Spårbilar kan rädda staden
Av: Kaianders Sempler
Publicerad 19 oktober 2005 08:52
Ett nätverk av högbanor med förarlösa spårbundna fordon kan på sikt ersätta bilarna i staden hävdar entusiasterna. I höst bygger ett koreanskt bolag en testbana i Uppsala.
Ultra - Urban Light Transit - spårtaxisystem i malpåse i Wales.
 |
| Kan hängande spårbilar vara nåt? |
På 1890-talet kom bilen.
På 1940-talet kom de asfalterade vägarna.
Och på 1970-talet kom bilköerna och förstörde allt..
Bilen som frihetsinstrument har allt mer förvandlats till en fälla. Snart drunknar våra städer i bilar. Och inte nog med det. Motoravgaserna kan få hela planetens värmebalans att löpa amok så att jorden blir lika obeboelig som Venus. Något måste göras, för att stoppa bilexpansionen, men vad?
Ett förslag är att bygga ett nätverk för förarlösa spårbundna elektriska bilar på banor ett par meter över marken. Fordon som liksom en hiss kommer när man trycker på "hit"-knappen, och där man sedan knappar in adressen dit man vill åka.
På Kulturhuset i Stockholm visas just nu utställningen Fiction Hotel, med bland annat en vision av ett läckert och futuristiskt spårtaxisystem hängande i pyloner.
 |
| Ultra i Cardiff, förarlös spårtaxi för fyra personer och en cykel. |
Det har gjorts experiment med PRT-system (Personal Rapid Transit) lite här och där i världen, men det har hittills aldrig riktigt velat sig. I Wales huvudstad Cardiff satsade EU-kommissionen fyra miljoner pund på en förarlös spårtaxi vid namn Ultra (Urban Light Transit), och tanken var att en första linje skulle öppna för trafik 2005. Men kommunala anslag drogs in, och projektet ligger för närvarande i malpåse.
Men den 20 oktober 2005 fick ATS ltd som utvecklat Ultra en order från ägaren av Heathrow Airport i London. I första hand ska en pilotbana byggas, men går det väl kommer man att investera 7,5 miljoner pund för ett spårtaxisystem som ska transportera resenärerna till och från den nya Terminal 5 på Heathrow. 2008 ska den första etappen vara i drift, om allt går väl.
Kanske nappar man också i Stockholm. Sedan några år finns tankar på en spårtaxilinje från T-banan i Skärholmen till Ikea och de andra köpladorna vid Kungens kurva. Också här har ATS varit inblandat.
Vectus Ltd, ett dotterföretag till koreanska ståljätten Posco, ska i höst bygga en testbana för spårtaxi i Uppsala, uppger Uppsala kommun. Banan ska byggas på Akademiska hus mark vid Dag Hammarskjölds väg, och tanken är att man ska se hur systemet klarar vintern. Vi får se hur det går.
Av:
Kaianders Sempler
Mejla reportern
Bloggar som länkar hit
Efter 250 år har äntligen Linnélärjungen Daniel Rolanders resedagbok från Surinam publicerats på svenska. I boken ”Ur regnskogens skugga” berättar han om hårdhänt kolonialism på 1700-talet.
På startplattan på raketbasen i Kourou i Franska Guyana står Vega, det senaste tillskottet till Europas rymdflotta. Den 9 februari ska hon göra sin jungfrufärd till omloppsbana.
I södra Spanien finns ett av världens märkligaste arkitektoniska verk.
Allt såg så bra ut. Tjernobyl var glömt, och kärnkraften sågs som räddningen för Kyotoprotokollets utsläppsbegränsningar. Men så kom katastrofen i Fukushima, och tyskarna beslutade sig för att avveckla till år 2022. Var står kärnkraften i dag?
Söker du julklappstips till teknikintresserade kompisar eller något för egen del att njuta av under de lediga juldagarna? Här är några tips från Ny Tekniks redaktion på paket med innehåll som har uppmärksammats under året. En blandad kompott av både hårdsmält och lättillgängligt.
Hälften av världens arbetande befolkning tillhör den informella sektorn och andelen ökar, hävdar journalisten Robert Neuwirth i en ny bok.
Han var en av sin tids världsledande kemister. Inte nog med att Jöns Jacob Berzelius fann fyra nya grundämnen, han skapade också den notation för kemiska ämnen som vi fortfarade använder. Och han var först med att använda tidens nya teknik,
elektriciteten, i kemisk analys.
I den första boken i Jan Guillous nya historiska 1900-talsepos deltar två norska ingenjörer i var sitt spektakulärt järnvägsbygge vid förra seklets början. Den ena konstruerar broar för Bergensbanen över Hardangervidda i Norge, den andra bygger järnväg från Dar-es-salaam till Tanganyikasjön i Tyska Östafrika. Ny Teknik har både åkt Bergensbanen och läst boken.
Aldrig har landsbygdens byggnader varit så moderna som på 1930-talet, säger agrarhistorikern Ulrich Lange i en ny bok om ladugårdens historia.
Det var 500 år av isolering och miljöförstöring som fick samhället på Påskön att kollapsa, säger forskare som har besökt den lilla ön med de märkliga stenstatyerna.
Hur uppstod egentligen världen, och framför allt varför? Det frågar sig den rullstolsburne engelske stjärnkosmologen Stephen Hawking i en ny bok.
Vad håller de egentligen på med på bankerna efter tre? Med tanke på de stora vinster bankerna gjort på att lättsinnigt låna ut pengar bör de ta sitt ansvar för skuldkrisen i Europa, anser ekonomer.
Hur kommer det sig att astronomin ansågs så viktig på medeltiden att många orientaliska härskare lade enorma resurser på att bygga pampiga observatorier?
Vetenskapsjournalisten Ulrika Engström ger svar i en ny bok.
I sju år levde Nicolas Copernicus tillsammans med sin hushållerska innan hans chef biskopen satte stopp för förhållandet.
När den israeliske forskaren Dan Schechtman 1982 ville rapportera om de egendomliga kristallerna han funnit blev han mobbad av sina kolleger och tvingades av sin chef att lämna forskningsgruppen. Men han gav sig inte. Nu får han årets Nobelpris i kemi.
Det sägs att Nicolas Flamel var en äkta alkemist och tjänade en förmögenhet på att förvandla oädla metaller till guld. Men kanske var han i själva verket bara en habil tomtjobbare.
Att finna ”de vises sten” sågs av medeltidens alkemister som genvägen till evig lycka och rikedom. Försöken att förvandla oädla metaller till guld kröntes med framgång först 1980, då svenskättlingen Glenn Seaborg i Berkeley äntligen lyckades med konststycket.
I närmare 450 år fanns skandinaviska kolonier på Grönland, tills de på 1400-talet plötsligt försvann. Vad var det egentligen som hände? Den amerikanske geografen Jared Diamond spekulerar över nordmännens öde i en ny bok.
Vad var det som fick vissa forntida högkulturer att kollapsa och försvinna? Miljöförstöring, krig och en plötslig klimatförändring, svarar den amerikanske geografen Jared Diamond i en ny bok. Samma saker som också i dag hotar människorna i många länder på jorden.
Isens utbredning i Arktis minskar stadigt. Snart är både Nordost- och Nordvästpassagen öppna för kommersiell sjöfart sommartid.
I dag lever hälften av jordens befolkning i städer, och andelen ökar. Det är storstäderna som driver utvecklingen framåt och skapar välstånd i världen, hävdar forskare. Och storstäderna är faktiskt mer miljövänliga än landsbygden, även i tredje världen.
Det lilla emiratet Qatar i Persiska gulfen är ett av världens mest resursslösande och nedmutsande länder. Men nu ska det bli ändring på den saken. Ny teknik ska göra rena drivmedel av gasen man pumpar upp från fälten ute till havs, och av restprodukterna ska man göra en ny sorts miljövänlig betong.
Han var Linnés yngste apostel, och skickades redan som sjuttonåring ut i världen för att hämta hem okända växter. Hans resor gjorde honom snart till oförsonlig fiende till slavhandeln och slaveriet i Afrika. Pär Wästberg har skrivit en biografisk roman om Anders Sparrman.
Mariko Takahashi, vetenskapsredaktör för dagstidningen Asahi Shimbun, har summerat vad som egentligen hände under Fukushimakatastrofen i mars 2011. Här är ett sammandrag av händelserna.
