Galileo Galileis specialbyggda projektionsteleskop för observationer av solskivan.

Galileo Galileis specialbyggda projektionsteleskop för observationer av solskivan.

Styr solens fläckar jordens klimat?

Vad i all världen har spannmålspriserna på 1600-talet med solfläckar att göra? Faktiskt en hel del, får man veta i den engelske vetenskapsjournalisten Stuart Clarks prisbelönta bok om solforskning – ”The Sun Kings”.

Richard Carringtons teckning av solkoronan under förmörkelsen 1851.

Richard Carringtons teckning av solkoronan under förmörkelsen 1851.

”The Sun Kings” av Stuart Clark. Princeton University Press 2007, 224 sidor, cirkapris 15 £.

”The Sun Kings” av Stuart Clark. Princeton University Press 2007, 224 sidor, cirkapris 15 £.

Styr solens fläckar jordens klimat?Flaren 1859 observerades av Carrington, som gjorde denna teckning.

Flaren 1859 observerades av Carrington, som gjorde denna teckning.

Styr solens fläckar jordens klimat?

Carrington's Vintage Brut, australiensiskt mousserande vin. Pris 69 kronor. Foto: Kaianders Sempler

Styr solens fläckar jordens klimat?

Stuart Clark, astronom och författare. Foto: Kaianders Sempler

Henrik Svensmark, dansk astrofysiker.

Henrik Svensmark, dansk astrofysiker.

Verktyg

Den 28 juli 1851 inträffade en total solförmörkelse i Göteborgstrakten, en begivenhet som lockade astronomer från när och fjärran till Västsverige. En engelsk herre vid namn Richard Carrington hade begivit sig till Lilla Edet, där han satt upp sin apparatur för att registrera händelsen.

Richard Carrington kom från en familj som gjort sig en förmögenhet på att brygga öl. Richard själv beslöt törstade dock mer efter kunskap, och kunde som ekonomiskt oberoende gentleman viga sitt liv åt vetenskapen.

Att solen ofta har fläckar var känt sedan antiken. Men vad fläckarna bestod av, eller varför de dök upp och fösvann, var ett mysterium. Kanske var de hål i en glödande molnmassa? Eller var de i själva verket någon sorts berg som stack upp? Carrington var fast besluten att ta reda på saken. Det var därför han hade kommit till Lilla Edet.

Under de minuter som den totala förmörkelsen varade kunde han observera den lysande koronan, och se hur glödande filament sträckte sig flera soldiametrar ut från den förmörkade solen.

Om solforskningens historia och Richard Carringtons med tiden så tragiska öde berättar Stuart Clark i sin bok ”The Sun Kings” (Princeton 2007, 224 sidor).

Redan Galileo Galilei hade skaffat sig ett teleskop som projicerade solytan på en vit duk så att den kunde studeras. Samma teknik användes senare av William Herschel, mannen som 1781 upptäckte planeten Uranus och den infraröda strålningen.

Herschel studerade hur solfläckarna dök upp och försvann, och fann att mängden solfläckar varierade. Antalet tycktes öka och minska med en period om elva år. Men varför det?

Herschel funderade på om solfläckarna kunde ha någon inverkan på klimatet. Kanske sken solen lite mindre när ytan var koppärrig? Tyvärr fanns inga meteorologiska mätdata bakåt i tiden.

Men Herschel fann på råd. Han tänkte sig att när klimatet varit kallare borde skördarna ha blivit sämre, och därmed vetepriset högre. En undersökning av spannmålspriserna visade att det fanns en viss korrelation, men tvärt emot vad han tänkt sig. Det var under perioder med många solfläckar som vetepriset hade varit lågt. Ju fler solfläckar desto varmare klimat, alltså.

Det astronomiska observatoriet i Greenwich i London hade egentligen bara en uppgift, att skapa bra metoder för celest navigation för flottan. Det gällde att kartlägga stjärnhimlen och planetbanorna och skapa tabeller som gick att använda ute på världshaven så man med dess hjälp kunde finna latitud och longitud.

Med sextant, kronometer och kompass skulle man alltid kunna finna sin position och sätta kurs.

Kompassnålen pekade emellertid inte mot den geografiska nordpolen, utan mot en magnetisk pol, belägen någonstans i kanadensiska Arktis. Därför behövde man alltid korrigera kompassriktningen, olika mycket beroende på var på jordklotet man befann sig. Inte nog med det. Det visade sig också att kompassnålen ibland fick fullständig fnatt, och inte visste vart den skulle peka. Vid sådana tillfällen brukade man också kunna se starka norrsken. Den tyske naturforskaren Alexander von Humboldt kallade sådana händelser ”magnetiska stormar”.

Under första hälften av 1800-talet anlades en rad magnetiska mätstationer runt om i världen för att i ett internationellt forskningsprojekt (se Vetenskap och äventyr ) försöka utröna vad stormarna berodde på. Även Sverige var med på ett hörn. På observatoriekullen i Stockholm byggdes ett speciellt ”magnethus”.

Ganska snart märkte man att de kraftigaste magnetiska stormarna inträffade vid eller strax efter solfläcksmaximum. Vad kom det sig?

Det är här gentlemannen Richard Carrington kommer in i bilden. När han den 1 september 1859 utförde sin dagliga solobservation såg han plötsligt en starkt lysande flamma skjuta ut vid kanten av en stor solfläck. På några minuter hade den flyttat sig en sträcka som motsvarade mer än jordens diameter, innnan den bleknade och försvann. När han några dagar senare besökte magnetobservatoriet i Kew utanför London visade det sig att man där hade registrerat en stark störning i magnetfältet samtidigt som Carrington sett ljusflamman.

Men det var ingenting mot de störningar som uppstod ett knappt dygn senare. En kraftig magnetstorm slog ut telegrafledningarna och fick fartygskompasser över hela världen att löpa amok.

Uppenbarligen var det solfläckarna som ställde till med magnetstormarna. Men hur? Carrington skulle aldrig själv få veta det. Han tog sitt liv i samband med en osedvanligt tragisk kärleksaffär.

Det skulle dröja till början av 1900-talet och upptäckten av elektronen innan man förstod att en ”flare” i en solfläck som den Carrington observerat, är ett magnetiskt utbrott på solen som avfyrar stora mänder joniserad gas ut i rymden. Om nu det laddade gasmolnet passerar jorden störs det jordmagnetiska fältet, och strömmar induceras i exempelvis telegrafledningar och kan slå ut all kommunikation. Laddade partiklar i atmosfären ger upphov till norr- och sydsken.

Det visade sig också att solen inte bara har en enda cykel om elva år, utan också andra med längre perioder. Carringtons vetenskapliga arvtagare Walter Maunder kunde i början av 1900-talet visa att jorden under perioder med få solfläckar varit avsevärt kallare än under perioder med många.

Ett långt solfäcksminimum åren 1630–1715 sammanföll med ”Lilla istiden”, en period med ovanligt bistra vintrar. Att det var kallt vet vi svenskar mycket väl, för 1658 kunde Karl X Gustav marschera med hela sin armé över de frusna Bälten och tvinga till sig Skånelanden vid panikfreden i Roskilde.

Solfläckar påverkar alltså klimatet, så långt kan alla vara överens. Men hur mycket?

– Nu är vi inne på grumliga vatten, säger Stuart Clark. En del lobbygrupper tar detta som intäkt för att man inte behöver göra något åt utsläppen av växthusgaser.

Fakta Många solfläckar ger varmare klimat

Solens magnetiska aktivitet har en indirekt inverkan på vädret, hävdar danska forskare.

De som hävdar att mänsklig verksamhet och utsläpp inte har något med klimatförändringen att göra hänvisar ofta till de danska forskarna Henrik Svensmark och Eigil Friis-Christensen. De har funnit ett samband mellan mängden infallande kosmisk strålning och molnbildningen på jorden.

Det har länge varit känt att för att vattenånga i atmosfären ska kondensera så att moln bildas, krävs kondensationskärnor. De kan vara fina stoftpartiklar som förts upp i atmosfären genom vulkanutbrott, men de kan också vara partiklar som kommit med den kosmiska strålningen från yttre rymden. Danskarna har funnit att ju kraftigare solens magnetiska aktivitet är, det vill säga ju fler solfläckar, desto mer avlänkas de laddade kosmiska partiklarna från jorden och desto färre moln bildas i atmosfären.

Molntäcket verkar reflekterande på solljuset, så färre moln innebär att jordens medeltemperatur ökar.

Enligt Svensmark och Friis-Christensen befinner sig solen nu i en period av hög magnetisk aktivitet, vilket verkar uppvärmande på jorden. Hur kraftig denna uppvärmning är jämfört med den som skapas av människan genom utsläpp av växthusgaser är dock inte känt.

– Det är meningen att man ska göra experiment vid den stora acceleratorn LHC vid Cern för att försöka förstå molnbildningen, säger vetenskapsjournalisten Stuart Clark. Projektet går under akronymen Cloud, där tanken är att skapa ”konstgjord” kosmisk strålning i acceleratorn och se hur den interagerar med fuktig luft. Men LHC kom ju knappt ens igång innan den fick punktering, så alla experiment är framskjutna i tiden. Tidigast 2011 lär man komma till skott.

– Ett annat liknande experiment, fast från en annan utgångspunkt planeras av franska rymdstyrelsen CNES i projektet PICARD.

Av: Kaianders Sempler
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Bloggar som länkar hit

Kommentarer

3 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
Nu visas kommentar 1 - 5 (3)

Kaianders

Artikellista - Kaianders

Den fallne aposteln

Efter 250 år har äntligen Linnélärjungen Daniel Rolanders resedagbok från Surinam publicerats på svenska. I boken ”Ur regnskogens skugga” berättar han om hårdhänt kolonialism på 1700-talet. 2 kommentarer

Artikellista - Kaianders

Startklart i Kourou

På startplattan på raketbasen i Kourou i Franska Guyana står Vega, det senaste tillskottet till Europas rymdflotta. Den 9 februari ska hon göra sin jungfrufärd till omloppsbana.

Artikellista - Kaianders

Mezquitan i Córdoba

I södra Spanien finns ett av världens märkligaste arkitektoniska verk. 2 kommentarer

Artikellista - Kaianders

Hur mår kärnkraften?

Allt såg så bra ut. Tjernobyl var glömt, och kärnkraften sågs som räddningen för Kyotoprotokollets utsläppsbegränsningar. Men så kom katastrofen i Fukushima, och tyskarna beslutade sig för att avveckla till år 2022. Var står kärnkraften i dag? 39 kommentarer

Artikellista - Kaianders

Bok och filmtips för lediga juldagar

Söker du julklappstips till teknikintresserade kompisar eller något för egen del att njuta av under de lediga juldagarna? Här är några tips från Ny Tekniks redaktion på paket med innehåll som har uppmärksammats under året. En blandad kompott av både hårdsmält och lättillgängligt.

Artikellista - Kaianders

Svartjobben tar över

Hälften av världens arbetande befolkning tillhör den informella sektorn och andelen ökar, hävdar journalisten Robert Neuwirth i en ny bok.

Artikellista - Kaianders

Den galvaniske kemisten

Han var en av sin tids världsledande kemister. Inte nog med att Jöns Jacob Berzelius fann fyra nya grundämnen, han skapade också den notation för kemiska ämnen som vi fortfarade använder. Och han var först med att använda tidens nya teknik, elektriciteten, i kemisk analys.

Artikellista - Kaianders

Ingenjören som hjälte

I den första boken i Jan Guillous nya historiska 1900-talsepos deltar två norska ingenjörer i var sitt spektakulärt järnvägsbygge vid förra seklets början. Den ena konstruerar broar för Bergensbanen över Hardangervidda i Norge, den andra bygger järnväg från Dar-es-salaam till Tanganyikasjön i Tyska Östafrika. Ny Teknik har både åkt Bergensbanen och läst boken.

Artikellista - Kaianders

Ladugårdens historia

Aldrig har landsbygdens byggnader varit så moderna som på 1930-talet, säger agrarhistorikern Ulrich Lange i en ny bok om ladugårdens historia.

Artikellista - Kaianders

En flugskit i oceanen

Det var 500 år av isolering och miljöförstöring som fick samhället på Påskön att kollapsa, säger forskare som har besökt den lilla ön med de märkliga stenstatyerna.

Artikellista - Kaianders

Varats mysterier

Hur uppstod egentligen världen, och framför allt varför? Det frågar sig den rullstolsburne engelske stjärnkosmologen Stephen Hawking i en ny bok. 4 kommentarer

Artikellista - Kaianders

Eurokrisen och bankerna

Vad håller de egentligen på med på bankerna efter tre? Med tanke på de stora vinster bankerna gjort på att lättsinnigt låna ut pengar bör de ta sitt ansvar för skuldkrisen i Europa, anser ekonomer.

Artikellista - Kaianders

Astronomi utan teleskop

Hur kommer det sig att astronomin ansågs så viktig på medeltiden att många orientaliska härskare lade enorma resurser på att bygga pampiga observatorier? Vetenskapsjournalisten Ulrika Engström ger svar i en ny bok.

Artikellista - Kaianders

Copernicus in love

I sju år levde Nicolas Copernicus tillsammans med sin hushållerska innan hans chef biskopen satte stopp för förhållandet. 1 kommentar

Artikellista - Kaianders

Aperiodiska mönster och kvasikristaller

När den israeliske forskaren Dan Schechtman 1982 ville rapportera om de egendomliga kristallerna han funnit blev han mobbad av sina kolleger och tvingades av sin chef att lämna forskningsgruppen. Men han gav sig inte. Nu får han årets Nobelpris i kemi.

Artikellista - Kaianders

Fann han de vises sten?

Det sägs att Nicolas Flamel var en äkta alkemist och tjänade en förmögenhet på att förvandla oädla metaller till guld. Men kanske var han i själva verket bara en habil tomtjobbare. 1 kommentar

I alkemistens verkstad.

Alkemistens dröm

Att finna ”de vises sten” sågs av medeltidens alkemister som genvägen till evig lycka och rikedom. Försöken att förvandla oädla metaller till guld kröntes med framgång först 1980, då svenskättlingen Glenn Seaborg i Berkeley äntligen lyckades med konststycket.

Artikellista - Kaianders

Kolonisterna som glömdes

I närmare 450 år fanns skandinaviska kolonier på Grönland, tills de på 1400-talet plötsligt försvann. Vad var det egentligen som hände? Den amerikanske geografen Jared Diamond spekulerar över nordmännens öde i en ny bok. 4 kommentarer

Artikellista - Kaianders

Mayarikets uppgång och fall

Vad var det som fick vissa forntida högkulturer att kollapsa och försvinna? Miljöförstöring, krig och en plötslig klimatförändring, svarar den amerikanske geografen Jared Diamond i en ny bok. Samma saker som också i dag hotar människorna i många länder på jorden. 1 kommentar

Artikellista - Kaianders

Isen smälter i Arktis

Isens utbredning i Arktis minskar stadigt. Snart är både Nordost- och Nordvästpassagen öppna för kommersiell sjöfart sommartid. 1 kommentar

Artikellista - Kaianders

Staden ska rädda världen

I dag lever hälften av jordens befolkning i städer, och andelen ökar. Det är storstäderna som driver utvecklingen framåt och skapar välstånd i världen, hävdar forskare. Och storstäderna är faktiskt mer miljövänliga än landsbygden, även i tredje världen. 8 kommentarer

Artikellista - Kaianders

Svavelbetongen i Qatar

Det lilla emiratet Qatar i Persiska gulfen är ett av världens mest resursslösande och nedmutsande länder. Men nu ska det bli ändring på den saken. Ny teknik ska göra rena drivmedel av gasen man pumpar upp från fälten ute till havs, och av restprodukterna ska man göra en ny sorts miljövänlig betong.

Artikellista - Kaianders

Från Tensta till Tahiti

Han var Linnés yngste apostel, och skickades redan som sjuttonåring ut i världen för att hämta hem okända växter. Hans resor gjorde honom snart till oförsonlig fiende till slavhandeln och slaveriet i Afrika. Pär Wästberg har skrivit en biografisk roman om Anders Sparrman. 2 kommentarer

Artikellista - Kaianders

Fukushima dag för dag

Mariko Takahashi, vetenskapsredaktör för dagstidningen Asahi Shimbun, har summerat vad som egentligen hände under Fukushimakatastrofen i mars 2011. Här är ett sammandrag av händelserna. 5 kommentarer

Senaste quizen

Alla våra quiz

Hänger upp fiberlinorna

Hänger upp fiberlinorna

Nu är Google redo att ge två städer 100 gånger snabbare internet. 13

Världens äldsta levande organism.

Se äldsta organismen

Världens äldsta levande organism har hittas utanför Spanien. 12

Tar sig an världsproblemen

Tar sig an världsproblemen

Google har lanserat ett forum för att lösa de största världproblemen. 13

Morot för laglydiga

Morot för laglydiga

Laglydiga förare ska kunna delta i lotteri som bekostas av bilister som kör för fort. 21

Kvinna fick ny käke utskriven i 3d

Kvinna fick ny käke utskriven i 3d

”Dagen efter kunde hon svälja.” 12

Här är Hondas nya jet

TV: Här är Hondas nya jet

Kommer kosta 30 miljoner. 5

Så får du personalen att sluta gnälla

Så får du personalen att sluta gnälla

”Försök förstå de bakomliggande orsakerna.”

Ladda mobilen – i pisten

Ladda mobilen – i pisten

Med solceller i hjälmen går det att hålla liv i telefonen hela dagen. 8

”Samsung är för arrogant”

”Samsung är för arrogant”

Mobiljätten bråkar med både Apple och Nokia – det kan straffa sig. 35

Finalisterna i Sonys fototävling

Finalisterna i Sonys fototävling

Här är bilderna som nominerats.

Ring på semestern – utan dyr roaming

Ring på semestern
– utan dyr roaming

Ny Teknik har testat två simkort. 12

Först med vrålzoom

Först med vrålzoom

Nikons nya kamera imponerar. 42

Så bra är Chromebook

Så bra är Chromebook

Ny Teknik har testat en Samsung-dator, som använder Googles nya operativsystem. 9

Eurohus

Euro byggde detta hus

Här är huset som är byggt av eurosedlar värda 12 miljarder kronor. 10

999 spelare slog till

999 spelare slog till

Satte världsrekord i datorspel. 7

Snabba ingenjörer

Snabba ingenjörer

Nu skapas ny mötesplats för yrkesgruppen som snabbt gör karriär, berättar Mikael Bergh, marknadschef på Ny Teknik. 7

40 fingrar på skärmen

TV: 40 fingrar på skärmen

Lundaföretaget lanserar en pekskärm som klarar 40 fingrar samtidigt. 6

Polska tåg återvinns

TV: Polska tåg återvinns

Tågen till Warszawas tunnelbana ska återvinnas om 40 år. 8

BMW:n som kör sig själv

TV: BMW:n som kör sig själv

Se filmen på BMW:s nyhet Connected Drive Connect. 20

Obama: Vi måste ta tillbaka jobben

TV: Obama: Vi måste ta tillbaka jobben

Presidenten lovar kraftfulla åtgärder för att lyfta tillverkningsindustrin. 20

Apple köper mest halvledare.

Apple värst på halvledare

Apple är nummer ett på listan över världens största köpare av halvledare. 10

Kör tåg med Ipad

Testa tåg med Ipad

Ipaden är lik den skärm som sitter i förarhytten. 8

Ny metod kyler halvledare

Ny metod kyler halvledare

Kyla halvledare med en laserstråle låter som ren science fiction. Eller? 14

Tänkte inte på det...

TV Tänkte inte på det...

Tjuvarna snodde fel burk från MIT Lab. 20

Film av ostrester håller maten fräsch.

Gör bioplasten lönsam

Tyska forskare har utvecklat en lönsam metod att tillverka bioplast. 4

Virtuell look

TV: Virtuellt klädval

Prova kläder och skor - utan att ens behöva gå till en butik. 4

Superhörsel med nanoöra

Superhörsel med nanoöra

En nanopartikel kan fånga upp en miljon gånger svagare ljud än människans öra. 6

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se

Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media
Annons

Teknik & IT

Ny Teknik i samarbete med Hi Media

Webbtv-arkiv

Teknik

Sphero

Under skalet

Under Skalet – avloppspumpen

IT

Datorn som smygfotade tjuvarna

Fordon

Hondas nya affärsplan

Visa alla

Taggar

Visa alla

Vad är en tagg?

NyTeknik sätter taggar på allt innehåll. Taggar kan liknas vid nyckelord och gör det lätt att hitta innehåll som hör samman.