Erik Wilkenson har gått till historien som uppfinnaren av världens första kastbombsikte, som gjorde bombfällningen träffsäker utan att piloterna behövde utföra den livsfarliga störtbombtekniken. Erik Wilkenson var en av de första unga ingenjörer som kom till det nystartade företaget Saab med utbildning i modern flygteknik. Han hade den perfekta bakgrunden – civilingenjörsexamen från KTH och utbildad jaktflygare vid F8 Barkarby.

Saab hade på beställning från det svenska försvaret konstruerat och byggt den enmotoriga störtbombaren B17. Störtbombning var då den mest träffsäkra metoden att fälla bomber – rakt på mål. Samtidigt var det en livsfarlig metod sett ur pilotens synvinkel. Piloten måste dyka rakt ned mot målet, mitt i fiendens luftvärnseld och efter bomfällning stiga brant för att rädda sitt eget skinn.

Detta blev en nöt för Erik Wilkenson att knäcka. Han gjorde det tillsammans med kollegan Torsten Faxén på den beväpningstekniska avdelningen på Saab i Linköping.

Resultatet blev en mekanisk datamaskin, som automatiskt beräknade fällningsdata för bomberna och tillät planet att gör en mycket flackare inflygning mot målet.

Flyg- och väderdata matades in i maskinen före start. När man närmade sig målet kalibrerades siktet. När det var dags att fälla bomberna tryckte piloten på en knapp och ­Wilkensons sikte räknade blixtsnabbt ut när bomberna skulle fällas.

I stället för störtbombning kunde de svenska piloterna praktisera det som kom att kallas för kastbombning – toss bombing – med samma eller bättre resultat.

Wilkensons sikte blev standard i Saabs stridsflygplan ända fram till och med Lansen. Det såldes också till Frankrike, Schweiz, Danmark och USA och användes bland annat i Boeings bombplan B-47 Stratojet.

Lars Anders Karlberg

Patentstrid om Wilkensons bombsikte

Wilkensons sikte blev en exportsuccé, men som alla fiffiga tekniska innovationer plagierades idén. Den amerikanska firman Mergenthaler Linotype gjorde en egen variant av siktet, vilket väckte ont blod hos Saab, som ägde de immateriella rättigheterna. En segsliten upphovsrättsprocess inleddes 1964 i amerikansk domstol. Det gick inte bra för Saab. Deras yrkanden avslogs slutligen 1969. Se denna länk.

Men historien om siktet slutar inte där. Hösten 2011 publicerade U S Supreme Court Records ett material innehållande alla dokument och yrkanden i målet Saab-Mergenthaler. Tanken är att juridikstudenter ska studera dokumenten och bilda sig en uppfattning om hur man ska döma i tvister utifrån givna lagrum. Därför innehåller boken inga uppgifter om rättens slutliga utslag.

Kaianders Sempler