Svar:

För en tid sedan frågade en läsare om det var möjligt att mäta effektuttag för enskilda apparater genom att läsa av den blinkande ljusdioden på elmätaren som säljs av Vattenfall. Svaret är ja.

För ett drygt år sedan byggde jag en sådan apparat med en liten mikroprocessor. Teorin låter så här: mätaren ger 1 000 blink för 1 kWh. Om mitt effektuttag är 1 kW får jag alltså 1 000 blinkningar i timmen, eller 3,6 s mellan varje blink. Om effekten ökar med 1 procent till 1 010 W förkortas tiden med 1 procent, med andra ord 0,036 sek. Att mäta 100-dels sekunder med en mikroprocessor är inga problem, så upplösningen bör ligga runt enstaka watt. Det var sedan lätt att gå runt och starta/stoppa olika förbrukare för att se vad de drog. Klart lärorikt!

Det finns flera liknande apparater på marknaden. En del använder en enklare lösning med en detektor kopplad till en räknare som räknar antal blinkningar, vilka datorn eller mikroprocessorn läser av då och då. Vid låg förbrukning, säg 500 W, blir det 7,2 s mellan varje blink, eller 7,2 s mellan varje gång som räknaren uppdateras. Man måste mäta under rätt lång tid, minst 1 minut, för att få någon större noggrannhet. Då får man en genomsnittlig förbrukning med bra noggrannhet, men det kan vara svårt att avläsa enskilda förbrukare, då flera kan hinna starta/stoppa under mätperioden.

Men även här kan man läsa av räknaren ofta och beräkna tiden mellan varje stegning (= mellan varje blink), men då är räknarens absolutvärde ointressant.

Ove Fredriksson

Nu över till några nya frågor som också handlar om elektricitet:

Fråga:

Hur kan det komma sig att vi här i Skåne inte kan få vår el från Oskarshamn eller Ringhals, utan måste betala för transport ända från Norrland?

Inge Winkelmann

Fråga:

Det har under höstens ­diskussioner om elpriserna i Sverige framkommit att priserna i södra Sverige är högre än dito längre norrut i landet. Detta sägs bero på att högspänningsnätet har en begränsad förmåga att leda ström/effekt på vissa delar, så kallade flaskhalsar. Min fråga är: Hur begränsar man effekten/strömmen i högspänningsledningarna?

Jag förstod att man i Danmark stängde av förbindelsen över/under Stora Bält under dagar med stor efterfrågan på el, på grund av att ledningarna inte tålde en för hög belastning. Detta medförde att elpriset steg ännu mer på Själland och i södra Sverige.

Hur gör vi i Sverige när belastningen i södra delen av landet blir högre än högspänningsnätets leveransför­måga? Sänker man spänningen eller frekvensen? Eller stänger man av över­föringar där strömmen blir för hög? Eller räcker det med att höja priset, så att det blir möjligt att importera el från Danmark och Tyskland?

Jan Sundström, Göteborg

Fråga:

Det är en blåsig vinter vi har. När man står lite lagom vänd från blåsten kan man ofta uppleva att man nästan inte får ­någon luft, trots att man bevisligen får massor, och trots att man fort­farande kan andas in obehindrat. Hur kommer detta sig?

Kan luftens syrehalt påverkas lokalt av vinden? Det känns ganska orimligt. Försämras syre- och kol­dioxidutbytet i lungorna när lufttrycket sjunker? Eller lurar kroppen oss som en varnande reflex på att luft sugs ur oss genom att bara ge en känsla av att man inte får någon luft? Eller beror fenomenet på något annat?

Mattias Rickardsson, Göteborg

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.