Det frågade Peter Hjelmqwist. Här svarar läsarna.

Svar:

Slår blixten ner i masten kommer  tiotusentals ampere elektrisk ström passera under en tiotusendels sekund. Om man har satt en ledning från masten direkt ner i vattnet, kommer strömmen att ledas den vägen i stället för att slå genom båtens botten. Även om blixten inte slår ner direkt i masten, kan allvarlig gnistbildning ändå uppstå på grund av den höga fältstyrkan. Vid en gnisturladdning i luft är den elektriska fältstyrkan cirka 3 MV/m.

Att lägga båten nära ett åskskydd är en bra försäkring. Även hus behöver åskskydd, men i ett tättbebyggt område finns det så många åskskyddade kraftledningar, master, skorstenar och andra höga sturkturer, att det även skyddar småhus i omgivningen.

Att bada i åskväder kan vara utmanande. Man har en magnifik överblick över himlen och kan beundra det magnifika skådespelet, men... Om blixten slår ner en bit bort kommer det att gå en stor ström (elektrisk)

i vattnet. Om man då står upp – alltså med fötterna ner i djupet och huvudet uppåt, händer det kanske inget. Men om man ligger vågrätt och simmar, kan man drabbas av samma sak som ibland dödar betande kor under åskväder. Korna har rätt långt mellan sina främre och bakre lemmar, och spänningsskillnaden mellan fram- och bakben kan bli så stor att strömmen som går genom kroppen får hjärtat att strejka.

Lars Olsson, LTH

Svar:

Att fästa vanliga startkablar till alla fyra vanten ger ett mycket bra blixtskydd för en segelbåt. Om blixten slår in

i masten fördelas den nedkommande blixtströmmen på fyra nedledare, vilket ger ett symmetriskt skydd av det som befinner sig innanför ledarna. Att blixten skulle dras till en mast som är försedd med blixtnedledare är enligt min mening nonsens. Blixten bestämmer sig mycket sent i sitt förlopp för var den ska slå ner, och då spelar det ingen roll hur nedslagsplatsen ser ut.

Sannolikheten för att blixten skall slå ned i den närbelägna högspänningsstolpen i stället för i din mast är många gånger högre. Man kan använda sig av en enkel metod för att uppskatta skyddsområdet, det så kallade åskklotet. Man rullar ett tänkt klot, vars radie bestäms av blixtströmmens storlek, över uppstickande föremål på marken. Ytor som inte berörs av klotet kan betraktas som relativt skyddade, medan risk för direktinslag finns i klotets beröringspunkter med mark eller olika föremål. Som exempel kan sägas att om blixtströmmen är 20 kA blir klotets radie 70 m, alltså ett klot med 140 meters diameter rullas över naturen. Högspänningsstolpens höjd över havet bestämmer alltså hur långt bort du kan ligga skyddad med din segelbåt.

Faran för den badande består inte i ett direktinslag i huvudet, utan i den så kallade stegspänningseffekt som uppstår då blixtströmmen fördelas ut i jorden vid ett nedslag. Alltså den spänning per meter som bildas i vattnet där du simmar. Genom strömdelning mellan havet och människokroppen kan en ansenlig ström färdas genom kroppen och hjärtat, vilket kan ge muskelkramper och hjärtsvikt.

Jan-Olof Brink

Svar:

Med anledning av svaren som kommit in skulle jag vilja komma med följande invändning:

Det bästa du som nöjesseglare kan göra är att helt ignorera faran för blixtnedslag tills du går helt säker från de största farorna med åskväder: Plötsliga stormbyar från oväntat håll, Ingen sikt kombinerat med kraftigt hagel, Ej fungerande radar och GPS.

Det första man bör göra inför ett annalkande åskväder är att, om omständigheterna i övrigt tillåter, bärga seglen och se till att motorn är varm. Ligger man till ankars på svaj bör man se till att ankaret/draggen sitter ordentligt och värma upp motorn. Ligger det andra båtar för ankars inom kollisionsradie bör man lätta och bege sig därifrån. De är med stor sannolikhet sysselsatta med att försöka skydda sig från blixten, om de ens observerat att et åskväder är i antågande. Ligger du i naturhamn nära berget, bege dig därifrån i god tid eller se till att du ligger långsides med rejält med fendrar mellan dig och berget. Gärna tunga fendrar i vattenlinjen. Är du skyddad från mycket kraftigt hagel om du måste befinna dig på däck?

Vad har jag då för grund för detta påstående? Det är bara att kolla upp vad de flesta sjöräddningslarm under åskväder beror på. Båtar som tappar ankarfäste och driver på andra båtar, folk som trillar i vattnet under förtvivlade försök att hålla sina dyrgripar från klipporna, skeppare som utan GPS och med noll sikt tappar orientering och går på grund etcetera etcetera. Antalet larm beroende på skador av blixtnedslag är förmodligen betydligt färre.

Så över till frågan om blixtar: Jag har drygt 40 sjömånader till sjöss på segelskuta. Masten är drygt 25 meter med två rejäla wirebarduner från toppen och ner till skrovet. Från dessa brukar vi hänga kättingar ner i
vattnet under åskväder. Jag har varit med om ett blixtnedslag som inträffade när vi just bärgat storseglet. Blixten följde inte våra "åskledare" utan gick längs masten ungefär halvvägs ner, följde sedan fallen (våta 22 mm syntetfiber) till cirka 4 m över däck, delade sig i två delar och ner i vattnet. Inga materiella skador, men den person som stod närmast var i stort sett okontaktbar i en halvtimme. Blixten har slagit ner ytterligare minst en gång i fartyget, men då var jag inte med och kan inte redogöra i detalj för vad som hände. Inga materiella skador då heller.

Thomas Hellström, Civilingenjör (F) och skutskeppare.

Veckans nya fråga:

Har det någon praktisk betydelse för hur länge en batteriladdning räcker på vilket sätt jag bär/förvarar min mobiltelefon i stand by? Intill kroppen (byxficka, bröstficka)? Intill nycklar? Intill portmonnän?

Lars Stelling, Järfälla.

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.