I strålande solsken gjorde Stockholms spårvägssällskaps nyrenoverade trådbuss 4038 premiärtur med ”talarstolen” på släp. 
Foto Leif Stolt

I strålande solsken gjorde Stockholms spårvägssällskaps nyrenoverade trådbuss 4038 premiärtur med ”talarstolen” på släp. Foto Leif Stolt

Trådbussens återkomst

I 36 år stod den i en lada utanför Strängnäs. Snart ska trådbussen från 1949 gå i sommartrafik mellan Karlaplan och Skansen, om entusiasterna i Stockholms spårvägssällskap får sin vilja igenom.

Bussen som den såg ut när den baxades ut ur ladan i Jättne hösten 2008. Foto Leif Stolt.

Solen strålar från en klarblå himmel över Stockholm, och ett vimmel av spårvagnar plingar och plongar utanför spårvägshallen på Djurgården. Mitt i alltsammans står en röd trådbuss med en märklig träanordning efter sig. Folk tittar skeptiskt på konstruktionen.

– Detta är strömavtagaren, även kallad ”talarstolen”, säger Leif Stolt, trådbussentusiast.

Det finns ju inga luftledningar för trådbuss kvar i Stockholm, bara ledningen för spårvagnarna på Djurgårdslinjen. Men eftersom både trådbussen och spårvägen använder 700 volt likström snickrade Stockholms spårvägssällskap ihop en ställning på en vagn för att hämta kraft från ovan.

Så nu kan bussen köras. Fast bara längs spårvagnsspåret.

Bussens egna batterier räcker bara en knapp kilometer.

Den tomatröda bussen konstruerades och byggdes 1949 av Asea, Hägglunds och Scania-Vabis. Fram till 1964, när alla Stockholms trådbusslinjer las ner, gick den flitigt i trafik längs Narvavägen 
i Stockholm. Därefter ställdes den in i en lada i Jättne utanför Strängnäs, i väntan på bättre tider.

I höstas bogserades den till AGAs vagnhall på Lidingö, där den sedan har renoverats och putsats upp under vintern. Än återstår en hel del att göra, men i framtiden hoppas entusiasterna att den ska gå i helgtrafik på en ny veteranbusslinje mellan Karlaplan och Skansen.

Världens första ”trådbuss” rullade i Berlin 1882.

Det sägs att världens första elektriska trådbuss konstruerades av Werner von Siemens 1882. Den kallades Electromote, och provkördes med blandad framgång på den landsväg i Berlin som sedermera blev Kurfürstendamm, Västberlins paradgata.

Först använde man strömförande räler i gatan, något som knappast var ofarligt, men snart övergick man till säkrare strömförsörjning från luftledning. Dessutom provade man med att köra vagnen på spår, varvid spårvagnen uppfanns.

Den första trådbussen för passagerartrafik kördes under världsutställningen i Paris år 1900. Strömavtagningen skedde från en liten vagn som rullade på luftledningarna, en fransk vidareutveckling av Siemens system.

Det hela var emellertid både krångligt och dyrt. När en ny linje startades i Dresden 1901 användes i stället två spröt som låg an mot var sin kontaktledning, en teknik som uppfunnits av tysken Max Schiemann. Det är i princip hans system som fortfarande används av alla trådbussar världen över.

– Vi har fått överta en hel del begagnade kontaktledningsväxlar och annat, säger Leif Stolt, ingenjör och trådbussförfattare. Foto Kaianders Sempler

När andra världskriget bröt ut, med avspärrningar och bensinbrist i sitt släptåg, projekterades i all hast nya trafiklösningar. Trådbussarna var snabbare och billigare än spårvagnarna, och de blockerade trafiken mindre. 194o startade trådbusstrafik i Göteborg, och året därpå i Stockholm.

Men kriget tog slut, oljan flödade och det blev omodernt med trådbussar. 1964 försvann alla landets trådbusslinjer inför den kommande högertrafikomläggningen. Sverige var helt trådbussfritt ända till år 2003. Då startade en splitter ny linje med moderna miljövänliga elektriska bussar 
 i Landskrona. Linjen förbinder den nya järnvägsstationen och centrum.

Men nu kan Landskrona få sällskap. Stockholms spårvägssällskap vill nu anlägga en museitrådbusslinje mellan Karlaplan och Skansen. Här skulle det bli lätt att sätta upp ledningar, gamla stolpar finns kvar längs hela Narvavägen, och ström kan man hämta från spårvägens matarstation vid Djurgårdsbron. Både trådbussar och spårvagnar drivs ju med 700 volt likström.

För övrig planeras också fler spåvägslinjer i Stockholm. Djurgårdslinjen mellan Norrmalmstorg och Waldemarsudde ska förlängas. Planen är att ”Spårväg City” ska trafikeras med moderna låggolvsspårvagnar. Den nya linjen ska gå från Hornsberg på nordvästra Kungsholmen via Centralen och Norrmalmstorg över Gärdet till Ropsten. Se kartor nedan.

Fler artiklar av: Kaianders Sempler

Fakta Trådbuss modell F3

Nej, det ser inte ut som vanligt när man öppnar vad man tror är motorhuven. Foto Leif Stolt.

Fakta Nya planerade linjer för spårväg och trådbuss i Stockholm

Planerad spårväg mellan Hornsberg via city till Ropsten. Nedan förslag till trådbusslinje mellan Karlaplan och Skansen.

Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av Bosse 25 juni 2009 17:16 Sortera: Senaste överst

Ungern

I Ungern (Budapest) har jag åkt trådbuss (trolibusz) mången gång! Det är en trevlig upplevelse, även fast det är lite tråkigt med alla ledningar i luften. Se även http://villamosok.hu/troli/

Anmäl

Svar till JoRo

Och jag har åkt modern trådbuss från Mercedez som Landskrona har idag i reguljär trafik mellan deras gamla Järnvägsstation och deras nya Resecentrum invid den nya sträckningen av Västkustbanan.
Trådbussar har verkligen framtiden för sig särskilt med en utveckling av kompakta och lätta elmotorer i varje hjul/nav t.ex från Eslövföretaget MagComp.
Trådbussar kan framföras så mycket tystare än traditionella bussar med Dieselmotor eller hybriddrift.
Dessutom kan ju trådbussars drivlina bli mycket mer kompakt med dagens tekniska utveckling.
Äldre trådbussar lämpar sig enbart för turisttrafik!

Svara
Anmäl

Svar till Mikael i götet

"Trådbussar kan framföras så mycket tystare än traditionella bussar med Dieselmotor eller hybriddrift."
Låter som att du INTE har åkt med trådbussarna i Landskrona, för de som vill testa rekommenderar jag hörselskydd.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

De moderna trådbussarna i Landskrona är tysta att färdas i.Men de låter faktiskt mer utanför bussen än i, anser jag.

Svara
Anmäl

Svar till Mikael i götet

Mikael, du skriver mycket ofta både läsvärda och intressanta inlägg, vilket jag och många andra uppskattar! Så fortsätt gärna med det!

Svara
Anmäl

Svar till Mikael i götet

Ska ta med en bullermätare nästa gång jag hälsar på minna föräldrar. Jag tycker definitivt att ljudet är odrägligt. Det är förvisso inte jätte högljut, men de är påträngande högt och framförallt ett väldigt enerverande ljud. Om man står utanför bussen har man fördelen av att inte höra de så långt tid. Hybridbussarna de hade i London lät nästan inget, de har förvisso elektrisk drivlina med. Skillnaden på trådbussarna och Hybridbussarna är stor, till hybridbussarnas fördel. Naturligtvis "Kan" man göra trådbussarna tystare, men faktum kvarstår fortfarande att man inte gjort det.

Svara
Anmäl

Två tråds problematik?

Finns de någon lösning på 1-2tråds problematiken?
Vanliga spårvagnar har som bekant 1 tråd, trådbussar har normalt sett 2 trådar.
I städer där trådbussar och spårvagnar körs på kombinerade banor så använder normalt sett även spårvagnarna två trådar.

Men hur gör man då i Stockholm där de redan finns en infrastruktur med 1 tråd?

Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

"Men hur gör man då i Stockholm där de redan finns en infrastruktur med 1 tråd?"

Låter som att du INTE har varit i Stockholm, för om du hade varit där det så hade du vetat att det i praktiken inte finns någon utbyggd infrastruktur med 1 tråd, eftersom det inte finns något större utbyggt spårvagnsnät i Sthlm till skillnad mot i Gtb.

Det finns endast ett fåtal spårvagnslinjer i Sthlm.

Beträffande din tidigare kommentar till "Mikael i götet" så kan jag upplysa dig om att det är mycket enklare att uppnå en bra ljuddämpning i ett eldrivet fordon jfrt med ett fordon som drivs av en bullrig dieselmotor.

Svara
Anmäl

Svar till Kalle

Att det inte finns något stort spårvagnsnät i Stockholm känner jag till. Men faktum är att trådbussdragningen på kartan råkar vara just där den ena av två spårvagnslinjer finns i Stockholm.

Vad de gäller trådbussar så är den självklara frågan: Om de är så enkelt, varför har man inte gjort det?
Sanningen är nog att de är enklare i teorin än i praktiken. Det går att göra en dieseldriven buss tyst med, men de är även det svårt.
Åkte med en Hybridbuss i London som de hade där som prototyp, den var imponerande tyst, mycket tystare än tråd bussen i Landskrona.
Rimligen borde man kunna få en trådbuss tystare än en hybridbuss, men så tycks det inte vara på riktigt.

Man ska inte ta saker förgivna bara för att de verkar självklara. Antagande är felens moder.

Svara
Anmäl

Trådbuss och spårvagn

Problemet med att låta trådbuss och spårvagn trafikera samma gata, och att ibland låta deras ledningar korsa varandra, var aktuellt redan på 1940-talet, och de många finurliga lösningar man lyckades konstruera för att undvika kortslutningar fanns dokumenterade på spårvägsmuseet, och skulle de modeller och bilder som fanns ha blivit bortstädade med åren så torde det finnas dokumenterat i något arkiv.
Här finns en kul och samtidigt mycket nyttig forskningsuppgift för entusiaster att ge sig på.

Med modern hybridteknik, (batteri/tråd) och någon anordning för att automatiskt
styra en tvåpolig strömavtagare till ledningen, skulle eldrivna bussar åter kunna bli en väsentlig del i kollektivtrafiken, framför allt i storstäderna, men kanske även på högtrafikerade långlinjer.

Anmäl

Svar till Bossander

Skulle vara intressant med en länk eller något liknade. Jag har bara sett en lösning, och den bygger på att båda använder samma system.

Svara
Anmäl

Svar till Bossander

Ja, med tråd + batteri borde det gå att göra mycket ekonomiska lösningar.

Antag att tråd endast dras på raksträckor och vid hållplatser. Det borde räcka för att hålla batterierna uppladdade. I kurvor och andra ställen där det är krångligt och dyrt att dra tråd så går bussen på batteri. Och givetvis skall strömavtagaren vara intelligent så att den själv söker rätt på tråden efter batteristräckorna.

Svara
Anmäl

Trådbuss = tyst

Jag har åkt trådbuss i ett flertal städer i Europa och USA, inkl. Landskrona. Jag upplevde Landskronas trådbussar som tysta utifrån. I övriga städer har de varit mycket tysta. Ett argument mot trådbussen brukar ju vara att de är för tysta och därför utgör en fara för gående.
Jämfört med Stockholms etanolbussar är de trådbussar jag åkt med betydligt tystare.
Kolla http://www.tbus.org.uk för utförlig info om trådbussar.

Anmäl

PS

I San Francisco som har över 300 nya trådbussar på 16 linjer kör man trådbussar och PCC-spårvagnar på samma ledning(ar) på Maket Street. Men då har spårvagnarna också trolleystång.
F.ö. har över 300 städer modern trådbusstrafik. Ca 40.000 bussar finns i trafik (i Sverige tre). Hos oss är det mest törstiga etanolmotorer som anses vara framtiden.

Anmäl

Vad är poängen?

Det har under en tid varit en hype kring trådbussar, men ingenstans har det framgått vad som är fördelen. Ärligt talat förstår jag inte poängen. Är det inte bara onödigt att låsa upp bussarna till att enbart kunna trafikera där man dragit fram kablar, med andra ord så kan man alltså inte enkelt låta bussarna gå nya vägar? Med ett fast system så kan man inte laborera med vilken stäckning på kolektivtrafiken som fungerar bäst.

Ett annat argument jag hör ibland är att det skulle vara med miljövänligt. Det förstår ajg itne heller, miljön skiter i hur energin transporteras, om den produceras smutsigt i bussen eller produceras smutsigt någon annanstans skiter miljön i. Fast det förekommer ju ute i världen att man slår sig stolt på bröstet med inhemsk sk miljövänlig elproduktion som i praktiken inte räcker till utan man imporerar gladeligen kolkraft från källor där man inte ser smutsen...

Jag låter skeptiskt här, men jag vet inte om det beror på att jag helt enkelt inte sett någon fördel presenteras överallt. Det känns mest som att det är en hype för hypens egen skull. Kan inte någon på ett klart och tydligt sätt förklara vad som är bra med trådbussarna, utan att vi för den skull hamnar i en fånig metadebatt och pajkastning, jag vill kunna se klart på denna frågan.

Anmäl

Svar till Busster

Kolla på www.tbus.org.uk
Trådbussens fördelar:
Tyst gång (enligt alla operatörer)
Låg energiförbrukning
Lång livslängd 50-100% jfrt med diesel/etanol
Inget bränsle ombord - ingen tankning
Inget motorljud vid stillastående
Helt avgasfri i närmiljön oavsett hur elen framställs
Suverän backtagningsförmåga ( backiga städer som San Francisco med över 300 nya trådbussar, Seattle och Bergen har trådbuss))
Snabb acceleration
Överskådligt system

I Rom finns nya ledtrådbussar som går stora delar av sträckan på batteri - inte helt bundna till tråden alltså.

Trådbussen är utan konkurrens den miljövänligaste stadsbussen alla kategorier.

Svara
Anmäl

Svar till Bosse

PS Sverige har ett el-överskott och behöver inte importera el. Om vi är befarar att marginalel ändå tas från kolkraft bör vi nog lägga ner järnvägarna och spårvägarna.

Svara
Anmäl

Svar till Bosse

En lite genomgång och jämförelse. Om man inte vet vad man jämför med är jämförelse onödig.
Närmast konkurent 1: Etanol/Metanol Buss 2: Dieselbuss 3: Hybridbuss 4: Spårvagn
*Tyst gång (enligt alla operatörer
Delvis sant jämfört med 1&2, ej sant jämfört med 3&4
*Låg energiförbrukning
En frågan om energikvalité. Om man räknar in energikvalités faktor blir skillnaden minimal och ej alltid till trådbussars fördel
*Lång livslängd 50-100% jfrt med diesel/etanol
Sant enbart på grund av dyrare pris och längre avskrivningsperiod, ej sant jämfört med spårvagnar
*Inget bränsle ombord - ingen tankning
Sant jämfört med 1,2&3, Ej sant jämfört med 4. Dock begränsad fördel.
*Inget motorljud vid stillastående
Sant jämfört med 1&2 ej med 3&4
*Helt avgasfri i närmiljön oavsett hur elen framställs
Beror på hur man definierar avgaser. Vad är det i avgaserna som om vill undvika. Svavel, CO2 eller H2O?
*Suverän backtagningsförmåga
Sant mot 1,2&4 men de finns vanliga bussar avsedda för det med.
*Snabb acceleration
Delvis sant, är helt klart modellbaserat
*Överskådligt system
Förstår inte hur du menar

Trådbussar har även nackdelar.
*Dyr infrastruktur
Sant mot 1,2&3
*Dyra i inköp
Sant mot 1&2
*Problem vid strömavbrott
Sant mot 1,2&3
*Saknar flexibilitet
Sant mot 1,2&3

Att Sverieg har elöverskott är en sanning med modifikation. Varje år produceras ca 10Twh El från kol, Olja och Gas som lika gärna kan användas i bussar.

Ett sådant resonemang fungerar överhuvudtaget inte så länge vårt elnät är kopplat till någon som bränner signifikanta mängder fossila bränslen: Elkraften bryr sig inte om politiska gränser. Går att kasta ur sig hur mycket floskler som helst om att Sveriegs el är ren, de spelar ingen roll så länge vi har fri handel med Danmark som eldar stora mängder kol.

Svara
Anmäl

Svar till Sv - http://teknikoverkligheten.blogspot.com/

Hmm,

Jag ser dina tankar Bosse, men förlåt om jag säger det, men de känns som det är saker som du lyfter fram som filtreras genom ja-sägarens ögon. Jag klipper lite i din text och lägger till kommentarer och frågor. En genrell kommentar är att ingen av fördelarna är egentligen kopplade till att det är en trådbuss utan kan lika gärna lösas med annan teknik, t.ex. en batteri driven buss.

"Trådbussens fördelar:
Tyst gång (enligt alla operatörer)"

Säkert så, men är inte en batteribuss lika tyst? Tystnaden kommer inte från kablarna. Tvärtom så sjunger vinden i alla kablarna. Eller?

"Låg energiförbrukning"
Denna känns mer tveksam. Här handlar det väl om effektivitetsgrad på olika motorer. OK, här är jag helt okunnig om skillnaderna mot andra drivmedel. Men återigen, el från batteri är väl knappast något som påverkar energiåtgången kontra om elen finns i trådarna?


"Lång livslängd 50-100% jfrt med diesel/etanol"

Hmm, intressant. Detta känner jag inte till så detta var ett bra argument som jag gärna vill veta mer om.

"Inget bränsle ombord - ingen tankning"
Denna förstår jag inte alls. Varför är deta en fördel? Detta är ju snarast den största nackdelen, tycker jag. Du är tvingad att köra där det finns trådar, tänk om bensinnätet skulle innebära att man hade pipelines nedgrävda och någon form av anordning för att pumpa upp bensin varje meter man rör sig. Det är just detta med trådarna överallt som gör att jag är tveksam till denna tekniken.

"Inget motorljud vid stillastående"
Återigen handlar det om hur man bygger. Ett batteridrivet fordon är lika tyst. Med andra drivmedel går det att bygga tystare med bättre ljudisolering, men ok i ärlighetens namn är vi inte där idag och det är en kostnadsfråga som är till nackdel för ex.vis bensinfordon.

"Helt avgasfri i närmiljön oavsett hur elen framställs"
Återigen, detta har inget med trådarna att göra, detta fixas lika fint med batterier.

"Suverän backtagningsförmåga ( backiga städer som San Francisco med över 300 nya trådbussar, Seattle och Bergen har trådbuss))"

samt

"Snabb acceleration"

Är elmotorer starkare och har bättre drivmoment än t.ex. bensinmotorer? Jag vet ärligt talat inte, men om det är på det viset så är det återigen så att det inte rimligtvis borde någon skillnad om man kör på batterier. Trådarna saknar åter fördelen här.

"Överskådligt system"
Denna fattar inte jag alls


"I Rom finns nya ledtrådbussar som går stora delar av sträckan på batteri - inte helt bundna till tråden alltså."
Intresant att du lyfter fram detta. Är inte detta snarare beviset på att tråden är värdelös?

"Trådbussen är utan konkurrens den miljövänligaste stadsbussen alla kategorier."
Detta köper jag inte alls. Som jag skrev i mitt orginalinlägg så blir inte miljön renare för att vi bränner kolen i Danmark eller Polen iställlet för i Sverige.

För att summera så känner jag fortfarande att tråden bara är överflödig och i vägen. Vill man ha eldrift borde det gå lika bra med batterier. Eller varför inte hybrider?

Kom gärna med fler inlägg och/eller förtydliganden. Jag lär mig gärna mer om de saker jag redan flaggat här ovan att jag inte känner till (bifoga gärna länkar) samt de saker som jag tror mig veta och som ni kan såga och mobevisa mina antaganden.

Svara
Anmäl

Svar till Busster

En stor fördel är att elen kommer direkt frün trüdarna och inte via ett batteri. Här finns det en avgörande skillnad pü flera plan. tex Kostnad batteri, laddförluster och överföringsföluster med batteri, slitage pü batteri. Dvs inget eller litet batteri har stora fördelar, büde vad gäller overheadkostnader som rena effektivitetskostnader.

Svara
Anmäl

Svar till Busster

Ja, i detta fall är jag jasägare i likhet med lokaltrafikföretagen i över 350 städer.
Batteribussar ? Det finns såvitt jag vet inga batteribussar i normal storleksklass och inte heller ledbussar att tillgå.
Låg energiförbrukning ? Detta är en uppgift från trafikföretagen bl.a. MUNI i San Francisco, det gäller även livslängden m.m. se http://www.sfmta.com/cms/mfleet/trolley.htm
Roms bussar - tråden värdelös ? Nej, då skulle man inte ha byggt ett helt nytt system med tråd för dessa bussar för några år sedan (flera städer i Italien bygger nya system)
Miljövänligaste stadsbussen ? Alltid miljövänligast i stadsmiljön - inga avgaser och tyst gång oavsett om elen kommer från kol eller annat. Det kan faktiskt vara så att närmiljön kan vara viktigare än utsläppen vid kraftverken.
Hybrider ? De senaste hybriderna som gick på Sthlms gator bullrade enormt. Hybrid=förbränningsmotorbuss med el-support.
Läs mer om el-bussar på http://www.tbus.org.uk/home.htm
Överskådligt system ? det menar jag (och även muni i S.F. är att man ser att det går en trådbuss på gatan (luftledning) och att linjedragningen är stabil (vilket i o f sig också kan vändas till en nackdel).
Även den tysta gången kan vändas till nackdel om man är nejsägare (det blir för tyst och man hör inte bussen som kommer)
Men i Sverige får vi nog inga fler trådbussar än museibussen och de tre som går i Landskrona. Det finns för många nejsägare.
Ang. livslängd så har Vancouver sålt sina beg. 20.25 år gamla bussar till Sydamerika där de efter 1,2 milj. km på Vancouvers gator kan rulla i många år till. Vancouver har fått över 200 nya trådbussar. Se http://www.canadiansailings.ca/Archive/tabid/120/selectedmoduleid/500/ArticleID/16314/Default.aspx
OBS att jag inte säger att trådbussen är en konkurrent till spårväg. Trådbussen ger inte den kapacitet som en spårvagn har.

Svara
Anmäl

Nyheter/Kaianders

Förläggare: Så förändrar läsplattorna skrivandet

Förläggare: Så förändrar läsplattorna skrivandet

Läsplattorna, som står inför sitt kommersiella genombrott, kommer att förändra vårt läsande. Men de kommer också att förändra skrivandet.
– Nya vägar för berättandet öppnar sig, säger Mattias Boström på Piratförlaget. Och han spår en renässans för novellen och följetongen.

Husen som industrin glömde

Husen som
industrin glömde

Miljöer som fallit i glömska och platser som industrin för länge sedan flytt. Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, har tagit som sin uppgift att dokumentera ett Sverige som långsamt försvinner framför våra ögon. För Ny Teknik har han valt ut fyra platser som globaliseringen förvandlat till modern arkeologi. (3 kommentarer)

Google-koden av Andreas Ekström.

Jakten på söktjänstens ondska

För mycket hyllningar, för få kritiska frågor. Kulturjournalisten Andreas Ekström var inte nöjd med den svenska debatten om Google. I den första svenska boken om sökjätten ställer han frågorna själv. Svaren har han sökt under fyra månader. (3 kommentarer)

Därför vill vi bygga nära himlen

Därför vill vi bygga
nära himlen

Nu har Khalifatornet nått sin högsta punkt. Med sina 828 meter över Dubais gator är Burj Khalifa, under byggtiden kallat Burj Dubai, världens högsta byggnad. Människan har aldrig varit så nära himlen och samtidigt haft båda fötterna på jorden. (3 kommentarer)

Ångmaskinspionjären

Ångmaskinspionjären

Hade det inte varit för svenskarnas hejdlösa supande och statens dåliga ekonomi efter Gustav III:s krig mot Ryssland skulle Samuel Owen aldrig kommit till Stockholm, och Sveriges industrialisering skulle ha fördröjts åtminstone ett decennium. (5 kommentarer)

Teknisk julmat

Teknisk julmat

Julen är inte bara skinkans högtid, utan även klappgrötens och lutfiskens. Livsmedelsprofessorn Per-Olof Hegg berättar om hur den tekniske kocken tillagar sin julmat. (5 kommentarer)

Ingenjör Nobiles luftfärd

Ingenjör Nobiles luftfärd

Våren 1928 havererade luftskeppet Italia mot drivisen nordost om Svalbard. Under mer än en månad pågick världens dittills största räddningsaktion, vilken kom att kosta 17 personer livet. Nu ställs Italias nödradiosändare ut på Tekniska museet i Stockholm. (2 kommentarer)

Den fruktansvärda natten i Bhopal

Den fruktansvärda natten i Bhopal

Den 3 december är det 25 år sedan den stora giftgasolyckan inträffade i Bhopal i Indien. Det anses att mellan 20 000 och 30 000 avlidit, och att hundratusentals människor skadades av utsläppet från en fabrik för insektsbekämpningsmedel. Nu vill de indiska myndigheterna öppna det tidigare avspärrade fabriksområdet och dra ett streck över hela saken. (2 kommentarer)

Framtiden hindrar oss att se Higgs

"Framtiden hindrar oss att se Higgs"

Higgs gäckande boson kommer aldrig att hittas, hur mycket man än letar. – Det ser framtiden till, hävdar forskare när partikelacceleratorn LHC vid Cern nu dragit i gång igen efter ett års reparationer. (18 kommentarer)

Energi för framtiden

Energi för framtiden

Det går att på 20–30 år skapa ett nytt globalt energiförsöjningssystem helt utan koldioxidutsläpp, hävdar amerikanska forskare. Sol-, vind- och vattenkraft kan med dagens teknik ersätta all världens olja, kol- och kärnkraft utan att det blir dyrare än i dag. Om den politiska viljan finns. (26 kommentarer)

Terrorns hus

Terrorns hus

Vad gör man med ett hus där politiska fångar torterats och mördats i decennier? Budapests skamfläck har nu blivit museum. (1 kommentar)

Tünelbanan i Istanbul

Tünelbanan i Istanbul

Den som befinner sig i Istanbul och vill ta sig från Galatabron vid Gyllene Hornet upp till paradgatan Istiklal caddesi tar naturligtvis Tünel, den europeiska kontinentens äldsta tunnelbana, invigd redan 1875. (2 kommentarer)

Att få resurserna att räcka

Att få resurserna att räcka

Årets ekonomipristagare försöker lösa de verkligt stora frågorna – hur skapar vi rättvisa system för hållbart utnyttjande av jordens gemensamma resurser? Med mer transparans och demokrati, är svaret. (1 kommentar)

Den gröna revolutionen

Den gröna revolutionen

Den 12 september avled den man som kanske mer än någon annan bidragit till att minska svälten i världen. Under några decennier skapade växtförädlaren Norman Borlaug högavkastande härdiga sorter, som gjorde att spannmålsskördarna i Mexiko, Indien och Pakistan kunde mångdubblas. Men han blev också hårt kritiserad. Inte minst av miljörörelsen. (5 kommentarer)

Ett institut för säkerhets skull

Ett institut för säkerhets skull

I Ispra norr om Milano ligger JRC, EU-kommissionens eget forskningscentrum. Här finns fyra institut som sätter standarder inom industri och jordbruk för medlemsländerna – som ett slags Sveriges Provningsinstitut i Borås, fast för hela Europa. Ett av de fyra instituten är IPSC – Institute for the Protection and Security of the Citizen – som har som uppgift att öka säkerheten på alla plan för unionens medborgare.

Franska intriger på högsta nivå

Franska intriger på högsta nivå

I Frankrike pågår just nu århundradets process mellan president Sarkozy och förre premiärministern Dominique de Villepin. I bakgrunden finns obekräftade rykten om mutor, storskalig ekonomisk brottslighet och överföring av pengar till skatteparadis. (3 kommentarer)

Jordbruk för romare

Jordbruk för romare

Han talade till bönderna på bönders vis – det vill säga på latin. Efter nära tvåtusen år har ­äntligen Lucius Columellas "Tolv böcker om jordbruk", en av antikens mest betydelsefulla fackböcker, getts ut på svenska av Kungliga Skogs- och lantbruksakademien.

Ensamma hemma?

Ensamma hemma?

Solen är ingen vanlig dussinstjärna, utan tvärtom ganska ovanlig, visar nya forskningsresultat. Nio av tio solliknande stjärnor har en annan kemisk sammansättning på ytan. Kanske är det en anledning till att det är så ont om planeter som jorden där ute i universum. (1 kommentar)

De första aeronauterna

De första aeronauterna

Hösten 1783 skedde en rasande teknikkapplöpning i Frankrike, som ledde till att de första aeronauterna erövrade luften. Kampen stod mellan montgolfièrerna och charlièrerna, varmluft- respektive vätgasballongerna.

Djuriska drifter

Djuriska drifter

Så var krisen över för den här gången. I alla fall det värsta. Men vad berodde den på? Dåliga amerikanska huslån? Ohämmad utlåning mot dåliga säkerheter? Avancerade finansiella derivat som ingen begrep sig på? Eller kanske girighet och osund bonuskultur inom finansvärlden? – Alltsammans samtidigt, men framför allt djuriska drifter hos aktörerna, svarar två amerikanska författare i en av sommarens finanskrisböcker. (1 kommentar)

Broder Guido och notskriften

Broder Guido och notskriften

Den första notskriften för att nedteckna musik uppfanns av en italiensk munk på 1000-talet. Systemet hade bara fyra notlinjer, vilket broder Guido tyckte räckte för de liturgiska hymnernas tonomfång. Det fanns heller inga taktmarkeringar. Sådana infördes inte förrän på 1200-talet.

Il pianoforte fiorentino

Il pianoforte fiorentino

Vad är det för likhet mellan Jan Johansson, Ludwig van Beethoven och Elton John? Jo, de har alla gjort musik för piano, det demokratiska instrumentet som kan användas till allt. (2 kommentarer)

Döden på sidenvägen

Döden på sidenvägen

Radioaktiva nedfall från de kinesiska kärnvapenproven i Xingjiang åren 1964–1996 kan ha orsakat 200 000 människors död, hävdar den japanske forskaren Jun Takada i en ny bok. En skandal som i decennier förtigits av de kinesiska myndigheterna, säger professor Masako Ikegami vid Stockholms universitet.

Trådbussens återkomst

Trådbussens återkomst

I 36 år stod den i en lada utanför Strängnäs. Snart ska trådbussen från 1949 gå i sommartrafik mellan Karlaplan och Skansen, om entusiasterna i Stockholms spårvägssällskap får sin vilja igenom. (21 kommentarer)

Storm över internet

Storm över internet

Piratpartiet seglar in i Europaparlamentet. Integriteten på internet har blivit en valfråga som fick 7,2 procent av de svenska väljarna att lägga sin röst på ett splitter nytt enfrågeparti. En ny bok berättar om systematisk olaglig avlyssning och blockering av telefon och e-posttrafik på nätet. (6 kommentarer)

Gubbar för fred

Gubbar för fred

När Fan bli gammal blir han religiös, sägs det. Henry Kissinger och en grupp gamla hökar, som tjänat som rådgivare till amerikanska presidenter, har på ålderns höst blivit duvor och kräver kärnvapnens avskaffande. Men går kärnvapenspridningen i världen att stoppa?

Kreativitet är som humor

Kreativitet är som humor

Vad är det som gör vissa människor kreativa? Finns det speciella kreativa platser? Om inte, hur kommer det sig då att bland desom varit verksamma vid Cambridge finns hela 83 Nobelpristagare? Ny Teknik har talat med två kreativitetsexperter. (31 kommentarer)

Med IR-koll på rymden

Med IR-koll på rymden

I torsdags kunde göteborgarna på Universeum följa uppskjutningen av de två europeiska forskningssatelliterna Herschel och Planck på storbildsskärm. Det är också i Göteborg som en hel del av satelliternas datorer och vetenskapliga instrument har konstruerats. (2 kommentarer)

Den stora torvbubblan

Den stora torvbubblan

För jämnt hundra år sedan skulle kemiingenjören Martin Ekenberg lösa Sveriges energi­problem och samtidigt göra sig rik som ett troll med hjälp av sin patenterade metod för våtkolning av bränntorv. Men i stället gick han till historien som världens förste brevbombare. (6 kommentarer)

Briggen Tre Kronor

Osvikliga vårtecken

Blåsippor, förstamajblommor, forsränningar och cortèger i all ära, men det är ändå när Stockholmsbriggen Tre Kronor dockar ut från Beckholmen som man vet att våren har kommit för att stanna. (2 kommentarer)

Annons

Taggar

Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman. Klicka så får du se:

Alla taggar
Annons
Annons
Annons
Information från företag

Ny Teknik Klipp

Hur fungerar moderna solfångare?

Visa alla

Vill du synas med dina klipp här?
Kontakta Jens Ander 0736-257680 eller jens@clipsource.se


Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Annons