Ingenjör Nobiles luftfärd

Huller om buller kastas manskap och last ut på packisen. Teckning Kaianders Sempler

Ingenjör Nobiles luftfärd

Våren 1928 havererade luftskeppet Italia mot drivisen nordost om Svalbard. Under mer än en månad pågick världens dittills största räddningsaktion, vilken kom att kosta 17 personer livet. Nu ställs Italias nödradiosändare ut på Tekniska museet i Stockholm.

Ingenjör Nobiles luftfärdIngenjör Nobiles luftfärdIngenjör Nobiles luftfärdIngenjör Nobiles luftfärdIngenjör Nobiles luftfärdIngenjör Nobiles luftfärdIngenjör Nobiles luftfärdIngenjör Nobiles luftfärdIngenjör Nobiles luftfärdIngenjör Nobiles luftfärdIngenjör Nobiles luftfärd

Verktyg

Det är gryning den 24 maj 1928, och vi befinner oss i manövergondolen på luftskeppet Italia. Vi är på väg mot Kungsfjorden på nordvästra Svalbard efter att seglat över nordpolen och släppt ner en italiensk flagga och ett kors välsignat av påven.

Under natten har vi mött kraftig motvind och tjocka, vilken fått befälhavaren, Umberto Nobile, att beordra stigning till 1 000 meter. Men nu blir isbildningen allt värre. Vi känner hur skeppet sjunker, trots att rorsmannen ger ökat höjdroder. Han kämpar med reglagen, och svär plötsligt till.

”Porca putana! Hon lyder inte längre. Rodret har frusit fast, och vi tappar gas i aktern.”

Några matroser beväpnade med ishackor ger sig iväg akterut för att försöka avhjälpa problemet. Men det är för sent. Skeppet kan inte längre balanseras, och aktern sjunker allt mer. Italia tappar obevekligt höjd. Klockan är 10:30 när Italia slår i packisen med akterskeppet först. Manövergondolen krossas som ett äggskal, och last och manskap kastas huller om buller ut på isen bland spillrorna.

När nu skeppet har blivit av med sin last får det åter lyftkraft. Maktlösa ser vi hur det stora skrovet sakta höjer sig. Så försvinner det för alltid i snögloppet. Sex man finns fortfarande ombord i dess inre.

Umberto Nobile var italiensk ingenjör och en av världens ledande luftskeppskonstruktörer. Två år tidigare hade han deltagit i den norske polar-veteranen Roald Amundsens nordpolsexpedition. Med det av Nobile konstruerade luftskeppet Norge hade man flugit från Svalbard över polen ända till Alaska. Det hade varit en lysande bedrift, som väckt uppmärksamhet och beundran i hela världen. Mussolini hade blivit förtjust, och på stående fot utnämnt Nobile till flyggeneral.

Men Nobile tyckte att Amundsen hade tagit för sig alltför mycket av äran för bedriften, och de två herrarna kom på kant med varandra. Nobile ville ha revansch. Han lät snabbt bygga ett nytt luftskepp och utrusta en egen polarexpedition.

Den 15 april satte luftskeppet Italia kurs norrut från Milano med tjugo mans besättning. Däribland en svensk, meteorologen Finn Malmgren från Uppsala universitet. Dessutom hade man med Nobiles hund Titina.

När man den 3 maj passerade Stockholm, tog man en extra sväng över Dalstigen i Äppelviken i Bromma. Där bodde nämligen Finn Malmgrens mamma.

En man dog i kraschen mot isen. Nobile och en annan italienare bröt benen. Finn Malmgren skadade axeln. Men trots allt hade man haft en väldig tur. Utspritt på isen låg större delen av skeppets proviant och utrustning.

Bensindunkar, konserver, tält, ja till och med radio och batterier kunde bärgas. Men trots att man fick i gång radion och sände nödsignaler till basen fick man inget svar.

På det italienska basskeppet ”Cittá di Milano” i Kungsfjorden på Svalbard hade man emellertid vid det här laget insett att Italia måste ha havererat. Två flygplan flögs upp från Rom, men italienarna tackade av prestigeskäl nej till internationell hjälp.

Detta hindrade emellertid inte att det utrustades privata räddningsexpeditioner. Det låg nämligen en hel del försäkringspengar i potten. Bara Nobile var värd 75 000 svenska kronor.

.

Två norska slädhundsgrupper gav sig iväg för att leta längs Svalbards kust. En rysk isbrytare stävade västerut. En svensk räddningsstyrka med tre plan anlände. Roald Amundsen hyrde en fransk flygbåt, och begav sig från Tromsö mot Svalbard med fem mans besättning. Men planet kom aldrig fram, och norrmännen fick koncentrera sig på att leta efter honom. Han hittades aldrig.

Bristen på ordentlig planering gjorde att de olika räddningsgrupperna snart tvingades tillbringa större delen av sin tid med att undsätta varandra. Till slut letade alla efter alla.

Tiden gicki Nobiles läger ute på packisen. Malmgren och två italienare gav sig iväg till fots för att försöka ta sig till fastlandet för att hämta hjälp. Malmgren, den ende med polarerfarenhet, dog efter en vecka på isen. Italienarna undsattes till sist av en rysk isbrytare en månad senare.

En dryg vecka efter haveriet uppfattades Nobilegruppens nödsignaler av en rysk radioamatör i Archangelsk vid namn Nikolai Schmidt. Han larmade myndigheterna i Moskva, som vidarebefordrade meddelandet till italienarna via sovjetiska ambassaden i Rom. Efter ytterligare en vecka fick de nödställda äntligen radiokontakt med basskeppet.

Det visade sig senare att ingen på Cittá di Milano hade lyssnat under de uppgjorda tiderna.

När man nu vissteatt man letat för långt västerut tog räddningsarbetet bättre fart. En italiensk flygbåt kunde med radions hjälp lokalisera de nödställda. Piloten, Umberto Maddalena, kunde inte landa på isen, men han kunde kasta ner mat och utrustning.

En svensk flygare vid namn Einar Lundborg lyckades på midsommaraftonen landa sin skidförsedda Fokker på ett isflak. Nobile och hans hund Titina togs ombord och flögs i triumf till Kungsfjorden. Men när Lundborg kom tillbaka dagen därpå för att hämta fler havererade han själv.

Han räddades i sin tur några dagar senare av en kollega vid namn Schyberg i en Havilland Moth, men därefter ansågs isen för dålig för att man skulle kunna landa. De nödställda fick klara sig själva i ytterligare tre veckor, tills de slutligen plockades upp den 17 juli av den ryska isbrytaren Krassin. Vid det laget var isen på väg att helt brytas upp och vattnet stod ankeldjupt i lägret.

Umberto Nobile, som ytterst bar ansvaret för 17 personers död och till råga på allt blivit räddad före sina kamrater, föll i onåd i fascismens Italien. Inte förrän efter andra världskrigets slut fick han upprättelse. Han blev sedermera parlamentsledamot för kommunistpartiet. Han avled 1978.

Finn Malmgren står staty, i polardräkt och allt, på Börjeplan i Uppsala.

Fakta Nobiles nödsändare på ”Italia” visas på Tekniska museet i Stockholm

Under december 2009 och januari 2010 visas den radiosändare som Nobiles polarexpedition medförde ombord på ”Italia”.

Läs om radiotelegrafisten Giuseppe Biagi påhttp://www.radiomarconi.com/marconi/biagi1.html

När general Umberto Nobile,med sitt luftskepp Italia, styrde mot Nordpolen i maj 1928, så förlitade han sig i sin kommunikation med omvärlden till den trådlösa telegrafin. Den radiotekniska utvecklingen sedan första världskriget hade avancerat snabbt och sålunda hade Italia i sin radioutrustning såväl en långvågsstation som en nödstation för kortvåg. Dessutom medfördes radiopejlutrustning. Långvågsstationen utgjordes av en Marconi RA8 sändare med en effekt av 300 W på våglängder mellan 600-900 m, och en Marconi RA6 mottagare. Som antenn användes en 100 m kopparwire i form av en loopantenn. Nödradions sändare, konstruerad av radiopionjären Giulio Salom (I1MT), utgjordes av en Hartleykopplad oscillator uppbyggd kring Philips TB0410 röret, som kunde ge 5 W ut på frekvenser mellan 30 – 55 m våglängd. Två frekvenser fanns tillgängliga för nödsändaren, 6,7 och 9 MHz. Kortvågsmottagaren bestod av den engelskkonstruerade Burndept MK IV med tre st Mullard S525 rör. Den täckte 12-100 m våglängd med utbytbara spolar. Strömförsörjningen erhölls från batterier, som via omformare och transformator gav nödvändig anod- och glödspänning.

Redan vid uppfärdentill Spetsbergen kunde man i Sverige ha kontakt med luftskeppet via Härnösand Radio ( SAH). Denna kustradiostation sände även ut pejlsignaler till hjälp för Italias navigering. På Spetsbergen utgjorde stabsfartyget Citta di Milano (IGJ) Italias motstation.

Efter Italias korta överflygning av Nordpolen den 24 maj, och sedan dess krasch mot isen den 25 maj nära Nordaustlandet, kom mirakulöst nog såväl kortvågsutrustningen och batterier, tillsammans med Italias telegrafist Giuseppi Biagi och övriga 8 expeditionsmedlemmar i kabinen, att finnas mer eller mindre oskadda i de på isen kvarvarande resterna av Italia. Långvågsutrustningen tillsammans med 6 man kom att för evigt att försvinna med det bortdrivande luftskeppet.

När all radioutrustning ihopsamlats sattes nödstationen i drift. Som antenn utnyttjades en aluminiumstång från Italias kabin som en kvartsvågsantenn. De återfunna batterierna, som hade en driftstid på cirka 60 timmar, var intakta. Biagi startade den 26 maj sina nödanrop på 9 MHz var 55 minut i enlighet med ett tidigare uppgjort schema tillsammans med Citta di Milano (IGJ). Detta fartyg kom dock aldrig att höra Biagis nödsignaler, troligen på grund av den omfattande telegramtrafik till utlandet, som utfördes av fartygets 14 telegrafister (varav 4 st ständigt var i tjänst!).

Biagis val av frekvens grundades sig även på att det på 32 m våglängd fanns en populär station i San Paolo (IDO) nära Rom. När Biagi den 3 juni lyssnade på denna station, kunde han höra att hans signaler hade uppfattats av en rysk lyssnaramatör nära Arkangelsk, Nikolai Schmidt, AS-RA-0 . Denne hade uppfattat morsesignalerna ”SOS Italia Nobile” som utgjorde en del av det nödtelegram som Biagi upprepat skickat ut. Schmidt kunde efter en del lokala hinder få sin sensionella nyhet vidarebefordrad till ryska myndigheter i Moskva, som i sin tur kunde larma de italienska myndigheterna och därigenom även stabsfartyget Citta di Milano, som nu började lyssna efter Italias överlevande grupp. Snart kunde direktkontakt etableras mellan isgruppen och stabsfartyget och radion kom sedan att spela en utomordentlig viktig roll i den fortsatta räddningsaktionen, som omfattade många nationers medverkan däribland svenska flygare. Dessa skulle sedan komma att få en central roll i isgruppens räddning genom nedkastning av förnödigheter, bland annat färska batterier till radion, och räddningen av gruppens ledare, general Nobile.

Den svenska räddningsgruppen medförde förutom ett flertal flygmaskiner, två fartyg, Tanja samt Quest, det senare svenskarnas stabsfartyg. Dessa hade båda radioutrustning ombord med vilka de kunde ha samband med Citta di Milano samt Svalbard Radio, som under hela räddningsoperationen kom att utgöra Svalbards förbindelse med omvärlden. Troligen var Citta di Milano, med sin 10 kW sändare, det enda fartyg, som kunde ha direktförbindelse med omvärlden, bland annat den ryska isbrytaren Krassin, som till slut kom att plocka upp isgruppen och den Fokkermaskin, som den svenske flygaren Einar Lundborg kraschade med under sitt andra räddningsförsök hos isgruppen.

Fakta Lufskeppsmasten står ännu i Vadsö

På själva Vadsöya utanför staden Vadsö på nordsidan av Varangerfjorden i norska Finnmark står ännu den stålmast där ”Norge” och ”Italia” förtöjde på väg mot polen.

Teckning Kaianders Sempler

Av: Kaianders Sempler
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

3 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
Nu visas kommentar 1 - 5 (3)

Kaianders

Artikellista - Kaianders

Den fallne aposteln

Efter 250 år har äntligen Linnélärjungen Daniel Rolanders resedagbok från Surinam publicerats på svenska. I boken ”Ur regnskogens skugga” berättar han om hårdhänt kolonialism på 1700-talet. 2 kommentarer

Artikellista - Kaianders

Startklart i Kourou

På startplattan på raketbasen i Kourou i Franska Guyana står Vega, det senaste tillskottet till Europas rymdflotta. Den 9 februari ska hon göra sin jungfrufärd till omloppsbana.

Artikellista - Kaianders

Mezquitan i Córdoba

I södra Spanien finns ett av världens märkligaste arkitektoniska verk. 2 kommentarer

Artikellista - Kaianders

Hur mår kärnkraften?

Allt såg så bra ut. Tjernobyl var glömt, och kärnkraften sågs som räddningen för Kyotoprotokollets utsläppsbegränsningar. Men så kom katastrofen i Fukushima, och tyskarna beslutade sig för att avveckla till år 2022. Var står kärnkraften i dag? 39 kommentarer

Artikellista - Kaianders

Bok och filmtips för lediga juldagar

Söker du julklappstips till teknikintresserade kompisar eller något för egen del att njuta av under de lediga juldagarna? Här är några tips från Ny Tekniks redaktion på paket med innehåll som har uppmärksammats under året. En blandad kompott av både hårdsmält och lättillgängligt.

Artikellista - Kaianders

Svartjobben tar över

Hälften av världens arbetande befolkning tillhör den informella sektorn och andelen ökar, hävdar journalisten Robert Neuwirth i en ny bok.

Artikellista - Kaianders

Den galvaniske kemisten

Han var en av sin tids världsledande kemister. Inte nog med att Jöns Jacob Berzelius fann fyra nya grundämnen, han skapade också den notation för kemiska ämnen som vi fortfarade använder. Och han var först med att använda tidens nya teknik, elektriciteten, i kemisk analys.

Artikellista - Kaianders

Ingenjören som hjälte

I den första boken i Jan Guillous nya historiska 1900-talsepos deltar två norska ingenjörer i var sitt spektakulärt järnvägsbygge vid förra seklets början. Den ena konstruerar broar för Bergensbanen över Hardangervidda i Norge, den andra bygger järnväg från Dar-es-salaam till Tanganyikasjön i Tyska Östafrika. Ny Teknik har både åkt Bergensbanen och läst boken.

Artikellista - Kaianders

Ladugårdens historia

Aldrig har landsbygdens byggnader varit så moderna som på 1930-talet, säger agrarhistorikern Ulrich Lange i en ny bok om ladugårdens historia.

Artikellista - Kaianders

En flugskit i oceanen

Det var 500 år av isolering och miljöförstöring som fick samhället på Påskön att kollapsa, säger forskare som har besökt den lilla ön med de märkliga stenstatyerna.

Artikellista - Kaianders

Varats mysterier

Hur uppstod egentligen världen, och framför allt varför? Det frågar sig den rullstolsburne engelske stjärnkosmologen Stephen Hawking i en ny bok. 4 kommentarer

Artikellista - Kaianders

Eurokrisen och bankerna

Vad håller de egentligen på med på bankerna efter tre? Med tanke på de stora vinster bankerna gjort på att lättsinnigt låna ut pengar bör de ta sitt ansvar för skuldkrisen i Europa, anser ekonomer.

Artikellista - Kaianders

Astronomi utan teleskop

Hur kommer det sig att astronomin ansågs så viktig på medeltiden att många orientaliska härskare lade enorma resurser på att bygga pampiga observatorier? Vetenskapsjournalisten Ulrika Engström ger svar i en ny bok.

Artikellista - Kaianders

Copernicus in love

I sju år levde Nicolas Copernicus tillsammans med sin hushållerska innan hans chef biskopen satte stopp för förhållandet. 1 kommentar

Artikellista - Kaianders

Aperiodiska mönster och kvasikristaller

När den israeliske forskaren Dan Schechtman 1982 ville rapportera om de egendomliga kristallerna han funnit blev han mobbad av sina kolleger och tvingades av sin chef att lämna forskningsgruppen. Men han gav sig inte. Nu får han årets Nobelpris i kemi.

Artikellista - Kaianders

Fann han de vises sten?

Det sägs att Nicolas Flamel var en äkta alkemist och tjänade en förmögenhet på att förvandla oädla metaller till guld. Men kanske var han i själva verket bara en habil tomtjobbare. 1 kommentar

I alkemistens verkstad.

Alkemistens dröm

Att finna ”de vises sten” sågs av medeltidens alkemister som genvägen till evig lycka och rikedom. Försöken att förvandla oädla metaller till guld kröntes med framgång först 1980, då svenskättlingen Glenn Seaborg i Berkeley äntligen lyckades med konststycket.

Artikellista - Kaianders

Kolonisterna som glömdes

I närmare 450 år fanns skandinaviska kolonier på Grönland, tills de på 1400-talet plötsligt försvann. Vad var det egentligen som hände? Den amerikanske geografen Jared Diamond spekulerar över nordmännens öde i en ny bok. 4 kommentarer

Artikellista - Kaianders

Mayarikets uppgång och fall

Vad var det som fick vissa forntida högkulturer att kollapsa och försvinna? Miljöförstöring, krig och en plötslig klimatförändring, svarar den amerikanske geografen Jared Diamond i en ny bok. Samma saker som också i dag hotar människorna i många länder på jorden. 1 kommentar

Artikellista - Kaianders

Isen smälter i Arktis

Isens utbredning i Arktis minskar stadigt. Snart är både Nordost- och Nordvästpassagen öppna för kommersiell sjöfart sommartid. 1 kommentar

Artikellista - Kaianders

Staden ska rädda världen

I dag lever hälften av jordens befolkning i städer, och andelen ökar. Det är storstäderna som driver utvecklingen framåt och skapar välstånd i världen, hävdar forskare. Och storstäderna är faktiskt mer miljövänliga än landsbygden, även i tredje världen. 8 kommentarer

Artikellista - Kaianders

Svavelbetongen i Qatar

Det lilla emiratet Qatar i Persiska gulfen är ett av världens mest resursslösande och nedmutsande länder. Men nu ska det bli ändring på den saken. Ny teknik ska göra rena drivmedel av gasen man pumpar upp från fälten ute till havs, och av restprodukterna ska man göra en ny sorts miljövänlig betong.

Artikellista - Kaianders

Från Tensta till Tahiti

Han var Linnés yngste apostel, och skickades redan som sjuttonåring ut i världen för att hämta hem okända växter. Hans resor gjorde honom snart till oförsonlig fiende till slavhandeln och slaveriet i Afrika. Pär Wästberg har skrivit en biografisk roman om Anders Sparrman. 2 kommentarer

Artikellista - Kaianders

Fukushima dag för dag

Mariko Takahashi, vetenskapsredaktör för dagstidningen Asahi Shimbun, har summerat vad som egentligen hände under Fukushimakatastrofen i mars 2011. Här är ett sammandrag av händelserna. 5 kommentarer

Senaste quizen

Alla våra quiz

Hänger upp fiberlinorna

Hänger upp fiberlinorna

Nu är Google redo att ge två städer 100 gånger snabbare internet. 12

Världens äldsta levande organism.

Se äldsta organismen

Världens äldsta levande organism har hittas utanför Spanien. 11

Tar sig an världsproblemen

Tar sig an världsproblemen

Google har lanserat ett forum för att lösa de största världproblemen. 13

Morot för laglydiga

Morot för laglydiga

Laglydiga förare ska kunna delta i lotteri som bekostas av bilister som kör för fort. 21

Kvinna fick ny käke utskriven i 3d

Kvinna fick ny käke utskriven i 3d

”Dagen efter kunde hon svälja.” 11

Här är Hondas nya jet

TV: Här är Hondas nya jet

Kommer kosta 30 miljoner. 5

Så får du personalen att sluta gnälla

Så får du personalen att sluta gnälla

”Försök förstå de bakomliggande orsakerna.”

Ladda mobilen – i pisten

Ladda mobilen – i pisten

Med solceller i hjälmen går det att hålla liv i telefonen hela dagen. 8

”Samsung är för arrogant”

”Samsung är för arrogant”

Mobiljätten bråkar med både Apple och Nokia – det kan straffa sig. 35

Finalisterna i Sonys fototävling

Finalisterna i Sonys fototävling

Här är bilderna som nominerats.

Ring på semestern – utan dyr roaming

Ring på semestern
– utan dyr roaming

Ny Teknik har testat två simkort. 12

Först med vrålzoom

Först med vrålzoom

Nikons nya kamera imponerar. 42

Så bra är Chromebook

Så bra är Chromebook

Ny Teknik har testat en Samsung-dator, som använder Googles nya operativsystem. 9

Eurohus

Euro byggde detta hus

Här är huset som är byggt av eurosedlar värda 12 miljarder kronor. 10

999 spelare slog till

999 spelare slog till

Satte världsrekord i datorspel. 7

Snabba ingenjörer

Snabba ingenjörer

Nu skapas ny mötesplats för yrkesgruppen som snabbt gör karriär, berättar Mikael Bergh, marknadschef på Ny Teknik. 7

40 fingrar på skärmen

TV: 40 fingrar på skärmen

Lundaföretaget lanserar en pekskärm som klarar 40 fingrar samtidigt. 6

Polska tåg återvinns

TV: Polska tåg återvinns

Tågen till Warszawas tunnelbana ska återvinnas om 40 år. 8

BMW:n som kör sig själv

TV: BMW:n som kör sig själv

Se filmen på BMW:s nyhet Connected Drive Connect. 20

Obama: Vi måste ta tillbaka jobben

TV: Obama: Vi måste ta tillbaka jobben

Presidenten lovar kraftfulla åtgärder för att lyfta tillverkningsindustrin. 20

Apple köper mest halvledare.

Apple värst på halvledare

Apple är nummer ett på listan över världens största köpare av halvledare. 10

Kör tåg med Ipad

Testa tåg med Ipad

Ipaden är lik den skärm som sitter i förarhytten. 8

Ny metod kyler halvledare

Ny metod kyler halvledare

Kyla halvledare med en laserstråle låter som ren science fiction. Eller? 14

Tänkte inte på det...

TV Tänkte inte på det...

Tjuvarna snodde fel burk från MIT Lab. 20

Film av ostrester håller maten fräsch.

Gör bioplasten lönsam

Tyska forskare har utvecklat en lönsam metod att tillverka bioplast. 4

Virtuell look

TV: Virtuellt klädval

Prova kläder och skor - utan att ens behöva gå till en butik. 4

Superhörsel med nanoöra

Superhörsel med nanoöra

En nanopartikel kan fånga upp en miljon gånger svagare ljud än människans öra. 6

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se

Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media

Webbtv-arkiv

Teknik

Sphero

Under skalet

Under Skalet – avloppspumpen

IT

Datorn som smygfotade tjuvarna

Fordon

Hondas nya affärsplan

Visa alla

Taggar

Visa alla

Vad är en tagg?

NyTeknik sätter taggar på allt innehåll. Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman.