt som helst?

Mitt förslag är att Ny Teknik gör ett eget batteritest.

Stefan West, Vallentuna

Alla vet att järn är en ledare för ström, och att gå runt med massa järn på ett fält när det åskar vore därför galet. Men en person i en personbil är säker från blixtnedslag på grund av att hon befinner sig i en Faraday’s bur. Teoretiskt borde ju då en person iklädd helrustning i stål kunna överleva ett blixtnedslag? Kanske till och med helt oskadd?

Patrik Romare

Jag har hittat ett kavajmärke (svensktillverkat) från 1940 med en för mig okänd tekniksymbol. Årtalet får mig dock att koppla ihop det med beredskapen 1939–45.

Har funderat på om symbolen i mitten möjligen föreställer ett broelement i en militär brokonstruktion.

Men kanske har det inte alls att göra med militären, utan är något helt annat. Är det någon som vet?

Staffan Rosenqvist, 
Ljungbyhed

Har konstaterat‌ att text-tvklockan går 3,5–4 sekunder efter Fröken Ur sedan digitaliseringen av tv-signalen. Text-tv kan alltså inte användas om man ska ställa sina klockor på exakt tid. Synkroniserad klocka på datorn är exaktare. Den stora tidsskillnaden märks också ibland 
i tv-program där någon ringer upp, typ Bingolotto. Den som pratar i telefon hör ljudet i telefonen innan bilden visar det programledaren pratar om.

Hur lång är tidsfördröjningen på tv-bilden vid digital respektive analog sändning jämfört med den exakta tiden? Och hur stor är skillnaden mellan marksänd och satellitsänd signal?

Sam Hellström

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till 
teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.