Teleskopet 400 år

Av: Kaianders Sempler
Publicerad 8 oktober 2008 00:01

Egentligen var det hela bara tänkt som ett divertissement i samband med en god middag under en misslyckad fredskonferens. Men den första demonstrationen av det nyuppfunna teleskopet fick betydligt större efterverkningar än någon anat.

Läs mer

Mer att läsa på Ny Teknik.se

Det är den 28 september 1608, och vi befinner oss på slottet i Haag i vad som tidigare kallats Spanska Nederländerna. Sedan snart tre decennier pågår ett blodigt och förödande krig mellan fria nederländska revoltörer och den spanska armén. Båda sidor är minst sagt krigströtta. Nu har det blåsts tillfälligt eldupphör, och Nederländernas ståthållare, prins Moritz av Oranien, har inviterat spanjorerna till regelrätta fredsförhandlingar.

Här finns inte bara befälhavaren för de spanska styrkorna, italienaren Ambrogio Spinola, utan också diplomater och observatörer från alla Europas hov. Prins Moritz har just bjudit på en överväldigande buffé, och gästernas humör är på topp. Men prinsen har en överraskning, och reser sig upp och klingar i glaset.

Prins Moritz av Nassau-Oranien, nederländsk ståthållare.

”Kära gäster”, säger prins Moritz. ”Jag vill göra er uppmärksamma på att en glasögonmakare från Middelburg i vår sydliga provins Zeeland gjort en intressant uppfinning. Han har konstruerat en tub genom vilken avlägsna ting ter sig som om de vore närbelägna. Låt oss gå upp i tornet så ska herr Lipperhey själv presentera sin makalösa kijker – kikare.”

Uppe i tornet väntar glasögonmakaren. I sin hand håller han ett halvmeterlångt rör som han med en bugning överlämnar till prinsen.

Ambrogio Spinola, anförde de spanska trupperna.

”Vem vill vara först att titta? Kanske ni, general Spinola? Rikta bara röret mot något föremål i fjärran, och titta i den här ändan.”

Spinola tar röret och sätter det mot ögat. Han rycker till och muttrar något som låter misstänkt likt en italiensk kötted. Så lämnar han tuben vidare.

En efter en tittar prominenserna genom det märkliga röret, och häpnar över hur nära allt syns vara.

”Otroligt!” utropar ett sändebud från Florens. Jag kan se kyrktornet i Delft.”

”Fantastiskt!” säger en observatör från Rom. ”Jag kan till och med se visarna på tornuret!”

Men Spinola ser bekymrad ut. ”Min prins”, säger han till Moritz, ”detta ställer saker och ting i ett helt nytt sken. Med detta instrument kan ni ju se våra trupper innan vi kan se era.”

”Inga problem”, säger prinsen chevalereskt. ”Jag ger givetvis order om att de inte får börja skjuta förrän ni anfaller.”

Men det goda humöret höll inte i sig. Dagen därpå strandade fredsförhandlingarna totalt. Gästerna reste snabbt hem, var och en till sitt. Med sig hade de visserligen inga löften om fred, men väl nyheten om ett helt nytt optiskt instrument som kunde revolutionera krigföringen.

Inom mindre än ett år hade kunskapen om kikaren och detaljer om dess konstruktion spritts till alla Europas länder.

En medlem av den venetianska senaten vid namn Paolo Sarpi kontaktades av de italienska diplomater som bevistat demonstrationen i Haag. Sarpi kontaktade i sin tur sin gode vän Galileo Galilei, och skyndade sig att berätta om den märkliga tuben. Galileo blev eld och lågor, och lät omedelbart beställa ett stort antal linser för egna experiment.

I augusti 1609 hade Galileo konstruerat en egen kijker som förstorade åtta gånger, dubbelt så stark som Lipperheys. Och i november samma år en som förstorade hela 20 gånger. Kvällen den 7 januari 1610 vände han den mot himlen och upptäckte att fyra månar kretsade kring planeten Jupiter.

Men det är en annan historia.

Hans Lipperhey, glasögonmaka och kikaruppfinnare.

Det blev inget fredsavtal 1608, men prins Moritz beställde på stående fot tre nya kikare av Lipperhey. Denna gång dubbla, avsedda för att titta med båda ögonen samtidigt. Priset för de tre sattes till 900 gulden. En nätt summa som mer än nog skulle räcka till ett nytt hus i Middelburg.

Glasögonmakaren hade egentligen uppsökt prinsen för att få patent beviljat på sin kikare. Men prinsen hävdade att först måste noggranna undersökningar göras om det verkligen var Lipperhey som först gjort uppfinningen. Därför konfiskerade han tillfälligt (för alltid, skulle det visa sig) Lipperheys tub.

Zacharias Janssen, glasögonmakare och falskmyntare.

För visst fanns det också andra som gjorde högljudda anspråk på uppfinningen. Däribland en herre vid namn Zacharias Janssen. Han var också glasögonmakare, och bodde bara ett stenkast från Lipperhey, Båda hade byggt sina hus mot muren till klosterkyrkan i Middelburg. Praktiskt och bra, eftersom man då hade en vägg gratis.

Vem av de två som egentligen först uppfann kikaren lär aldrig bli klarlagt. Kanske var det inte någon av dem. Kanske var det helt enkelt några barn som lekte med linser och av en ren slump upptäckte deras förstorande förmåga.

Hans Lipperheys hus var hopbyggt med klosterkyrkans mur. Det förstördes i den tyska bombattacken mot Middelburg den 17 maj 1940.

Janssen tvingades hur som helst att i all hast lämna Middelburg och fly norrut sedan han ertappats som falskmyntare. Där fortsatte han sin verksamhet, men nu med myndigheternas goda vilja. Det var ju spanska mynt han förfalskade.

Både Lipperheys och Janssens hus är i dag borta. Den 17 maj 1940 bombades Middelburg av tyskt flyg. Stora delar av innerstaden förstördes, däribland klostret och dess torn Långe Jan. Vid återuppbyggnaden efter kriget beslöts att området längs kyrkomuren skulle lämnas obebyggt. Så på platsen där Lipperheys hus en gång låg står i dag en parkeringsautomat.

(Läs mera här )

Hur gick det då med fredsförhandlingarna i Haag? Jodå. Året efter demonstrationen av Lipperheys kijker, 1609, lyckades prins Moritz sluta ett tolvårigt stilleståndsavtal med spanjorerna. Men det skulle dröja ända till Westfaliska freden 1648 innan Nederländerna erkändes som en fri och självständig nation.

Fler artiklar av: Kaianders Sempler

Fakta Kikarens princip

En kikare (eller ett teleskop) består normalt av två linser eller linssystem – objektivet som tar in ljus och okularet som man tittar i.

Lipperheys kikare

Den kikare som Lipperhey uppfann, och som sedan Galileo Galilei använde, var vad vi i dag kallar en teaterkikare. Den består av en konvex lins som objektiv och en konkav som okular. Bilden blir rättvänd, men kikaren har litet synfält och lämpar sig inte för stora förstoringar. Bara upp till ungefär fem gånger. Sedan blir synfältet alltför smalt.

Keplerkikare

Bättre förstoring ger vad som kom att kallas Keplerkikaren. Den har konvexa linser både som objektiv och okular. Tyvärr ger den en upp-och-nedvänd bild. Detta gör inget när man betraktar stjärnor och planeter, men är opraktiskt när man tittar på jordiska objekt.

Terresterkikare

Om man sätter in en extra konvex lins i Keplerkikaren kan man rättvända bilden. Problemet är att en sådan kikare blir mycket lång. Men man kan ju alltid göra den hopfällbar.

Dagens vanliga fältkikare har i stället prismor som både rättvänder bilden och gör själva kikaren kort och kompakt.

Annons

Bloggar som länkar hit

Nyheter/Kaianders

Husen som
industrin glömde

Miljöer som fallit i glömska och platser som industrin för länge sedan flytt. Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, har tagit som sin uppgift att dokumentera ett Sverige som långsamt försvinner framför våra ögon. För Ny Teknik har han valt ut fyra platser som globaliseringen förvandlat till modern arkeologi. (3 kommentarer)

Jakten på söktjänstens ondska

För mycket hyllningar, för få kritiska frågor. Kulturjournalisten Andreas Ekström var inte nöjd med den svenska debatten om Google. I den första svenska boken om sökjätten ställer han frågorna själv. Svaren har han sökt under fyra månader. (3 kommentarer)

Därför vill vi bygga
nära himlen

Nu har Khalifatornet nått sin högsta punkt. Med sina 828 meter över Dubais gator är Burj Khalifa, under byggtiden kallat Burj Dubai, världens högsta byggnad. Människan har aldrig varit så nära himlen och samtidigt haft båda fötterna på jorden. (3 kommentarer)

Ångmaskinspionjären

Hade det inte varit för svenskarnas hejdlösa supande och statens dåliga ekonomi efter Gustav III:s krig mot Ryssland skulle Samuel Owen aldrig kommit till Stockholm, och Sveriges industrialisering skulle ha fördröjts åtminstone ett decennium. (5 kommentarer)

Teknisk julmat

Julen är inte bara skinkans högtid, utan även klappgrötens och lutfiskens. Livsmedelsprofessorn Per-Olof Hegg berättar om hur den tekniske kocken tillagar sin julmat. (5 kommentarer)

Ingenjör Nobiles luftfärd

Våren 1928 havererade luftskeppet Italia mot drivisen nordost om Svalbard. Under mer än en månad pågick världens dittills största räddningsaktion, vilken kom att kosta 17 personer livet. Nu ställs Italias nödradiosändare ut på Tekniska museet i Stockholm. (2 kommentarer)

Den fruktansvärda natten i Bhopal

Den 3 december är det 25 år sedan den stora giftgasolyckan inträffade i Bhopal i Indien. Det anses att mellan 20 000 och 30 000 avlidit, och att hundratusentals människor skadades av utsläppet från en fabrik för insektsbekämpningsmedel. Nu vill de indiska myndigheterna öppna det tidigare avspärrade fabriksområdet och dra ett streck över hela saken. (2 kommentarer)

"Framtiden hindrar oss att se Higgs"

Higgs gäckande boson kommer aldrig att hittas, hur mycket man än letar. – Det ser framtiden till, hävdar forskare när partikelacceleratorn LHC vid Cern nu dragit i gång igen efter ett års reparationer. (18 kommentarer)

Energi för framtiden

Det går att på 20–30 år skapa ett nytt globalt energiförsöjningssystem helt utan koldioxidutsläpp, hävdar amerikanska forskare. Sol-, vind- och vattenkraft kan med dagens teknik ersätta all världens olja, kol- och kärnkraft utan att det blir dyrare än i dag. Om den politiska viljan finns. (26 kommentarer)

Terrorns hus

Vad gör man med ett hus där politiska fångar torterats och mördats i decennier? Budapests skamfläck har nu blivit museum. (1 kommentar)

Tünelbanan i Istanbul

Den som befinner sig i Istanbul och vill ta sig från Galatabron vid Gyllene Hornet upp till paradgatan Istiklal caddesi tar naturligtvis Tünel, den europeiska kontinentens äldsta tunnelbana, invigd redan 1875. (2 kommentarer)

Att få resurserna att räcka

Årets ekonomipristagare försöker lösa de verkligt stora frågorna – hur skapar vi rättvisa system för hållbart utnyttjande av jordens gemensamma resurser? Med mer transparans och demokrati, är svaret. (1 kommentar)

Den gröna revolutionen

Den 12 september avled den man som kanske mer än någon annan bidragit till att minska svälten i världen. Under några decennier skapade växtförädlaren Norman Borlaug högavkastande härdiga sorter, som gjorde att spannmålsskördarna i Mexiko, Indien och Pakistan kunde mångdubblas. Men han blev också hårt kritiserad. Inte minst av miljörörelsen. (5 kommentarer)

Ett institut för säkerhets skull

I Ispra norr om Milano ligger JRC, EU-kommissionens eget forskningscentrum. Här finns fyra institut som sätter standarder inom industri och jordbruk för medlemsländerna – som ett slags Sveriges Provningsinstitut i Borås, fast för hela Europa. Ett av de fyra instituten är IPSC – Institute for the Protection and Security of the Citizen – som har som uppgift att öka säkerheten på alla plan för unionens medborgare.

Franska intriger på högsta nivå

I Frankrike pågår just nu århundradets process mellan president Sarkozy och förre premiärministern Dominique de Villepin. I bakgrunden finns obekräftade rykten om mutor, storskalig ekonomisk brottslighet och överföring av pengar till skatteparadis. (3 kommentarer)

Jordbruk för romare

Han talade till bönderna på bönders vis – det vill säga på latin. Efter nära tvåtusen år har äntligen Lucius Columellas "Tolv böcker om jordbruk", en av antikens mest betydelsefulla fackböcker, getts ut på svenska av Kungliga Skogs- och lantbruksakademien.

Ensamma hemma?

Solen är ingen vanlig dussinstjärna, utan tvärtom ganska ovanlig, visar nya forskningsresultat. Nio av tio solliknande stjärnor har en annan kemisk sammansättning på ytan. Kanske är det en anledning till att det är så ont om planeter som jorden där ute i universum. (1 kommentar)

De första aeronauterna

Hösten 1783 skedde en rasande teknikkapplöpning i Frankrike, som ledde till att de första aeronauterna erövrade luften. Kampen stod mellan montgolfièrerna och charlièrerna, varmluft- respektive vätgasballongerna.

Djuriska drifter

Så var krisen över för den här gången. I alla fall det värsta. Men vad berodde den på? Dåliga amerikanska huslån? Ohämmad utlåning mot dåliga säkerheter? Avancerade finansiella derivat som ingen begrep sig på? Eller kanske girighet och osund bonuskultur inom finansvärlden? – Alltsammans samtidigt, men framför allt djuriska drifter hos aktörerna, svarar två amerikanska författare i en av sommarens finanskrisböcker. (1 kommentar)

Broder Guido och notskriften

Den första notskriften för att nedteckna musik uppfanns av en italiensk munk på 1000-talet. Systemet hade bara fyra notlinjer, vilket broder Guido tyckte räckte för de liturgiska hymnernas tonomfång. Det fanns heller inga taktmarkeringar. Sådana infördes inte förrän på 1200-talet.

Il pianoforte fiorentino

Vad är det för likhet mellan Jan Johansson, Ludwig van Beethoven och Elton John? Jo, de har alla gjort musik för piano, det demokratiska instrumentet som kan användas till allt. (2 kommentarer)

Döden på sidenvägen

Radioaktiva nedfall från de kinesiska kärnvapenproven i Xingjiang åren 1964–1996 kan ha orsakat 200 000 människors död, hävdar den japanske forskaren Jun Takada i en ny bok. En skandal som i decennier förtigits av de kinesiska myndigheterna, säger professor Masako Ikegami vid Stockholms universitet.

Trådbussens återkomst

I 36 år stod den i en lada utanför Strängnäs. Snart ska trådbussen från 1949 gå i sommartrafik mellan Karlaplan och Skansen, om entusiasterna i Stockholms spårvägssällskap får sin vilja igenom. (21 kommentarer)

Storm över internet

Piratpartiet seglar in i Europaparlamentet. Integriteten på internet har blivit en valfråga som fick 7,2 procent av de svenska väljarna att lägga sin röst på ett splitter nytt enfrågeparti. En ny bok berättar om systematisk olaglig avlyssning och blockering av telefon och e-posttrafik på nätet. (6 kommentarer)

Gubbar för fred

När Fan bli gammal blir han religiös, sägs det. Henry Kissinger och en grupp gamla hökar, som tjänat som rådgivare till amerikanska presidenter, har på ålderns höst blivit duvor och kräver kärnvapnens avskaffande. Men går kärnvapenspridningen i världen att stoppa?

Kreativitet är som humor

Vad är det som gör vissa människor kreativa? Finns det speciella kreativa platser? Om inte, hur kommer det sig då att bland desom varit verksamma vid Cambridge finns hela 83 Nobelpristagare? Ny Teknik har talat med två kreativitetsexperter. (31 kommentarer)

Med IR-koll på rymden

I torsdags kunde göteborgarna på Universeum följa uppskjutningen av de två europeiska forskningssatelliterna Herschel och Planck på storbildsskärm. Det är också i Göteborg som en hel del av satelliternas datorer och vetenskapliga instrument har konstruerats. (2 kommentarer)

Den stora torvbubblan

För jämnt hundra år sedan skulle kemiingenjören Martin Ekenberg lösa Sveriges energiproblem och samtidigt göra sig rik som ett troll med hjälp av sin patenterade metod för våtkolning av bränntorv. Men i stället gick han till historien som världens förste brevbombare. (6 kommentarer)

Osvikliga vårtecken

Blåsippor, förstamajblommor, forsränningar och cortèger i all ära, men det är ändå när Stockholmsbriggen Tre Kronor dockar ut från Beckholmen som man vet att våren har kommit för att stanna. (2 kommentarer)

Kanalen som gjorde världen mindre

Den 17 november 1869 invigdes Suezkanalen med pompa och ståt av den franska kejsarinnan Eugénie. Efter att 100 000 tvångsrekryterade fellahs grävt i ökensanden i tio år såg Ferdinand de Lesepps äntligen sin dröm gå i uppfyllelse – en civil internationell sjöväg mellan Medelhavet och Indiska oceanen. Men kanalen skulle snart visa sig bli en bricka i det världspolitiska maktspelet, och Lesseps förlorade kontrollen över sitt verk.