René Descartes, 1596–1650, fransk matematiker och filosof.

En huvudlös matematiker

Av: Kaianders Sempler
Publicerad 19 november 2008 00:01 1 kommentar

Han var en av sin tids största tänkare. Det var han som uppfann koordinatsystemet, och därmed gjorde det möjligt att förena geometri och algebra. Men han var också filosof. Han vände sig mot kyrkans dogmer och hävdade att tvivlet och ifrågasättandet var den enda vägen till verklig sanning. I 16 år låg René Descartes begravd på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm.

Den 11 februari 1650 dog den franske matematikern och filosofen René Descartes i lunginflammation på franska ambassaden i Stockholm. Han blev 53 år.

René Descartes undervisar drottning Kristina i Stockholm 1650.

Descartes hade kommit till Sverige fyra månader tidigare för att ta tjänst som drottning Kristinas privatlärare i filosofi och för att förhöja glansen kring hovet. Men han trivdes aldrig i det kalla Stockholm. ”Här fryser till och med människornas tankar till is”, lär han ha muttrat, och tillade att hans sejour i Sverige skulle bli kort.

Det blev den.

Av någon anledning föredes inte Descartes stoft omedelbart tillbaka till Frankrike, utan begravdes i Stockholm. Eftersom han var katolik kunde han emellertid inte begravas bland protestanter, utan måste placeras på en kyrkogård för odöpta. Där nu Adolf Fredriks kyrka ligger vid Sveavägen låg på 1600-talet en sådan kyrkogård, och där begravdes Decartes.

Men 1666 grävdes kroppen upp, placerades i en kopparkista och skeppades till Paris och kapellet Ste Geneviève-du-Mont. I samband med franska revolutionen flyttades kroppen på nytt, nu till Pantheon. Men Descartes sista resa var inte avslutad med det. 1819 gick färden vidare till St Germain-des-Prés söder om Seine.

I samband med den sistnämnda flytten öppnades kistan, varvid man till sin förfäran upptäckte att huvudet saknades.

Det visade sig att man vid flytten från Sverige 1666 beställt en för liten kista. Filosofen fick inte plats, varvid någon (enligt rykte en vaktchef vid namn Isaac Planström) på egen hand löst problemet genom att kapa av huvudet. Och sedan kom det inte med.

Descartes kranium med klotter.

Nu bar det sig inte bättre än att den berömde svenske kemisten Berzelius vid 1800-talets början besökte Paris, och fick höra talas om Descartes försvunna huvud. Döm om hans förvåning när han kom tillbaka till Stockholm och fick veta att Descartes kranium någon vecka tidigare hade sålts på auktion till en kuriosasamlare. Berzelius sökte upp samlaren och lyckades köpa kraniet, som dock saknade både tänder och underkäke. Dessutom hade tidigare ägare försett både panna och hjässa med klotter.

Berzelius begav sig tillbaka till Paris med huvudet i en hattask, och överlämnade kraniet till en kollega på ”Musée de l’Homme”, det naturhistoriska museet vid Trocadero. Detta för att det senare skulle kunna få återförenas med resten av Descartes kvarlevor. Men så skedde inte alls.

I stället placerades kraniet i en monter på antropologiska avdelningen i museet. Där finns Descartes skalle fortfarande till beskådande, vid sidan av neandertal- och cro-magnonskallar. Knappast hedervärt för fransk vetenskap.

Descartes hemliga anteckningar av Amir Aczel, Fahrenheit 2005, 225 sidor, cirkapris 165 kronor.

Om Descartes, hans liv och hans matematiska och filosofiska bedrifter kan man läsa i ”Descartes hemliga anteckningsbok” av den amerikanske vetenskapsskribenten Amir Aczel. Bokens titel syftar på Descartes paranoida skräck för att reta upp katolska myndigheter, och att han därför i hemlighet skrev sina mest kontroversiella tankar i kodform i en hemlig anteckningsbok.

Efter Descartes död skickades hans tillhörigheter, inklusive anteckningsboken, till Frankrike. Men fartyget förliste, anteckningsboken förvann, hittades åter, kopierades av Leibniz och försvann sedan spårlöst.

Men Leibniz avskrift av delar av anteckningarna finns kvar. Det mest förbjudna visar sig handla om topologi. Eller snarare om vad som hundra år senare skulle ingå i den nya disciplinen topologi.

Keplers in- och omskrivna polyedrar och sfärer.

Descartes hade funnit vad som hundra år senare Euler skulle visa: att det finns ett fast förhållande mellan månghörningars hörn, sidor och kanter. Varför var nu detta så hemligt? Jo, för att ämnet hade att göra med Copernicus av kyrkan bannlysta heliocentriska teori, att jorden cirklade runt solen och inte tvärtom.

Johannes Kepler, en av pionjärerna för det copernikanska systemet, hade nämligen en teori att planetbanornas storlek hade att göra med de regelbundna månghörningarna. Kepler hävdade (felaktigt, skulle det visa sig) att förhållandena mellan planetbanorna överensstämde med sfärer in- och omskrivna av regelbundna månghörningar. Descartes forskade i hemlighet vidare på detta spår, som han i mitten av 1600-talet betraktade som oerhört kontroversiellt. I dag ser vi det hela som fullständigt harmlöst.

Plötsliga dödsfall väcker gärna konspiratoriska frågeställningar, så även Descartes död. Var det verkligen en simpel lunginflammation som tog hans liv? En tysk författare vid namn Eike Pies anser sig ha bevis för att den store filosofen blev mördad.

Den tyske forskaren och författaren Elke Pies hävdar att Descartes blev arsenikförgiftad.

Känt är att den franske ambassadören under vintern legat sjuk i lunginflammation och vårdats av Descartes eftersom ambassadörens egen läkare, en holländare vid namn Johann van Wullen, varit bortrest. Samtidigt som ambassadören kryade på sig insjuknade emellertid Descartes. Han erbjöds då hjälp i form av åderlåtning av drottning Kristinas egen livmedicus, vilket han vägrade. Livläkaren förde emellertid journal över Descartes sjukdomsförlopp, vilket han senare kommunicerade till van Wullen. Denne skickade uppgifterna vidare i ett brev till sin lärare i Holland, vilket författaren Pies 330 år senare snokade reda på i ett arkiv i Leiden.

Pies lät moderna läkare ställa diagnos efter uppgifterna om Descartes sjukdomsförlopp, med kräkningar, svettningar etcetera. De tolkade då det hela som ett troligt fall av arsenikförgiftning. Pies har sedan krävt att Descartes kvarlevor ska analyseras för att se om man kan hitta arsenikrester, men hittills har franska myndigheter ställt sig kallsinniga till den saken.

Varför skulle då Descartes blivit mördad? Kanske för att man vid det svenska hovet var avundsjuk på att en utlänning blivit drottningens gunstling. Descartes var ju dessutom katolik, och vem visste vilka papistiska idéer han kunde sätta i drottningens huvud?

Foto Erik Mellgren

Vare sig det fanns en komplott eller inte, så besannades farhågorna. För fyra år senare, år 1654, utnämnde drottning Kristina sin kusin Karl till sin efterträdare, abdikerade från den svenska tronen, konverterade till katolicismen och bosatte sig i Rom.

Och det var Descartes fel, sa många.

Fler artiklar av: Kaianders Sempler

Fakta En banbrytare som inte ville hamna i konflikt

Descartes levde en stor del av sitt liv i panisk skräck för att stöta sig med den katolska kyrkan.

René Descartes föddes 1596 i en förmögen borgarfamilj i byn La Haye (häcken) i mellersta Frankrike. Efter utbildning vid en jesuitisk elitskola begav han sig ut på resor i Europa, och tog värvning som ”privatsoldat” i prins Moritz armé i Nederländerna, och deltog också i ett fälttåg mot Prag i 30-åriga krigets inledningsskede. Han flyttade sedan till Nederländerna, där en god vän hade fått honom intresserad av matematik. Han uppfann koordinatsystemet, och kunde därigenom förena den grekiska matematikens huvudgrenar, geometri och algebra till analytisk geometri.

Han var övertygad copernian, men när han 1633 fick höra talas om rättegången mot Galileo fick han panik och drog tillbaka sitt verk ”Le Monde” från publicering. Detta för att inte hamna i konflikt med den mäktiga katolska kyrkan.

Även i det protestantiska Holland blev han allt hårdare ansatt för sin radikala ifrågasättande filosofi och tanken att kropp och själ var åtskilda. 1649 gav han efter för den franske stockholmsambassadörens tjat, och accepterade att ta tjänst som drottning Kristinas privatlärare. Efter fyra månader i Sverige avled han, den 11 februari 1650.

Annons

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

Senaste inlagd av

René Descartes´ kranium

Med anledning av Kaianders krönika om Descartes kan följande kanske vara av intresse. Det skrevs ner efter ett besök av undertecknade på Musée de l'Homme i Paris 1996 då Descartes fyllde 400 år och grundar sig också på vad som är känt i Kungl Vetenskapsakademien (KVA).  René Descartes dog och begravdes i Stockholm år 1650. Ca 15 år därefter krävde emellertid den då nybildade l´Academie des Sciences (vetenskapsakademien) i Frankrike att hans kvarlevor skulle återlämnas och 1666 flyttades de från Sverige till Frankrike. Efter många förflyttningar inom Frankrike fann de sin slutliga viloplats 1818 i kyrkan Saint-Germain-des-Prés i Paris.  Vid den sista förflyttningen öppnades kistan i närvaro av fyra medlemmar av den franska vetenskapsakademien, vilka vid ett senare akademimöte rapporterade att Descartes´ kranium saknades och att det troligen hade behållits i Sverige. Det slumpade sig så att den svenske kemisten och ständige sekreteraren i KVA Jöns Jacob Berzelius, var närvarande vid detta möte då han tillbringade vintern och våren 1818-1819 i Paris. Han blev mycket upprörd av dessa nyheter, särskilt som han inte hört någonting om det tidigare.  Vid återkomsten till Sverige hittade Berzelius en notis i tidningen Argus att Descartes´ kranium hade sålts för 18 riksdaler, 36 skilling banco vid en auktion efter prof Sparrman. Berzelius spårade uppköparen och lyckades köpa tillbaka kraniet. I april 1821 sändes kraniet till prof Cuvier, dåvarande sekreterare i den franska vetenskapsakademien i Paris.  Detta finns dokumenterat i brevväxlingen mellan Berzelius och Carl Palmstedt som började ges ut av KVA år 1979 vid 200-årsminnet av Berzelius födelse (KVA, del I-III, utg. Jan Trofast). Enligt Berzelius var det chefen för vaktstyrkan som genomförde gravöppningen 1666 som behöll kraniet i Sverige. Hans namn var Israel Planström; ett namn som finns skrivet på kraniet.  Därefter ägdes kraniet av ett flertal personer bl. a. Olof Celsius, von Stiernman och Anders Sparrman, som alla skrev sina namn på detsamma. På kraniet finner man även ett latinskt tänkespråk. Berzelius hyste aldrig några tvivel om kraniets äkthet.  Föranlett av 400-årsminnet 1996 av Descartes’ födelse hade undertecknade tillfälle att skärskåda denna relik vid ett besök på Musée de l'Homme i Paris. Vid besökstillfället befann sig Descartes' kranium (eller i varje fall det kranium som sändes till Frankrike 1821) i högönsklig välmåga i en pappask i ett plåtskåp i källaren på muséet. De talrika skriftliga noteringarna kan vi också bekräfta.
 Som kuriosum kan nämnas att i museikällaren arbetade vid denna tidpunkt en vaktmästare som var flitigt sysselsatt med att göra plastavgjutningar av kraniet, som han sedan kompletterade med alla inskriptioner, mycket naturtroget. Detta med anledning av det intresse som han förmodade skulle uppstå i samband med 400-årsjubileet av Descartes' födelse. En annan notering är att professor Ménessier som förvaltar reliken är Frankrikes ledande expert på inuiternas språk, vilket kanske inte direkt anknyter till det som Descartes är känd för. Orsaken till att skallen befinner sig på muséet fick vi inte klar för oss, men det påstås bero på en tvistighet som förelåg på 1800-talet.  

Kerstin Fredga och Lennart Lübeck 23 november 2008 00:02

Anmäl

Nyheter/Kaianders

Ångmaskinspionjären

Hade det inte varit för svenskarnas hejdlösa supande och statens dåliga ekonomi efter Gustav III:s krig mot Ryssland skulle Samuel Owen aldrig kommit till Stockholm, och Sveriges industrialisering skulle ha fördröjts åtminstone ett decennium. (5 kommentarer)

Teknisk julmat

Julen är inte bara skinkans högtid, utan även klappgrötens och lutfiskens. Livsmedelsprofessorn Per-Olof Hegg berättar om hur den tekniske kocken tillagar sin julmat. (5 kommentarer)

Ingenjör Nobiles luftfärd

Våren 1928 havererade luftskeppet Italia mot drivisen nordost om Svalbard. Under mer än en månad pågick världens dittills största räddningsaktion, vilken kom att kosta 17 personer livet. Nu ställs Italias nödradiosändare ut på Tekniska museet i Stockholm. (2 kommentarer)

Den fruktansvärda natten i Bhopal

Den 3 december är det 25 år sedan den stora giftgasolyckan inträffade i Bhopal i Indien. Det anses att mellan 20 000 och 30 000 avlidit, och att hundratusentals människor skadades av utsläppet från en fabrik för insektsbekämpningsmedel. Nu vill de indiska myndigheterna öppna det tidigare avspärrade fabriksområdet och dra ett streck över hela saken. (2 kommentarer)

"Framtiden hindrar oss att se Higgs"

Higgs gäckande boson kommer aldrig att hittas, hur mycket man än letar. – Det ser framtiden till, hävdar forskare när partikelacceleratorn LHC vid Cern nu dragit i gång igen efter ett års reparationer. (18 kommentarer)

Energi för framtiden

Det går att på 20–30 år skapa ett nytt globalt energiförsöjningssystem helt utan koldioxidutsläpp, hävdar amerikanska forskare. Sol-, vind- och vattenkraft kan med dagens teknik ersätta all världens olja, kol- och kärnkraft utan att det blir dyrare än i dag. Om den politiska viljan finns. (26 kommentarer)

Terrorns hus

Vad gör man med ett hus där politiska fångar torterats och mördats i decennier? Budapests skamfläck har nu blivit museum. (1 kommentar)

Tünelbanan i Istanbul

Den som befinner sig i Istanbul och vill ta sig från Galatabron vid Gyllene Hornet upp till paradgatan Istiklal caddesi tar naturligtvis Tünel, den europeiska kontinentens äldsta tunnelbana, invigd redan 1875. (2 kommentarer)

Att få resurserna att räcka

Årets ekonomipristagare försöker lösa de verkligt stora frågorna – hur skapar vi rättvisa system för hållbart utnyttjande av jordens gemensamma resurser? Med mer transparans och demokrati, är svaret. (1 kommentar)

Den gröna revolutionen

Den 12 september avled den man som kanske mer än någon annan bidragit till att minska svälten i världen. Under några decennier skapade växtförädlaren Norman Borlaug högavkastande härdiga sorter, som gjorde att spannmålsskördarna i Mexiko, Indien och Pakistan kunde mångdubblas. Men han blev också hårt kritiserad. Inte minst av miljörörelsen. (5 kommentarer)

Ett institut för säkerhets skull

I Ispra norr om Milano ligger JRC, EU-kommissionens eget forskningscentrum. Här finns fyra institut som sätter standarder inom industri och jordbruk för medlemsländerna – som ett slags Sveriges Provningsinstitut i Borås, fast för hela Europa. Ett av de fyra instituten är IPSC – Institute for the Protection and Security of the Citizen – som har som uppgift att öka säkerheten på alla plan för unionens medborgare.

Franska intriger på högsta nivå

I Frankrike pågår just nu århundradets process mellan president Sarkozy och förre premiärministern Dominique de Villepin. I bakgrunden finns obekräftade rykten om mutor, storskalig ekonomisk brottslighet och överföring av pengar till skatteparadis. (3 kommentarer)

Jordbruk för romare

Han talade till bönderna på bönders vis – det vill säga på latin. Efter nära tvåtusen år har äntligen Lucius Columellas "Tolv böcker om jordbruk", en av antikens mest betydelsefulla fackböcker, getts ut på svenska av Kungliga Skogs- och lantbruksakademien.

Ensamma hemma?

Solen är ingen vanlig dussinstjärna, utan tvärtom ganska ovanlig, visar nya forskningsresultat. Nio av tio solliknande stjärnor har en annan kemisk sammansättning på ytan. Kanske är det en anledning till att det är så ont om planeter som jorden där ute i universum. (1 kommentar)

De första aeronauterna

Hösten 1783 skedde en rasande teknikkapplöpning i Frankrike, som ledde till att de första aeronauterna erövrade luften. Kampen stod mellan montgolfièrerna och charlièrerna, varmluft- respektive vätgasballongerna.

Djuriska drifter

Så var krisen över för den här gången. I alla fall det värsta. Men vad berodde den på? Dåliga amerikanska huslån? Ohämmad utlåning mot dåliga säkerheter? Avancerade finansiella derivat som ingen begrep sig på? Eller kanske girighet och osund bonuskultur inom finansvärlden? – Alltsammans samtidigt, men framför allt djuriska drifter hos aktörerna, svarar två amerikanska författare i en av sommarens finanskrisböcker. (1 kommentar)

Broder Guido och notskriften

Den första notskriften för att nedteckna musik uppfanns av en italiensk munk på 1000-talet. Systemet hade bara fyra notlinjer, vilket broder Guido tyckte räckte för de liturgiska hymnernas tonomfång. Det fanns heller inga taktmarkeringar. Sådana infördes inte förrän på 1200-talet.

Il pianoforte fiorentino

Vad är det för likhet mellan Jan Johansson, Ludwig van Beethoven och Elton John? Jo, de har alla gjort musik för piano, det demokratiska instrumentet som kan användas till allt. (2 kommentarer)

Döden på sidenvägen

Radioaktiva nedfall från de kinesiska kärnvapenproven i Xingjiang åren 1964–1996 kan ha orsakat 200 000 människors död, hävdar den japanske forskaren Jun Takada i en ny bok. En skandal som i decennier förtigits av de kinesiska myndigheterna, säger professor Masako Ikegami vid Stockholms universitet.

Trådbussens återkomst

I 36 år stod den i en lada utanför Strängnäs. Snart ska trådbussen från 1949 gå i sommartrafik mellan Karlaplan och Skansen, om entusiasterna i Stockholms spårvägssällskap får sin vilja igenom. (21 kommentarer)

Storm över internet

Piratpartiet seglar in i Europaparlamentet. Integriteten på internet har blivit en valfråga som fick 7,2 procent av de svenska väljarna att lägga sin röst på ett splitter nytt enfrågeparti. En ny bok berättar om systematisk olaglig avlyssning och blockering av telefon och e-posttrafik på nätet. (6 kommentarer)

Gubbar för fred

När Fan bli gammal blir han religiös, sägs det. Henry Kissinger och en grupp gamla hökar, som tjänat som rådgivare till amerikanska presidenter, har på ålderns höst blivit duvor och kräver kärnvapnens avskaffande. Men går kärnvapenspridningen i världen att stoppa?

Kreativitet är som humor

Vad är det som gör vissa människor kreativa? Finns det speciella kreativa platser? Om inte, hur kommer det sig då att bland desom varit verksamma vid Cambridge finns hela 83 Nobelpristagare? Ny Teknik har talat med två kreativitetsexperter. (31 kommentarer)

Med IR-koll på rymden

I torsdags kunde göteborgarna på Universeum följa uppskjutningen av de två europeiska forskningssatelliterna Herschel och Planck på storbildsskärm. Det är också i Göteborg som en hel del av satelliternas datorer och vetenskapliga instrument har konstruerats. (2 kommentarer)

Den stora torvbubblan

För jämnt hundra år sedan skulle kemiingenjören Martin Ekenberg lösa Sveriges energiproblem och samtidigt göra sig rik som ett troll med hjälp av sin patenterade metod för våtkolning av bränntorv. Men i stället gick han till historien som världens förste brevbombare. (6 kommentarer)

Osvikliga vårtecken

Blåsippor, förstamajblommor, forsränningar och cortèger i all ära, men det är ändå när Stockholmsbriggen Tre Kronor dockar ut från Beckholmen som man vet att våren har kommit för att stanna. (2 kommentarer)

Kanalen som gjorde världen mindre

Den 17 november 1869 invigdes Suezkanalen med pompa och ståt av den franska kejsarinnan Eugénie. Efter att 100 000 tvångsrekryterade fellahs grävt i ökensanden i tio år såg Ferdinand de Lesepps äntligen sin dröm gå i uppfyllelse – en civil internationell sjöväg mellan Medelhavet och Indiska oceanen. Men kanalen skulle snart visa sig bli en bricka i det världspolitiska maktspelet, och Lesseps förlorade kontrollen över sitt verk.

Einsteins relativa kontroverser

I samband med en solförmörkelse 1919 kunde den brittiske astronomen Arthur Eddington för första gången experimentellt verifiera den allmänna relativitetsteorin. Albert Einstein förvandlades över en natt från en anonym forskare till världskändis. Men att berömmelse också kan ge upphov till skepsis och fiendskap fick Einstein bittert erfara. I Uppsala gjorde ett gäng professorer sitt bästa för att hindra honom att få Nobelpriset. (6 kommentarer)

Pris för framtidens spetsforskning

Göran Gustafssonpriset, Sveriges största forskningspris, delades ut den 31 mars. Fem lyckliga vinnare fick vardera 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag, och dessutom 100 000 kronor i personliga fickpengar. Till allmän förvåning visade det sig att alla årets fem pristagare sysslar med forskning som på ett eller annat sätt har medicinanknytning.