Är verkligen lågenergilampor något att ha?

Av: Kaianders Sempler
Publicerad 16 maj 2007 00:00 2 kommentarer

Strömsnåla lågenergilampor verkar ha sina sidor. Dels innehåller de miljöfarligt kvicksilver, dels drar de mer ström än de ska, och till råga på allt ger de dåligt ljus. Är de verkligen något att satsa på?
Det undrar en rad läsare.

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

200720

Lysdioder är framtiden, lågenergilampor är historia, säger vetenskapsjournalisten Bob Johnstone från Melbourne till Teknikfrågan. Foto Kaianders Sempler.

Fråga:
I en artikel i Ny Teknik från 1991 kunde man läsa att en engelsk konsultfirma hävdade att lågenergilampor, som påstods dra 14 watt, i själva verket gjorde av med 38 watt. Hemligheten låg i att lågenergilampan i sin sockel innehöll en transformator som omvandlade nätfrekvensen 50 Hz till de 45 kHz som lampan krävde. Det gjorde att lampan fick en kraftig reaktiv impedans som fasförsköt strömmen, vilket fick elmätaren at mäta fel.

Stämmer detta? Drar en lågenergilampa som uppges förbruka exempelvis 14 W i själva verket mycket mer?
Och stämmer det att det då blir elleverantören som får stå för mellanskillnaden? Och gäller detta i så fall alla typer av elmätare?

Bengt Ragnemalm

Nu över till något helt annat. Här kommer ett svar på frågan om vad för sorts slitstarkt material som används i högtalare. De håller ju nästan hur länge som helst.

Svar:

Högtalarkoner görs av många olika material, papp är det vanligaste, men en rad material från metall till trä förekommer också. Själva konen blir styv av formen, och böjs inte så mycket att utmattning eller slitage blir ett problem.

Nämnas bör att en högtalarkon genomför en mycket avancerad rörelse vid musikåtergivning. Enkelt uttryckt kan man säga att de högre ljudfrekvenserna alstras genom att pappen i membranet vibrerar, de lägre genom att hela konen pumpar. Eftersom ett och samma membran återger ett brett frekevensregister samtidigt, blir rörelsemönstret väldigt komplicerat. Förr var det vanligt att membranets upphängning i högtalarkorgen, i ytterkanten, utgjordes av en veckning i samma papp som membranet.

Denna typ av upphängning åldras och slits väldigt lite. Men under senare decennier har det blivit vanligt att upphängningen utgörs av en ring, bestående av skumplast eller neoprengummi. Dessa material åldras inte så mycket av mekanisk påverkan, men luftens och ljusets inverkan är förödande. Efter några decennier brukar det vara dags för omkoning. Alla ägare till Stig Carlssons gamla fina Sonab OA 116 och OA 2212 från 1980-talet börjar nu bli väldigt medvetna om den saken.

Urban Hagman, Stockholm

Det är ni läsare som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter. Skicka era svar och nya intrikata frågor till teknikfragan@nyteknik.se

Fler artiklar av: Kaianders Sempler

Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Sortera: Senaste överst

Bättre med lysdioder

Vad är meningen med att sänka koldioxid utsläppen, om vi samtidigt ökar kvicksilver utsläppen rejält? Lysdioder innehåller inte några tungmetaller alls och enligt lysdiodsbolaget Optoga så har de ett ljusutbyte på 90 lumen / w. Detta innebär att lysdioderna är mer effektiva än lågenergilampor, de har en livslängd som är många gånger längre och de innehåller inte några miljögifter. ANVÄND LYSDIODER ISTÄLLET!

Bengt-Ove 24 maj 2007 08:48

Anmäl

Läs lite mer info...

Ja, effektiviteten på LED är bra idag och kommer om ett par år vara riktigt bra men de flesta har svårt att förstå att en lågenergilampa eller rättare sagt de mest använda i Europa kompaktlysrören ger så mycket mer ljus än vad LED kan producera att man idag inte kan ersätta de med LED idag. Många har svårighet att förstå skillnaden på lågenergilampor och kompaktlysrör men faktum är att stora mängden som säljs idag är kompaktlysrör med externa HF-driftdon 13-55W och de används i offentliga miljöer, medan lågenergilampan du talar om är den som används i hem och de är i lägre effekt 5-15W och kan snart ersättas av LED. En vanlig downlight använder ex 32W kompaktrör som ger 2400 lumen medan den mest producerande LED-armaturen just nu ger 1000 lumen, att priset sen är 10 gånger högre är inte heller direkt en fördel men kommer snart att ändras till det possitiva. Dessutom är färgtemperaturen och i de flesta fall färgåtergivningen (Ex Guld är svårt att belysa.)ett annat problem då vi i Sverige är vana med varmare ljus än de flesta LED produkter som säljs vilket gör det svårt att få acceptans av allmänheten. Finns 3000K dioder som har samma färgtemperatur som de flesta lysrörs produkter använder men de ger c:a 30% sämre effektivitet samt något sämre färgåtergivning och är svårare att få tag i.

Ronnie Eriksson 28 maj 2007 09:06

Anmäl