Kejsarens järnväg

Av: Kaianders Sempler
Publicerad 28 februari 2008 08:30

Nej, det går inte längre något tåg till Djibouti frtån ”La Gare”, järnvägsstationen i Addis Abeba. Och frågan är om trafiken någonsin kommer igång igen.

Lagare, järnvägsstationen i Addis Abeba. Teckning Kaianders Sempler

Läs mer

Mer att läsa på Ny Teknik.se

Länkar

Stationsbyggnaden kunde ha legat på franska Rivieran. Den ser precis ut som en av småstationerna mellan Marseille och Nice, men så är den också ritad av parisarkitekten Paul Barria. 1929 stod byggnaden klar i all sin glans, och invigdes av kejsarinnan.

Alla skyltar på stationen är på franska. När man står på perrongen tror man sig förflyttad till Saint Raphaël eller Golfe Juan.

Foto Kaianders Sempler.

Om det inte varit för alla getterna som går och betar där tåget skulle stått, förstås. Och den spruckna rälsen. Och de rostiga vagnvraken längre bort på bangården. Och när kommer egentligen tåget? Enligt tidtabellen ska det gå ett tåg per dag härifrån Addis Abeba till hamnen i Djibouti vid Röda havets inlopp.

Etiopiens 781 kilometer långa järnvägsnät har helt undermålig räls. Foto Kaianders Sempler

Men det gör det inte, säger några järnvägsarbetare som går och småpåtar i eftermiddagshettan. Här har inte gått något tåg de senaste sex månaderna.

Varför inte det? Etiopiens enda järnvägslinje är ju också en livlina till yttervärlden, nu när tillgången till hamn i Eritrea ströps efter det senaste kriget.

Arbetarna rycker på axlarna. Det är visst nån rondell eller bro i samband med bygget av en motorvägskringfart runt Addis Abeba som gjort att tåget numera bara går till Awash, många mil härifrån.

Nej, Etiopiens enda järnväg är inte i sin bästa form i dag. Den påminner mest om en museijärnväg, med rostande vagnar, utrangerade fordon och en rälsstandard som skulle få svenska Banverkschefer att brista i gråt.

Berättlesen om Etiopiens järnväg börjar när kejsar Menelik II kom till makten i Etiopien 1889. Inte nog med att han lyckats få bukt med de krånglande feodalherrarna, han hade också besegrat en italiensk invasionsarmé som gått till anfall från kolonin Eritrea. Nu skulle det bli grejer av Etiopien, det enda land i Afrika som aldrig koloniserats skulle moderniseras.

Karta Kaianders Sempler

Tillsammans med en av sina rådgivare, en schweizare vid namn Alfred Ilg, beslutades han att bygga en järnväg mellan hamnstaden Djibouti i dåvarande franska Somaliland och den nya etiopiska huvudstaden Addis Abeba – ”Den nya blomman”.

Parallellt med järnvägen skulle också ett annat av den nya tidens tekniska under dras fram: en telegraflinje.

1897 startade bygget. Arabiska och somaliska arbetare lade räls med 1 000 millimeters spårvidd och sliprar av pressad stålplåt från Djibouti ut

i abessinska öknen. Efter diverse konkurser och bråk med den muslimska befolkningen längs sträckningen, var man äntligen framme i Addis Abeba år 1917.

Tyvärr har underhållet varit i det närmaste helt obefintligt genom åren som följt. 40 timmar lär det ta att åka de 781 kilometrarna från Addis Abeba till Djibouti, om tåget går. På 1960-talet planerades en ny linje och en del förbättringar med jugoslavisk hjälp. Men det blev aldrig något av.

År 2003 beviljade EU-kommissionen Etiopen ett anslag på 40 miljoner euro för upprustning av banan. En upphandling gjordes, och den sydafrikanska firman Comazar gavs ensamrätt att driva järnvägen under 25 år. Men något strulade i förhandlingarna i sista stund, och det kontrakt som skulle signerats sommaren 2007 blev aldrig påskrivet.

I dag förs nya förhandlingar med ett kuwaitiskt bolag, Fouad Alghanin and Sons Group.

Skyltar som är vana att bli åtlydda. Foto Kaianders Sempler

Fler artiklar av: Kaianders Sempler

Annons

Bloggar som länkar hit

Nyheter/Kaianders

Ångmaskinspionjären

Hade det inte varit för svenskarnas hejdlösa supande och statens dåliga ekonomi efter Gustav III:s krig mot Ryssland skulle Samuel Owen aldrig kommit till Stockholm, och Sveriges industrialisering skulle ha fördröjts åtminstone ett decennium. (5 kommentarer)

Teknisk julmat

Julen är inte bara skinkans högtid, utan även klappgrötens och lutfiskens. Livsmedelsprofessorn Per-Olof Hegg berättar om hur den tekniske kocken tillagar sin julmat. (5 kommentarer)

Ingenjör Nobiles luftfärd

Våren 1928 havererade luftskeppet Italia mot drivisen nordost om Svalbard. Under mer än en månad pågick världens dittills största räddningsaktion, vilken kom att kosta 17 personer livet. Nu ställs Italias nödradiosändare ut på Tekniska museet i Stockholm. (2 kommentarer)

Den fruktansvärda natten i Bhopal

Den 3 december är det 25 år sedan den stora giftgasolyckan inträffade i Bhopal i Indien. Det anses att mellan 20 000 och 30 000 avlidit, och att hundratusentals människor skadades av utsläppet från en fabrik för insektsbekämpningsmedel. Nu vill de indiska myndigheterna öppna det tidigare avspärrade fabriksområdet och dra ett streck över hela saken. (2 kommentarer)

"Framtiden hindrar oss att se Higgs"

Higgs gäckande boson kommer aldrig att hittas, hur mycket man än letar. – Det ser framtiden till, hävdar forskare när partikelacceleratorn LHC vid Cern nu dragit i gång igen efter ett års reparationer. (18 kommentarer)

Energi för framtiden

Det går att på 20–30 år skapa ett nytt globalt energiförsöjningssystem helt utan koldioxidutsläpp, hävdar amerikanska forskare. Sol-, vind- och vattenkraft kan med dagens teknik ersätta all världens olja, kol- och kärnkraft utan att det blir dyrare än i dag. Om den politiska viljan finns. (26 kommentarer)

Terrorns hus

Vad gör man med ett hus där politiska fångar torterats och mördats i decennier? Budapests skamfläck har nu blivit museum. (1 kommentar)

Tünelbanan i Istanbul

Den som befinner sig i Istanbul och vill ta sig från Galatabron vid Gyllene Hornet upp till paradgatan Istiklal caddesi tar naturligtvis Tünel, den europeiska kontinentens äldsta tunnelbana, invigd redan 1875. (2 kommentarer)

Att få resurserna att räcka

Årets ekonomipristagare försöker lösa de verkligt stora frågorna – hur skapar vi rättvisa system för hållbart utnyttjande av jordens gemensamma resurser? Med mer transparans och demokrati, är svaret. (1 kommentar)

Den gröna revolutionen

Den 12 september avled den man som kanske mer än någon annan bidragit till att minska svälten i världen. Under några decennier skapade växtförädlaren Norman Borlaug högavkastande härdiga sorter, som gjorde att spannmålsskördarna i Mexiko, Indien och Pakistan kunde mångdubblas. Men han blev också hårt kritiserad. Inte minst av miljörörelsen. (5 kommentarer)

Ett institut för säkerhets skull

I Ispra norr om Milano ligger JRC, EU-kommissionens eget forskningscentrum. Här finns fyra institut som sätter standarder inom industri och jordbruk för medlemsländerna – som ett slags Sveriges Provningsinstitut i Borås, fast för hela Europa. Ett av de fyra instituten är IPSC – Institute for the Protection and Security of the Citizen – som har som uppgift att öka säkerheten på alla plan för unionens medborgare.

Franska intriger på högsta nivå

I Frankrike pågår just nu århundradets process mellan president Sarkozy och förre premiärministern Dominique de Villepin. I bakgrunden finns obekräftade rykten om mutor, storskalig ekonomisk brottslighet och överföring av pengar till skatteparadis. (3 kommentarer)

Jordbruk för romare

Han talade till bönderna på bönders vis – det vill säga på latin. Efter nära tvåtusen år har äntligen Lucius Columellas "Tolv böcker om jordbruk", en av antikens mest betydelsefulla fackböcker, getts ut på svenska av Kungliga Skogs- och lantbruksakademien.

Ensamma hemma?

Solen är ingen vanlig dussinstjärna, utan tvärtom ganska ovanlig, visar nya forskningsresultat. Nio av tio solliknande stjärnor har en annan kemisk sammansättning på ytan. Kanske är det en anledning till att det är så ont om planeter som jorden där ute i universum. (1 kommentar)

De första aeronauterna

Hösten 1783 skedde en rasande teknikkapplöpning i Frankrike, som ledde till att de första aeronauterna erövrade luften. Kampen stod mellan montgolfièrerna och charlièrerna, varmluft- respektive vätgasballongerna.

Djuriska drifter

Så var krisen över för den här gången. I alla fall det värsta. Men vad berodde den på? Dåliga amerikanska huslån? Ohämmad utlåning mot dåliga säkerheter? Avancerade finansiella derivat som ingen begrep sig på? Eller kanske girighet och osund bonuskultur inom finansvärlden? – Alltsammans samtidigt, men framför allt djuriska drifter hos aktörerna, svarar två amerikanska författare i en av sommarens finanskrisböcker. (1 kommentar)

Broder Guido och notskriften

Den första notskriften för att nedteckna musik uppfanns av en italiensk munk på 1000-talet. Systemet hade bara fyra notlinjer, vilket broder Guido tyckte räckte för de liturgiska hymnernas tonomfång. Det fanns heller inga taktmarkeringar. Sådana infördes inte förrän på 1200-talet.

Il pianoforte fiorentino

Vad är det för likhet mellan Jan Johansson, Ludwig van Beethoven och Elton John? Jo, de har alla gjort musik för piano, det demokratiska instrumentet som kan användas till allt. (2 kommentarer)

Döden på sidenvägen

Radioaktiva nedfall från de kinesiska kärnvapenproven i Xingjiang åren 1964–1996 kan ha orsakat 200 000 människors död, hävdar den japanske forskaren Jun Takada i en ny bok. En skandal som i decennier förtigits av de kinesiska myndigheterna, säger professor Masako Ikegami vid Stockholms universitet.

Trådbussens återkomst

I 36 år stod den i en lada utanför Strängnäs. Snart ska trådbussen från 1949 gå i sommartrafik mellan Karlaplan och Skansen, om entusiasterna i Stockholms spårvägssällskap får sin vilja igenom. (21 kommentarer)

Storm över internet

Piratpartiet seglar in i Europaparlamentet. Integriteten på internet har blivit en valfråga som fick 7,2 procent av de svenska väljarna att lägga sin röst på ett splitter nytt enfrågeparti. En ny bok berättar om systematisk olaglig avlyssning och blockering av telefon och e-posttrafik på nätet. (6 kommentarer)

Gubbar för fred

När Fan bli gammal blir han religiös, sägs det. Henry Kissinger och en grupp gamla hökar, som tjänat som rådgivare till amerikanska presidenter, har på ålderns höst blivit duvor och kräver kärnvapnens avskaffande. Men går kärnvapenspridningen i världen att stoppa?

Kreativitet är som humor

Vad är det som gör vissa människor kreativa? Finns det speciella kreativa platser? Om inte, hur kommer det sig då att bland desom varit verksamma vid Cambridge finns hela 83 Nobelpristagare? Ny Teknik har talat med två kreativitetsexperter. (31 kommentarer)

Med IR-koll på rymden

I torsdags kunde göteborgarna på Universeum följa uppskjutningen av de två europeiska forskningssatelliterna Herschel och Planck på storbildsskärm. Det är också i Göteborg som en hel del av satelliternas datorer och vetenskapliga instrument har konstruerats. (2 kommentarer)

Den stora torvbubblan

För jämnt hundra år sedan skulle kemiingenjören Martin Ekenberg lösa Sveriges energiproblem och samtidigt göra sig rik som ett troll med hjälp av sin patenterade metod för våtkolning av bränntorv. Men i stället gick han till historien som världens förste brevbombare. (6 kommentarer)

Osvikliga vårtecken

Blåsippor, förstamajblommor, forsränningar och cortèger i all ära, men det är ändå när Stockholmsbriggen Tre Kronor dockar ut från Beckholmen som man vet att våren har kommit för att stanna. (2 kommentarer)

Kanalen som gjorde världen mindre

Den 17 november 1869 invigdes Suezkanalen med pompa och ståt av den franska kejsarinnan Eugénie. Efter att 100 000 tvångsrekryterade fellahs grävt i ökensanden i tio år såg Ferdinand de Lesepps äntligen sin dröm gå i uppfyllelse – en civil internationell sjöväg mellan Medelhavet och Indiska oceanen. Men kanalen skulle snart visa sig bli en bricka i det världspolitiska maktspelet, och Lesseps förlorade kontrollen över sitt verk.

Einsteins relativa kontroverser

I samband med en solförmörkelse 1919 kunde den brittiske astronomen Arthur Eddington för första gången experimentellt verifiera den allmänna relativitetsteorin. Albert Einstein förvandlades över en natt från en anonym forskare till världskändis. Men att berömmelse också kan ge upphov till skepsis och fiendskap fick Einstein bittert erfara. I Uppsala gjorde ett gäng professorer sitt bästa för att hindra honom att få Nobelpriset. (6 kommentarer)

Pris för framtidens spetsforskning

Göran Gustafssonpriset, Sveriges största forskningspris, delades ut den 31 mars. Fem lyckliga vinnare fick vardera 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag, och dessutom 100 000 kronor i personliga fickpengar. Till allmän förvåning visade det sig att alla årets fem pristagare sysslar med forskning som på ett eller annat sätt har medicinanknytning.