I strålande solsken gjorde Stockholms spårvägssällskaps nyrenoverade trådbuss 4038 premiärtur med ”talarstolen” på släp. Foto Leif Stolt
Trådbussens återkomst
Av: Kaianders Sempler
Publicerad
17 juni 2009 00:00
21 kommentarer
Senaste av Bosse 25 juni 2009 17:16
I 36 år stod den i en lada utanför Strängnäs. Snart ska trådbussen från 1949 gå i sommartrafik mellan Karlaplan och Skansen, om entusiasterna i Stockholms spårvägssällskap får sin vilja igenom.

Bussen som den såg ut när den baxades ut ur ladan i Jättne hösten 2008. Foto Leif Stolt.
– Detta är strömavtagaren, även kallad ”talarstolen”, säger Leif Stolt, trådbussentusiast.
Det finns ju inga luftledningar för trådbuss kvar i Stockholm, bara ledningen för spårvagnarna på Djurgårdslinjen. Men eftersom både trådbussen och spårvägen använder 700 volt likström snickrade Stockholms spårvägssällskap ihop en ställning på en vagn för att hämta kraft från ovan.
Så nu kan bussen köras. Fast bara längs spårvagnsspåret.
Bussens egna batterier räcker bara en knapp kilometer.
Den tomatröda bussen konstruerades och byggdes 1949 av Asea, Hägglunds och Scania-Vabis. Fram till 1964, när alla Stockholms trådbusslinjer las ner, gick den flitigt i trafik längs Narvavägen i Stockholm. Därefter ställdes den in i en lada i Jättne utanför Strängnäs, i väntan på bättre tider.
I höstas bogserades den till AGAs vagnhall på Lidingö, där den sedan har renoverats och putsats upp under vintern. Än återstår en hel del att göra, men i framtiden hoppas entusiasterna att den ska gå i helgtrafik på en ny veteranbusslinje mellan Karlaplan och Skansen.

Världens första ”trådbuss” rullade i Berlin 1882.
Först använde man strömförande räler i gatan, något som knappast var ofarligt, men snart övergick man till säkrare strömförsörjning från luftledning. Dessutom provade man med att köra vagnen på spår, varvid spårvagnen uppfanns.
Den första trådbussen för passagerartrafik kördes under världsutställningen i Paris år 1900. Strömavtagningen skedde från en liten vagn som rullade på luftledningarna, en fransk vidareutveckling av Siemens system.


– Vi har fått överta en hel del begagnade kontaktledningsväxlar och annat, säger Leif Stolt, ingenjör och trådbussförfattare. Foto Kaianders Sempler
Men kriget tog slut, oljan flödade och det blev omodernt med trådbussar. 1964 försvann alla landets trådbusslinjer inför den kommande högertrafikomläggningen. Sverige var helt trådbussfritt ända till år 2003. Då startade en splitter ny linje med moderna miljövänliga elektriska bussar i Landskrona. Linjen förbinder den nya järnvägsstationen och centrum.

För övrig planeras också fler spåvägslinjer i Stockholm. Djurgårdslinjen mellan Norrmalmstorg och Waldemarsudde ska förlängas. Planen är att ”Spårväg City” ska trafikeras med moderna låggolvsspårvagnar. Den nya linjen ska gå från Hornsberg på nordvästra Kungsholmen via Centralen och Norrmalmstorg över Gärdet till Ropsten. Se kartor nedan.
Fakta Trådbuss modell F3


Nej, det ser inte ut som vanligt när man öppnar vad man tror är motorhuven. Foto Leif Stolt.
Fakta Nya planerade linjer för spårväg och trådbuss i Stockholm
Planerad spårväg mellan Hornsberg via city till Ropsten. Nedan förslag till trådbusslinje mellan Karlaplan och Skansen.

Nyheter/Kaianders
Annons
- Mitec Instrument.Vi levererar kompletta lösningar inom dataloggning och fjärrmätning.
- Missa inte årets seminarium! För Dig som vill veta mer om Industriell Datakommunikation, välkommen att anmäla dig till vårt kostnadsfria halvdagsseminarium.
- Säkerhetslås för tuffa miljöer.Ett kraftigt och tåligt säkerhets och processlås som uppfyller högsta säkerhetskategorin för lås.
- Flexmetall - en flexibel sträckmetallSträckmetall med variabel maska ifrån Häfla Bruk öppnar nya möjligheter beträffande design och funktion.
- SolidEngineer ABKostnadsfritt, Lärorikt, Socialt, Inspirerande! Vårens Nya seminarier: Maskintillverkning, Grön Design, Inredning & Design. Läs mer>>
- Ny kombikylare MMC från KTR.En kombinerad kylare för olja, vatten och luft i samma enhet. Kombikylaren har sitt användningsområde särskilt i applikationer för mobil hydraulik.
- Biomedicinska patent.Vi har en bred kompetens på det medicinska området.
- Skador på ditt gods?Här finns tekniken som hjälper dig att lösa problemet>>
- Gratis handbok i termografi !Boken tar upp det viktigaste vid värmefotografering. Teori - praktisk användning - tips m.m. >>
- Korrosionsfria växelmotorerHyCLEAN växelmotorer med enastående korrosionsbeständighet och tålighet mot kemisk/mekanisk påverkan
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- NYTT OM BIOGASENS KLIMATNYTTA.Biogas från avfall ger 95% lägre utsläpp av växthusgas jämfört med bensin, visar forskning från LTH.
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- CAD Utbildning.Kurser i AutoCAD, Inventor, 3ds Max och SolidWorks till förmånliga priser.
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- Utbilda dig inom LEAN Production!Kursen lär ut vad Lean innebär och vilka krav detta ställer på styrning och ledning av verksamheten.
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNya kursstarter i vår på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- BiTA – ledande inom ITIL/ITSM/CobiT/MOF/ISO 20000Vi erbjuder kunskaps och kompetensutveckling som verkligen ger nytta och värde för deltagarna.
- Läs mätteknik! Med utbildning i mätteknik får företaget jämnare kvalitet, bättre lönsamhet och nöjdare kunder.
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- Projektledaren i den agila processen. Seminarieserie i 5 delar - Start 29 mars.Behövs förarbete i agila projekt? Kommunicera lättrörliga krav. Kvalitet genom Lean - en projektledares perspektiv, Projektet är slut. Dags att hämta hem effekten, Agila projekt behöver också projektledas - fast på ett annat sätt.
- Annonsera »









Kommentarer
Senaste inlagd av Bosse 25 juni 2009 17:16 Sortera: Senaste överst
Ungern
I Ungern (Budapest) har jag åkt trådbuss (trolibusz) mången gång! Det är en trevlig upplevelse, även fast det är lite tråkigt med alla ledningar i luften. Se även http://villamosok.hu/troli/
Svar till JoRo
Och jag har åkt modern trådbuss från Mercedez som Landskrona har idag i reguljär trafik mellan deras gamla Järnvägsstation och deras nya Resecentrum invid den nya sträckningen av Västkustbanan.
SvaraTrådbussar har verkligen framtiden för sig särskilt med en utveckling av kompakta och lätta elmotorer i varje hjul/nav t.ex från Eslövföretaget MagComp.
Trådbussar kan framföras så mycket tystare än traditionella bussar med Dieselmotor eller hybriddrift.
Dessutom kan ju trådbussars drivlina bli mycket mer kompakt med dagens tekniska utveckling.
Äldre trådbussar lämpar sig enbart för turisttrafik!
Svar till Mikael i götet
"Trådbussar kan framföras så mycket tystare än traditionella bussar med Dieselmotor eller hybriddrift."
SvaraLåter som att du INTE har åkt med trådbussarna i Landskrona, för de som vill testa rekommenderar jag hörselskydd.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
De moderna trådbussarna i Landskrona är tysta att färdas i.Men de låter faktiskt mer utanför bussen än i, anser jag.
SvaraSvar till Mikael i götet
Mikael, du skriver mycket ofta både läsvärda och intressanta inlägg, vilket jag och många andra uppskattar! Så fortsätt gärna med det!
SvaraSvar till Mikael i götet
Ska ta med en bullermätare nästa gång jag hälsar på minna föräldrar. Jag tycker definitivt att ljudet är odrägligt. Det är förvisso inte jätte högljut, men de är påträngande högt och framförallt ett väldigt enerverande ljud. Om man står utanför bussen har man fördelen av att inte höra de så långt tid. Hybridbussarna de hade i London lät nästan inget, de har förvisso elektrisk drivlina med. Skillnaden på trådbussarna och Hybridbussarna är stor, till hybridbussarnas fördel. Naturligtvis "Kan" man göra trådbussarna tystare, men faktum kvarstår fortfarande att man inte gjort det.
SvaraTvå tråds problematik?
Finns de någon lösning på 1-2tråds problematiken?
Vanliga spårvagnar har som bekant 1 tråd, trådbussar har normalt sett 2 trådar.
I städer där trådbussar och spårvagnar körs på kombinerade banor så använder normalt sett även spårvagnarna två trådar.
Men hur gör man då i Stockholm där de redan finns en infrastruktur med 1 tråd?
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
"Men hur gör man då i Stockholm där de redan finns en infrastruktur med 1 tråd?"
SvaraLåter som att du INTE har varit i Stockholm, för om du hade varit där det så hade du vetat att det i praktiken inte finns någon utbyggd infrastruktur med 1 tråd, eftersom det inte finns något större utbyggt spårvagnsnät i Sthlm till skillnad mot i Gtb.
Det finns endast ett fåtal spårvagnslinjer i Sthlm.
Beträffande din tidigare kommentar till "Mikael i götet" så kan jag upplysa dig om att det är mycket enklare att uppnå en bra ljuddämpning i ett eldrivet fordon jfrt med ett fordon som drivs av en bullrig dieselmotor.
Svar till Kalle
Att det inte finns något stort spårvagnsnät i Stockholm känner jag till. Men faktum är att trådbussdragningen på kartan råkar vara just där den ena av två spårvagnslinjer finns i Stockholm.
SvaraVad de gäller trådbussar så är den självklara frågan: Om de är så enkelt, varför har man inte gjort det?
Sanningen är nog att de är enklare i teorin än i praktiken. Det går att göra en dieseldriven buss tyst med, men de är även det svårt.
Åkte med en Hybridbuss i London som de hade där som prototyp, den var imponerande tyst, mycket tystare än tråd bussen i Landskrona.
Rimligen borde man kunna få en trådbuss tystare än en hybridbuss, men så tycks det inte vara på riktigt.
Man ska inte ta saker förgivna bara för att de verkar självklara. Antagande är felens moder.
Trådbuss och spårvagn
Problemet med att låta trådbuss och spårvagn trafikera samma gata, och att ibland låta deras ledningar korsa varandra, var aktuellt redan på 1940-talet, och de många finurliga lösningar man lyckades konstruera för att undvika kortslutningar fanns dokumenterade på spårvägsmuseet, och skulle de modeller och bilder som fanns ha blivit bortstädade med åren så torde det finnas dokumenterat i något arkiv.
Här finns en kul och samtidigt mycket nyttig forskningsuppgift för entusiaster att ge sig på.
Med modern hybridteknik, (batteri/tråd) och någon anordning för att automatiskt
styra en tvåpolig strömavtagare till ledningen, skulle eldrivna bussar åter kunna bli en väsentlig del i kollektivtrafiken, framför allt i storstäderna, men kanske även på högtrafikerade långlinjer.
Svar till Bossander
Skulle vara intressant med en länk eller något liknade. Jag har bara sett en lösning, och den bygger på att båda använder samma system.
SvaraSvar till Bossander
Ja, med tråd + batteri borde det gå att göra mycket ekonomiska lösningar.
SvaraAntag att tråd endast dras på raksträckor och vid hållplatser. Det borde räcka för att hålla batterierna uppladdade. I kurvor och andra ställen där det är krångligt och dyrt att dra tråd så går bussen på batteri. Och givetvis skall strömavtagaren vara intelligent så att den själv söker rätt på tråden efter batteristräckorna.
Trådbuss = tyst
Jag har åkt trådbuss i ett flertal städer i Europa och USA, inkl. Landskrona. Jag upplevde Landskronas trådbussar som tysta utifrån. I övriga städer har de varit mycket tysta. Ett argument mot trådbussen brukar ju vara att de är för tysta och därför utgör en fara för gående.
Jämfört med Stockholms etanolbussar är de trådbussar jag åkt med betydligt tystare.
Kolla http://www.tbus.org.uk för utförlig info om trådbussar.
PS
I San Francisco som har över 300 nya trådbussar på 16 linjer kör man trådbussar och PCC-spårvagnar på samma ledning(ar) på Maket Street. Men då har spårvagnarna också trolleystång.
F.ö. har över 300 städer modern trådbusstrafik. Ca 40.000 bussar finns i trafik (i Sverige tre). Hos oss är det mest törstiga etanolmotorer som anses vara framtiden.
Vad är poängen?
Det har under en tid varit en hype kring trådbussar, men ingenstans har det framgått vad som är fördelen. Ärligt talat förstår jag inte poängen. Är det inte bara onödigt att låsa upp bussarna till att enbart kunna trafikera där man dragit fram kablar, med andra ord så kan man alltså inte enkelt låta bussarna gå nya vägar? Med ett fast system så kan man inte laborera med vilken stäckning på kolektivtrafiken som fungerar bäst.
Ett annat argument jag hör ibland är att det skulle vara med miljövänligt. Det förstår ajg itne heller, miljön skiter i hur energin transporteras, om den produceras smutsigt i bussen eller produceras smutsigt någon annanstans skiter miljön i. Fast det förekommer ju ute i världen att man slår sig stolt på bröstet med inhemsk sk miljövänlig elproduktion som i praktiken inte räcker till utan man imporerar gladeligen kolkraft från källor där man inte ser smutsen...
Jag låter skeptiskt här, men jag vet inte om det beror på att jag helt enkelt inte sett någon fördel presenteras överallt. Det känns mest som att det är en hype för hypens egen skull. Kan inte någon på ett klart och tydligt sätt förklara vad som är bra med trådbussarna, utan att vi för den skull hamnar i en fånig metadebatt och pajkastning, jag vill kunna se klart på denna frågan.
Svar till Busster
Kolla på www.tbus.org.uk
SvaraTrådbussens fördelar:
Tyst gång (enligt alla operatörer)
Låg energiförbrukning
Lång livslängd 50-100% jfrt med diesel/etanol
Inget bränsle ombord - ingen tankning
Inget motorljud vid stillastående
Helt avgasfri i närmiljön oavsett hur elen framställs
Suverän backtagningsförmåga ( backiga städer som San Francisco med över 300 nya trådbussar, Seattle och Bergen har trådbuss))
Snabb acceleration
Överskådligt system
I Rom finns nya ledtrådbussar som går stora delar av sträckan på batteri - inte helt bundna till tråden alltså.
Trådbussen är utan konkurrens den miljövänligaste stadsbussen alla kategorier.
Svar till Bosse
PS Sverige har ett el-överskott och behöver inte importera el. Om vi är befarar att marginalel ändå tas från kolkraft bör vi nog lägga ner järnvägarna och spårvägarna.
SvaraSvar till Bosse
En lite genomgång och jämförelse. Om man inte vet vad man jämför med är jämförelse onödig.
SvaraNärmast konkurent 1: Etanol/Metanol Buss 2: Dieselbuss 3: Hybridbuss 4: Spårvagn
*Tyst gång (enligt alla operatörer
Delvis sant jämfört med 1&2, ej sant jämfört med 3&4
*Låg energiförbrukning
En frågan om energikvalité. Om man räknar in energikvalités faktor blir skillnaden minimal och ej alltid till trådbussars fördel
*Lång livslängd 50-100% jfrt med diesel/etanol
Sant enbart på grund av dyrare pris och längre avskrivningsperiod, ej sant jämfört med spårvagnar
*Inget bränsle ombord - ingen tankning
Sant jämfört med 1,2&3, Ej sant jämfört med 4. Dock begränsad fördel.
*Inget motorljud vid stillastående
Sant jämfört med 1&2 ej med 3&4
*Helt avgasfri i närmiljön oavsett hur elen framställs
Beror på hur man definierar avgaser. Vad är det i avgaserna som om vill undvika. Svavel, CO2 eller H2O?
*Suverän backtagningsförmåga
Sant mot 1,2&4 men de finns vanliga bussar avsedda för det med.
*Snabb acceleration
Delvis sant, är helt klart modellbaserat
*Överskådligt system
Förstår inte hur du menar
Trådbussar har även nackdelar.
*Dyr infrastruktur
Sant mot 1,2&3
*Dyra i inköp
Sant mot 1&2
*Problem vid strömavbrott
Sant mot 1,2&3
*Saknar flexibilitet
Sant mot 1,2&3
Att Sverieg har elöverskott är en sanning med modifikation. Varje år produceras ca 10Twh El från kol, Olja och Gas som lika gärna kan användas i bussar.
Ett sådant resonemang fungerar överhuvudtaget inte så länge vårt elnät är kopplat till någon som bränner signifikanta mängder fossila bränslen: Elkraften bryr sig inte om politiska gränser. Går att kasta ur sig hur mycket floskler som helst om att Sveriegs el är ren, de spelar ingen roll så länge vi har fri handel med Danmark som eldar stora mängder kol.
Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/
Hmm,
SvaraJag ser dina tankar Bosse, men förlåt om jag säger det, men de känns som det är saker som du lyfter fram som filtreras genom ja-sägarens ögon. Jag klipper lite i din text och lägger till kommentarer och frågor. En genrell kommentar är att ingen av fördelarna är egentligen kopplade till att det är en trådbuss utan kan lika gärna lösas med annan teknik, t.ex. en batteri driven buss.
"Trådbussens fördelar:
Tyst gång (enligt alla operatörer)"
Säkert så, men är inte en batteribuss lika tyst? Tystnaden kommer inte från kablarna. Tvärtom så sjunger vinden i alla kablarna. Eller?
"Låg energiförbrukning"
Denna känns mer tveksam. Här handlar det väl om effektivitetsgrad på olika motorer. OK, här är jag helt okunnig om skillnaderna mot andra drivmedel. Men återigen, el från batteri är väl knappast något som påverkar energiåtgången kontra om elen finns i trådarna?
"Lång livslängd 50-100% jfrt med diesel/etanol"
Hmm, intressant. Detta känner jag inte till så detta var ett bra argument som jag gärna vill veta mer om.
"Inget bränsle ombord - ingen tankning"
Denna förstår jag inte alls. Varför är deta en fördel? Detta är ju snarast den största nackdelen, tycker jag. Du är tvingad att köra där det finns trådar, tänk om bensinnätet skulle innebära att man hade pipelines nedgrävda och någon form av anordning för att pumpa upp bensin varje meter man rör sig. Det är just detta med trådarna överallt som gör att jag är tveksam till denna tekniken.
"Inget motorljud vid stillastående"
Återigen handlar det om hur man bygger. Ett batteridrivet fordon är lika tyst. Med andra drivmedel går det att bygga tystare med bättre ljudisolering, men ok i ärlighetens namn är vi inte där idag och det är en kostnadsfråga som är till nackdel för ex.vis bensinfordon.
"Helt avgasfri i närmiljön oavsett hur elen framställs"
Återigen, detta har inget med trådarna att göra, detta fixas lika fint med batterier.
"Suverän backtagningsförmåga ( backiga städer som San Francisco med över 300 nya trådbussar, Seattle och Bergen har trådbuss))"
samt
"Snabb acceleration"
Är elmotorer starkare och har bättre drivmoment än t.ex. bensinmotorer? Jag vet ärligt talat inte, men om det är på det viset så är det återigen så att det inte rimligtvis borde någon skillnad om man kör på batterier. Trådarna saknar åter fördelen här.
"Överskådligt system"
Denna fattar inte jag alls
"I Rom finns nya ledtrådbussar som går stora delar av sträckan på batteri - inte helt bundna till tråden alltså."
Intresant att du lyfter fram detta. Är inte detta snarare beviset på att tråden är värdelös?
"Trådbussen är utan konkurrens den miljövänligaste stadsbussen alla kategorier."
Detta köper jag inte alls. Som jag skrev i mitt orginalinlägg så blir inte miljön renare för att vi bränner kolen i Danmark eller Polen iställlet för i Sverige.
För att summera så känner jag fortfarande att tråden bara är överflödig och i vägen. Vill man ha eldrift borde det gå lika bra med batterier. Eller varför inte hybrider?
Kom gärna med fler inlägg och/eller förtydliganden. Jag lär mig gärna mer om de saker jag redan flaggat här ovan att jag inte känner till (bifoga gärna länkar) samt de saker som jag tror mig veta och som ni kan såga och mobevisa mina antaganden.
Svar till Busster
En stor fördel är att elen kommer direkt frün trüdarna och inte via ett batteri. Här finns det en avgörande skillnad pü flera plan. tex Kostnad batteri, laddförluster och överföringsföluster med batteri, slitage pü batteri. Dvs inget eller litet batteri har stora fördelar, büde vad gäller overheadkostnader som rena effektivitetskostnader.
SvaraSvar till Busster
Ja, i detta fall är jag jasägare i likhet med lokaltrafikföretagen i över 350 städer.
SvaraBatteribussar ? Det finns såvitt jag vet inga batteribussar i normal storleksklass och inte heller ledbussar att tillgå.
Låg energiförbrukning ? Detta är en uppgift från trafikföretagen bl.a. MUNI i San Francisco, det gäller även livslängden m.m. se http://www.sfmta.com/cms/mfleet/trolley.htm
Roms bussar - tråden värdelös ? Nej, då skulle man inte ha byggt ett helt nytt system med tråd för dessa bussar för några år sedan (flera städer i Italien bygger nya system)
Miljövänligaste stadsbussen ? Alltid miljövänligast i stadsmiljön - inga avgaser och tyst gång oavsett om elen kommer från kol eller annat. Det kan faktiskt vara så att närmiljön kan vara viktigare än utsläppen vid kraftverken.
Hybrider ? De senaste hybriderna som gick på Sthlms gator bullrade enormt. Hybrid=förbränningsmotorbuss med el-support.
Läs mer om el-bussar på http://www.tbus.org.uk/home.htm
Överskådligt system ? det menar jag (och även muni i S.F. är att man ser att det går en trådbuss på gatan (luftledning) och att linjedragningen är stabil (vilket i o f sig också kan vändas till en nackdel).
Även den tysta gången kan vändas till nackdel om man är nejsägare (det blir för tyst och man hör inte bussen som kommer)
Men i Sverige får vi nog inga fler trådbussar än museibussen och de tre som går i Landskrona. Det finns för många nejsägare.
Ang. livslängd så har Vancouver sålt sina beg. 20.25 år gamla bussar till Sydamerika där de efter 1,2 milj. km på Vancouvers gator kan rulla i många år till. Vancouver har fått över 200 nya trådbussar. Se http://www.canadiansailings.ca/Archive/tabid/120/selectedmoduleid/500/ArticleID/16314/Default.aspx
OBS att jag inte säger att trådbussen är en konkurrent till spårväg. Trådbussen ger inte den kapacitet som en spårvagn har.