Många läsare vill komplettera Magnus Billbergers svar i förra veckans nummer om varför störtloppsåkare försöker förkorta luftfärden så mycket som möjligt. Här kommer ett av de nya svaren.

Att luftmotståndet ökar på grund av att man inte kan hålla ihop sin figur är en viktig komponent precis som Magnus Billberger svarade, men en annan viktig anledning till att hålla sig på marken istället för att flyga är att så fort man lättar från det lutande planet (backen) så går man helt miste om den framåtdrivande kraften.

En kula som rullar på ett lutande plan utsätts för en framåtriktad kraft så länge som den befinner sig på planet men så fort den kommer till kanten så är det bara en nedåtriktad kraft på kulan. Den fortsätter att röra sig framåt tack vare den inbyggda rörelseenergin men farten minskar på grund av att den inte har något driv framåt samtidigt som det alltid finns ett mothållande luftmotstånd.

Mikael Lundgren, Skellefteå

Så över till en ny fråga.

Vatten som till största delen avdunstat från haven runt ekvatorn lägger sig som snö på land närmare jordens rotationsaxel. Eftersom det finns betydligt mer landyta på norra halvklotet än södra borde det betyda att likt en isdansare som i en piruett drar in sina armar mot rotationsaxeln roterar fortare så borde även jorden göra det. Är det mätbart med en fin klocka?

Leif Eriksson, Näsviken

Eftersom tjockleken på snötäcket är mycket liten relativt alla andra effekter som till exempel havsytans variation och dessutom kompenserar sommaren på södra halvklotet i viss mån den vinter som finns på norra och tvärtom. Så effekten på jordens rotation borde vara för liten att kunna mätas. Men vem vet med dagens supernoggranna metoder.

Men som jämförelse, om all is smälte på Grönland och Antarktis så skulle världshaven höjas ca 100 m. Detta "skal" av vatten runt jorden skulle öka jordens rotationsmoment avsevärt och förlänga dygnet med upp till 15 minuter.

Allt enligt samma lagar som skridskoprinsessan som har ett rörelsemängdsmoment som är konstant. L = I (rotationsmoment) x ? (vinkelhastighet)

Lars Hansén, Norrtälje

En fråga till.

Vi ska ju återvinna och källsortera allt nuförtiden. Nu står vi, som säkert många andra, och sköljer ur plastpåsar och plastomslag under rinnande vatten för att de inte ska börja stinka innan vi hinner köra iväg dem. Ursköljningen fungerar bäst med varmt vatten eftersom fett bara släpper när det har smält.

Hur stort energivärde är det i plastpåsar eller småburkar jämfört med energiinnehållet i det rinnande varma vattnet?

Skulle det kunna vara så att energiåtervinning (eldning) av mjukplast med sitt klet är vettigare?

Hans Arvidsson, Södertälje

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till oss på mejladressen: teknikfragan@nyteknik.se Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.