Det vimlar av faror i det moderna samhället, men det finns faktiskt saker man kan göra för att avvärja eller reducera en hel del av dem. Det hävdar man med bestämdhet på IPSC i Ispra.

– Risken för en viss katastrof kan ses som produkten av hot, sårbarhet och maximal skada, säger Michel Géradin, riskexpert vid IPSC. Vad vi kan göra är att för det första se om det går att minska hoten. För det andra att öka säkerheten genom bättre teknik och kontroll.

När det gäller det tredje kan vi se till att inte alltför många människor utsätter sig för fara samtidigt. Exempelvis varna om en tsunami är på gång.

– Om man ska bedöma risken för att en byggnad ska rasa kan man först undersöka hur den seismiska aktiviteten eller markförhållandena ser ut i området. Är det risk för jordskred? Eller terroristangrepp?

Så bedömer man hur bra byggnaden beräknas stå emot markrörelser eller eventuella terroristers bomber. Slutligen, hur många människoliv skulle gå till spillo om byggnaden rasade.

Kan man nu minska risken? Ett projekt vid namn Elsa syftar till bättre regler för byggnadsteknik.

I en jättelik provningshall har man byggt upp betongstommen till ett fyravåningshus i full skala. Med hjälp av pneumatik deformerar man strukturen för att simulera de krafter som uppstår vid en jordbävning.

Metoden kallas PsD, Pseudodynamic testing.

– Inom EU startades 1976 arbetet med ett regelverk för konstruktioner och byggnadsteknik kallad ”Eurocodes”, säger Michel Géradin. Det trädde i kraft 1992, och ska vara implementerat fullt ut i alla medlemsländer 2010.

Det handlar om regler för kvalitet och livslängd hos byggnadsmaterial och om konstruktion och motståndskraft mot extrema belastningar, som vid explosioner och jordbävningar.

– Just nu för vi förhandlingar med Ryssland, Turkiet och Kina, som vill ansluta sig till Eurocodes. USA har ett liknande regelverk.

På IPSC intresserar man sig också för hot mot samhällets infrastrukturer, som energiförsörjning, telekommunikationer, sjukvård och finansiella system.

I några rum sitter en grupp it-experter och simulerar dataattacker mot industrier, banker och statsförvalningsorgan.

– Det visar sig att särskilt industrin ofta använder uråldriga och känsliga operativsystem – som NT 3.0/4.0, Win 2000, BSD och SCO. Det gäller att se till att om obehöriga kommandon eller datavirus mot all förmodan tränger genom brandmurarna ska de inte kunna orsaka totala katastrofer.

– Vi simulerar dels infektioner med malware, det vill säga virus, maskar och trojaner, dels simulerar vi de problem och risker som kan uppstår genom fel i datasystemen. Så försöker vi hitta vägar att blockera felslut som kan leda till katastrof.

Estland planerar för övrigt en paneuropeisk cyberövning 2010. Det hela kommer att likna en militärövning, men utan kulor och krut. Estland utsattes 2007 för en dataattack från vad som misstänktes vara ryska ”botnät”, bestående av kapade zombie-datorer världen över.

Det är också på IPSC som man satt standarden för de nya biometriska EU-passen som började tillverkas i september 2009. Från IPSC får tillverkarna av läsutrustningen sina specifikationer. Passen innehåller en rfid-krets med digitalt fotografi och fingeravtryck. Datamängden är ungefär 15 kB, och kräver den maskinläsbara text som står nedtill på porträttsidan i passet för att kunna avkodas.

EU-kommissionen vill inte se sig som en bevakande storebror, men gärna som en snäll farbror. Man vill inte avlyssna folk, men gärna veta vad det pratas om i unionens alla hörn. Fram till 2001 använde man sig av pressklipp, men sedan insåg man att detta inte täckte de nya webbaserade nyhetskanalerna och bloggarna.

Därför skapades 2002 EMM – EU Media Monitoring – ett system som automatiskt registrerar och katalogiserar nyhetsartiklar. I dag samlas 100 000 artiklar in per dag på 42 olika språk.

EMM har utvecklats vidare till ”Newsdesk”, en öppen tjänst som i diagramform visar vilka nyheter och ämnen som är mest uppmärksammade i media och på webben i olika medlemsländer. Gå in på sajten http://press.jrc.it så får ni se.