Fråga:
I en artikel i Ny Teknik från 1991 kunde man läsa att en engelsk konsultfirma hävdade att lågenergilampor, som påstods dra 14 watt, i själva verket gjorde av med 38 watt. Hemligheten låg i att lågenergilampan i sin sockel innehöll en transformator som omvandlade nätfrekvensen 50 Hz till de 45 kHz som lampan krävde. Det gjorde att lampan fick en kraftig reaktiv impedans som fasförsköt strömmen, vilket fick elmätaren at mäta fel.

Stämmer detta? Drar en lågenergilampa som uppges förbruka exempelvis 14 W i själva verket mycket mer?
Och stämmer det att det då blir elleverantören som får stå för mellanskillnaden? Och gäller detta i så fall alla typer av elmätare?


Nu över till något helt annat. Här kommer ett svar på frågan om vad för sorts slitstarkt material som används i högtalare. De håller ju nästan hur länge som helst.

Svar:
Högtalarkoner görs av många olika material, papp är det vanligaste, men en rad material från metall till trä förekommer också. Själva konen blir styv av formen, och böjs inte så mycket att utmattning eller slitage blir ett problem.

Nämnas bör att en högtalarkon genomför en mycket avancerad rörelse vid musikåtergivning. Enkelt uttryckt kan man säga att de högre ljudfrekvenserna alstras genom att pappen i membranet vibrerar, de lägre genom att hela konen pumpar. Eftersom ett och samma membran återger ett brett frekevensregister samtidigt, blir rörelsemönstret väldigt komplicerat. Förr var det vanligt att membranets upphängning i högtalarkorgen, i ytterkanten, utgjordes av en veckning i samma papp som membranet.

Denna typ av upphängning åldras och slits väldigt lite. Men under senare decennier har det blivit vanligt att upphängningen utgörs av en ring, bestående av skumplast eller neo­prengummi. Dessa material åldras inte så mycket av mekanisk påverkan, men luftens och ljusets inverkan är förödande. Efter några decennier brukar det vara dags för omkoning. Alla ägare till Stig Carlssons gamla fina Sonab OA 116 och OA 2212 från 1980-talet börjar nu bli väldigt medvetna om den saken.


Det är ni läsare som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter. Skicka era svar och nya intrikata frågor till teknikfragan@nyteknik.se