Morgondimman hänger som ett tunt dis över fälten. Från åsen skymtar vi ett par hus med halmtak bakom träden. För en besökare ser byn nästan lika idyllisk ut som tv-seriens Midsomer.

Här i Suffolk på Englands östkust finns en del av den bördigaste jordbruksmarken i Storbritannien. På vägen ligger fullt med lerkokor som lossnat från traktorer och jordbruksmaskiner, hos svinfarmaren är staplarnamed vinterfoder höga.

Men precis som i Midsomer är verkligheten inte lika idyllisk under ytan. Fast det är inte mordvågor som sveper över byn, utan traktorstölder.

– Vi har haft en ren epidemi, förklarar försäkringsmäklaren David.

– Det är maskiner som kan vara värda hundratusentals pund. Visserligen har de nästan alltid spårningsutrustning gömd någonstans, men tjuvarna kör undan och gömmer dem och sliter ut batteriet och väntar en vecka. Då har spårarens backupbatteri också blivit urladdat.

– Sedan kommer en lastbil med trailer och hämtar maskinerna. De körs någonstans där de monteras ner och packas i containrar och exporterats till bland annat Cypern och länder i Afrika.

Davids teori är att maskinstölderna och exportaffärerna egentligen bara är en del av ett system för penningtvätt, där vinster från narkotikahandel förvandlas till på pappret legitima inkoms­ter av maskinexport. Men, undrar jag, hur kan det vara så lätt att stjäla till exempel en stor frontlastare?

– Varenda småbil har haft elektronisk startspärr sedan länge. Men det är först nu, sedan vi i försäkringsbranschen krävt det, som maskintillverkarna har infört det. Dessutom passar samma startnyckel till nästan alla maskiner från en del tillverkare, svarar David.

– Det har hänt att folk fått traktorn stulen, när de varit inne och druckit kaffe.