"Hela gasverksområdet i Värtan kommer snart att förvandlas till ett bostadsområde med tusentals lägenheter. Avvecklingen av anläggningen drivs på av innerstadens tillväxt, för befolkningstillväxten och värdestegringen gör att politiker och byggare ständigt tittar på hur gamla industriområden kan återutnyttjas. Industrianläggningar med vattennära läge är extra attraktiva, eftersom strandskyddet annars gör att sådana exploateringar blir svåra att genomföra."
Husen som industrin glömde
Av: Lars Nilsson
Publicerad 3 mars 2010 00:00
3 kommentarer
Miljöer som fallit i glömska och platser som industrin för länge sedan flytt. Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, har tagit som sin uppgift att dokumentera ett Sverige som långsamt försvinner framför våra ögon. För Ny Teknik har han valt ut fyra platser som globaliseringen förvandlat till modern arkeologi.
Globaliseringen och den snabba tekniska utvecklingen förändrar i rask takt Sverige. Orter och platser där det på 1960- och 1970-talen sjöd av liv och framtidstro har förvandlats till spökmiljöer. Tomma hyreshus, övergivna industrier, tysta kontor, nedsläckta restauranger och igenbommade bensinmackar vittnar om att något har hänt i det gamla folkhemmet. Det är dessa bortglömda historier Jan Jörnmark bestämt sig för att berätta i bild och text.
Det har blivit tre böcker, massor av utställningar och en webbsajt fylld med ödesmättade bilder. Just nu ställs hans bilder ut på Tekniska museet i Stockholm.
– Den tekniska utvecklingen går rasande snabbt och förändrar samhället, säger han. Han pekar på tre områden där den tekniska utvecklingen drivit fram snabb förändring: containrar, plastmaterial och den digitala revolutionen.
– Utan containrar hade det behövts 35 000 personer i Göteborgs hamn i dag för klara lastning och lossning, hävdar han. Men framförallt är det den digitala tekniken som förändrar det industriella landskapet. Ingen bryter mot Moores lag i den globala världen. Den som inte förmår förändra går under. – Industrin måste ständigt skapa nytt och bli effektivare, annars dör den ut, och med den hela samhällen.
Det är till småorter i Bergslagen, Götaland och Norrland som han söker sig. Samhällen som inte klarade konkurrensen. Här hittar han sina motiv. Och hans svenska dystopier har blivit stora läsarframgångar.
– Läsarna är i hög grad män, två grupper: 20-plussare och 50-plussare. Välutbildade och välbeställda, säger Jan Jörnmark och skrattar. Det är den resa han själv har gjort från student på Handels till docent på Chalmers i Göteborg.
Fakta Jan Jörnmark om några av sina öde platser
I den värmländska orten Deje gjordes det stora investeringar i pappersbruket så sent som 1964, men sedan följde nedläggningarna slag i slag. Därefter startade en omfattande plundringsverksamhet, som förvandlat anläggningen till en skrothög.
I södra Närke finns en 157 meter hög slagghög från när skifferbrytningen satte sin prägel på slätten. Billig olja gjorde slut på produktionen 1966, men då tog grannföretaget Yxhult över och skapade nya jobb. Efterfrågan på gasbetongblock och mexitegel var stark. Miljonprogrammets kollaps ändrade på det, och tiden efter 1980 blev en lång plåga. Efter konkursen står allting fruset i tiden.
På Nordchoklads fabrik i Kalmar gjordes det Bridgeblandningar ända tills ekonomin liberaliserades och Cloetta tog över år 1998. Fabriken lades ned och tystnaden sänkte sig ända till mister Luos entré 2006. Här skulle entreprenörer trängas och Kalmar skulle få uppleva sin största omvälvning sedan Hansatiden. I dag har den kinesiska visionen förvandlats till en vandaliserad sopstation.
Fakta Se fler övergivna platser
Jan Jörnmarks utställning ”Övergivna platser – bilder av ett Sverige i förändring” pågår på Tekniska museet i Stockholm till den 29 augusti 2010. Utställningen finns också på internet:www.globaliseringen.info






Kommentarer
3 kommentarer Sortera: Äldsta överst