Fråga:

Hur är nätadaptrar konstruerade? Finns det risk för brand med mera om jag använder dem för annat än det avsedda, men iakttager märkning om spänning ut och maxström? Vad händer om nätadaptern går obelastad?

Ulla Moberg

Svar:

Nätadaptrar av det analoga slaget består av en fulltransformator med bladad kärna av mjuk transformatorplåt. Den låga nätfrekvensen, 50 Hz, kräver dock en kärnvolym som snabbt växer med det effektbehov som ska överföras.

Moderna adaptrar är elektroniska och jobbar med hög frekvens, tiotals kHz. Tekniskt kan de vara uppbyggda på något olika sätt, men principen är denna:

Nätspänningen likriktas och hackas därefter upp av en fälteffekttransistor (FET), styrd av en pulsbreddsmodulator (PWM). Under tranis­torns ledtid ”laddas” ferritkärnan i en transformator med magnetisk energi. När FET stängs av omvandlas den lagrade energin till den/de spänningar som transformatorn ska lämna. Modulatorn har en optisk återkoppling från utgången och varierar ledtiden, så att transformatorn laddas optimalt för den effekt som objektet behöver. Storleken på ferritkärnan dimensioneras efter maximalt effektbehov. Vid eventuell överlast/kortslutning stoppas PWM och processen avstannar.

Den höga frekvensen gör att transformatorns dimensioner blir väsentligt mindre än för den analoga adaptern med motsvarande utdata. Den analoga jobbar med snäll sinusvåg, men i den digitala handlar det om kantvåg med branta flanker och varierande pulsbredd. Vid omslagen genereras störspikar som inte är helt lätta att få bukt med och är främsta anledning till att livslängden för en sådan är markant sämre än för en analog.

Kan då nätaggregatet ta eld?

Svaret är nej. Kortsluts en analog blir den varm, men en inbyggd termosäkring bryter primärströmmen.  Om inte, så kan i sämsta fall lite av plasten smälta innan nätsäkringen brinner av.

En digital adapter upphör helt att omvandla vid överlast.

En nätadapter oavsett typ är framtagen/vald till ett visst objekt. Är man helt säker på att samma förutsättningar (spänning, effekt etcetera) råder för ett annat objekt är det förstås möjligt att skifta. Men se upp med AC-adaptrar (som ger växelström). En analog adapter med sinusformad spänning bör inte ersättas med en digital, om man inte är helt säker på att objektet fungerar lika bra med en annorlunda vågform, och framför allt inte om nätfrekvensen används som referens.

Leif Hallberg

Nu till veckans nya frågor:

Fråga:

I ICA:s kundtidning Buffé (nr 8/2012) uttalar sig knivhandlaren Johan Almling om hur man ska hantera knivar. På frågan om man kan köra knivarna i diskmaskin, svarar han ”Nej. Stålknivarnas härdning kan påverkas av hettan från torkningen.”

Stämmer det verkligen?

Leif Eurén, Arboga

Fråga:

Förr i världen var bilavgaser bland det farligaste som fanns, och man måste alltid ha garagedörren öppen om man mekade med motorn. Nu påstår en bekant att avgaserna till och med är så rena att det inte går att ta livet av sig med hjälp av dem, ens om man skulle vilja. Kan det verkligen stämma?

Erik i Uppsala

Fråga:

Vilka är de stora energiförbrukarna i ett hem? Är det tv:n eller lamporna?

Själv tror jag att det är varmvattenberedaren, spisen och tvättmaskinen. Men den stora energiförlusten sker väl först när varmvatten släpps ut i avloppet. Vad tycker ni?

Nils Thorell

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till mailto:teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.