Flygbränsle har energiinnehållet Q = 40 MJ/kg. Dividerar man detta med tyngdaccelerationen g = 10 m/s får man Q/g = 4000 km. (Uttryckt i grundenheter är 1 J = 1 kg m/s, jfr uttrycket för rörelseenergi.) En gymnasist som gör denna beräkning kanske säger: ”Jaha, så blir det.” Den som har högre utbildning i teknik och naturvetenskap skulle istället kunna säga: ”Intressant, 4 000 km bör ha en tolkning. Inte som ett noggrant värde, men som en typisk storleksordning.” I det här fallet uppträder kvoten Q/g i en modell för flygplan och flyttfåglar. Vad är då tolkningen av 4 000 km?

Svar längst ner på sidan.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

...

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Svar:

Det är, i grova drag, hur långt flygplanet eller flyttfågeln kommer på ”full tank” vid flygning non-stop. För både flygplan och flyttfåglar kan ”full tank” innebära ungefär häften av den totala startvikten. Fågelns fettreserv är väsentligen kolväten med samma energiinnehåll Q som flygbränsle. Den längsta non-stopflygningen för en Boeing 747 är 16 560 km och längsta fågelflyttningen non-stop är 11 000 km. Med tanke på att detta är extremvärden, och att modellen är grov, så är överensstämmelsen med Q/g anmärkningsvärd. Som problemet var formulerat kan läsaren knappast komma fram till mer än att det bör gälla en flygsträcka vid långdistansflygning, så i den meningen var det inget "mini"-problem. Vi noterar slutligen att avståndet mellan Nordpolen och ekvatorn sattes till 10 000 km när man i slutet av 1700-talet ville definiera metern.