Sverige i rymden

Sverige i rymden

Vad får svenska skattebetalare för pengarna som går till svensk rymdverksamhet? Inte tillräckligt, och det är regeringskansliets fel, säger Riksrevisionen i en kritisk rapport.

Annons
Två av Esas Cluster-satelliter går till väders från Kazakstan sedan Ariane 5-raketen exploderat. Teckning Kaianders Sempler

Två av Esas Cluster-satelliter går till väders från Kazakstan sedan Ariane 5-raketen exploderat. Teckning Kaianders Sempler

Sverige i rymden

Sven Grahn, rymdpionjär. Foto: Kaianders Sempler

Sverige i rymden

Olle Norberg, Rymdstyrelsens chef. Foto: Kaianders Sempler

Sverige i rymdenUr Riksrevisionens rapport.

Ur Riksrevisionens rapport.

Claes Norgren, riksrevisor.

Claes Norgren, riksrevisor. Foto: Kaianders Sempler

Taggar

Riksrevisionen är en lite speciell myndighet. Dess uppdrag är inte bara att se till att skattebetalarnas pengar inte försnillas, utan även att undersöka om de används på bästa sätt – eller snarare på det sätt som riksdagens folkvalda avsåg när de beviljade pengarna. Om man kommer på att så inte är fallet slår man larm och föreslår förändringar.

Nu har Riksrevisionen, RR, undersökt hur den miljard kronor av statliga medel som går till svensk rymdverksamhet används. I början av februari kom RR med en kritisk rapport.

På 1970-talet rådde rymdfeber i hela världen i månlandningens spår. I sin bok ”Jordnära rymd” från 2011, se Med rymden i blodet , berättar Rymdbolagets förre chef Sven Grahn om pionjärtidens naiva rymdoptimism: ”Astronauterna skulle bli den nya tidens sjömän, byggjobbare, lastbilschaufförer, fabriksarbetare och fastighetsskötare. Man skulle starta gruvdrift i asteroidbältet, utvinna helium-3 för fusionsreaktorer på månen, konstruera jättelika rymdbaserade solfångare och stråla ner energi till jorden och så vidare.”

Alla ville ha egna rymdprogram, men på grund av de höga kostnaderna gick många av Europas länder samman och 1975 bildades Esa – European Space Agency – av tio medlemsstater, däribland Sverige. Syftet med Esa var att dels garantera Europas tillgång till rymden genom att konstruera en egen bärraket, dels att bygga egna satelliter för forskning och samhällstjänster och dessutom att delta i byggandet av en internationell rymdstation. Det beslutades att varje land skulle få industrikontrakt motsvarande de pengar som respektive regering anslog till Esa.

Den allmänna teknikoptimismen gjorde att man såg rymdverksamhet som ett på sikt extremt lönsamt område. Det fanns en hägrande marknad för uppskjutning av kommersiella telekomsatelliter, man trodde på tillverkning av specialprodukter i tyngdlöst tillstånd på rymdstationen, och längre fram lockade en lukrativ rymdturism.

– Ett problem som gjort att rymdindustrin aldrig tagit riktig fart är de höga uppskjutningskostnaderna, säger Sven Grahn. Faktum är att det i dag kostar lika mycket per kilogram att få upp nyttolast i omloppsbana som för 40 år sedan.

Visst har elektroniken blivit allt billigare och mind­re, vilket gör att man i dag får in mycket mer kraft i allt mindre satelliter. Men det går inte att miniatyrisera bemannade rymdfärder. Astronauter och turister väger precis lika mycket som tidigare, och de kräver lika mycket life-support. Det blir dyrt. Därför väljer man att använda obemannade sonder.

Nej, det blev inga space cowboys. Där­emot ökade kostnaderna för det europeiska bärraketprogrammet. Den 4 juni 1996 exploderade den första Ariane 5-raketen på grund av ett datafel. Några år senare, i december 2002 exploderade ytterligare en Ariane 5, denna gång på grund av att motormunstycket (konstruerat och byggt i Trollhättan) smälte, se Slarv bakom Arianes haverier? Anledningen visade sig vara att den franska motortillverkaren hade hottat upp raketmotorn en smula utan att meddela tillverkarna av andra komponenter att specifikationerna därmed hade ändrats.

Kostnaderna för Ariane-programmet skenade, och i brist på tilläggsanslag från regeringen beslutade Rymdstyrelsen i slutet av 2008 att Sverige av kostnadsskäl måste lämna ­Ariane-programmet.

Detta visade sig emellertid vara ogörligt. Dels skulle därmed Volvo Aero tvingas lägga ner hela sin rymdavdelning, dels hotade Frankrike med att man i så fall inte skulle låta Lund få vara värd för den planerade internationella forskningsanläggningen ESS – European Spallation Source – världens mest kraftfulla neutronkälla.

Två månader efter att Sverige lämnat bärraketprogrammet beviljade regeringen i portioner motvilligt extraanslag, och Sverige återinträdde i programmet med svansen mellan benen.

Under det senaste året har Rikrevisionen granskat svensk rymdverksamhet. I början av februari kom deras rapport. Här skälls regeringen ut efter noter för att den inte tagit vara på rymdverksamhetens strategiska betydelse för Sverige, utan slarvat bort kunnande, spetsforskning och möjliga industriorder. Branschen är fortfarande helt beroende av statlig finansiering, men inget departement tar ett helhetsansvar.

Syftet med statens satsning på rymdverksamhet är att stödja svensk forskning och industri, men också att dra nytta av rymden för samhällstjänster, se Europa och rymden . En rad myndigheter och privata tjänsteföretag använder sig i dag av rymddata. Exempelvis växer marknaden för satellitpositioneringstjänster (GNSS – Global Navigation Satellite Systems, exempelvis gps), se Fyra satellitsystem för positionering , med 25 procent per år. Väderdata från satelliter är i dag oumbärliga för SMHI:s prognoser, se  Europeiska vädersatelliter 25 år , och på sikt hoppas man mycket på kommersiella samhällstjänster från land- och havsobservationssatelliter i EU:s program Gmes/Copernicus, se Väktarna i rymden . Däremot har marknaden för telekomsatelliter krympt i takt med att fibernäten vuxit.

Så hur går det då för svensk rymdindustri?

– Inte alls så bra som man kunde önska, säger riksrevisor Claes Norgren. Sedan år 2000 har antalet små företag i rymdbranschen visserligen ökat något, men antalet anställda har samtidigt minskat. Tillväxten i branschen har varit liten, och småbolagen har haft svårt att få tag i riskvilligt kapital. Här krävs ett samlat grepp.

Av: Kaianders Sempler
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

2 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
2
Nu visas kommentar 1-5
Startsidan
Metoden som gav 
miljoner tvålar

Metoden som gav miljoner tvålar

TEKNIKHISTORIA. Nicolas Leblanc löste ett av sin tids största industriella problem med en process för att tillverka natriumkarbonat. Tidningen Teknikhistoria har porträtterat tvålhjälten. 2 kommentarer

Undervattensdrönare Remus 600

Attackubåtar i USA får undervattensdrönare

Amerikanska attackubåtar ska senare i år börja använda undervattensdrönare, som utför uppdrag på egen hand. 42 kommentarer

Här lufttankar de drönaren

Här lufttankar de drönaren

Den första lufttankningen med en obemannad flygfarkost gjordes i veckan.

Litiumbatteri

Varför slocknar litiumbatteriet?

TEKNIKFRÅGAN. Varför dör mitt dyra litiumbatteri före alkalinbatteriet? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 6 kommentarer

Vilken vinflaska är förgiftad?

Veckans gåta: Hitta
det förgiftade vinet

Hur ska kungen hitta flaskan med dödligt gift?

Vattenfall

Riksrevisionen: Vattenfall satsar för lite på forskning

Kritik mot den statliga energijätten på flera punkter i en färsk granskning. 19 kommentarer

”Vänlig” målarfärg ger fler allergier

Fler flickor än pojkar hotas på sommarjobbet

FARLIGASTE BRANSCHERNA. De senaste fem somrarna har 917 ungdomar skadats så svårt på arbetet att det har lett till sjukskrivning.

Annons
solceller

Fem största hindren för mer svensk solenergi

Gamla prislistor, fula solceller och höghus som skuggar. Här är hindren för mer solenergi i Sverige. 87 kommentarer

Solcell

Skattesmäll för solceller

Regeringens förslag på energiskatt för solel slår hårt mot många solcellsanläggningar. 171 kommentarer

Tjäna 1,75 kronor mer per kWh på solcellerna

Från 25 till 200 öre per kilowattimme. Så mycket skiljer ersättningen från elbolagen när solcellsägare säljer sin överskottsel. 18 kommentarer

Marie Alpman

Sverige behöver fler som Tobii

KRÖNIKA. Några killar på KTH får en lysande idé. Efter så där 10-15 år har bolaget 600 anställda och noteras på Stockholmsbörsen. 20 kommentarer

Här lagar de datorn – i ugnen

Här lagar de datorn – i ugnen

Har datorn gett upp? Testa att ugnsbaka moderkortet i 200 grader. 33 kommentarer

Vad är bäst för miljön?

Se resultatet
  • Ugnsbaka datorn tillbaka till livet 73%
  • Köpa en ny 27%
Rösta
TAT-grundaren: 
Blackberry ett 
sjunkande skepp

TAT-grundaren: Blackberry ett sjunkande skepp

Hampus Jakobsson kommenterar nedläggningen av Blackberry i Malmö. 12 kommentarer

Blackberry lägger ner i Malmö

Blackberry, före detta TAT i Malmö, lägger ner svenska verksamheten.

Lättare hitta försvunna plan

Kugghjul av plast
lika bra som metall

Bilens kugghjul av metall kan ersättas av kolfiberförstärkt plast.

SENASTE TEKNIKNYTT
Första videon på Youtube

Första videon på Youtube

TEKNIKSVEPET. I den första videon som lades upp på Youtube är huvudpersonerna – elefanter. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 1 kommentar

Sony

Mobilbolagen lämnar stort tomrum i Skåne

Få tror att Sony finns kvar i Lund om fem år. Axis riskerar samma öde. 3 kommentarer

Susanna Baltscheffsky

En chans att vara innovativ, Stefan Löfven

LEDARE. I Skåne försvinner ingenjörsjobb när storbolag drar ner på sin verksamhet. 13 kommentarer

”Vi behöver folk, gärna Sonys”

Neo Technology tog in 170 miljoner kronor för att växa snabbare.

Ewa Solutions kopplar upp

Skånebolag är duktiga på prylarnas internet.

Regeringen säger ja till cyberattacker

Försvarsmakten har länge velat få genomföra egna cyberattacker. 16 kommentarer

schweizisk fickkniv

Varför klipper saxen
i fickkniven bäst?

TEKNIKFRÅGAN. Ge besked i Ny Tekniks Teknikfråga. 11 kommentarer

Ericsson Hans Vestberg

Hans Vestberg: Nokias förra strategi var fel

Ericssons vd Hans Vestberg menar att Nokias köp av Alcatel-Lucent är logiskt. 11 kommentarer

Mercedes framtidsbuss - lång och eldriven

Mercedes framtidsbuss - lång och eldriven

Framtidens bussar är eldrivna och långa med plats för närmare 200 passagerare. 9 kommentarer

Flytande bron är som 
en gigantisk cykelkedja

Flytande bron är som en gigantisk cykelkedja

I Norge planeras en ny typ av flytbro som ska bestå av rörliga länkar likt en gigantisk cykelkedja. 16 kommentarer

Det japanska magnetsvävtåget har nu kört i över 600 km/h.

Sju artiklar du inte får missa

En ny chans att upptäcka sju intressanta artiklar i veckans Ny Teknik. 1

Topplista

Signalfel

Vad är egentligen ett signalfel?

Här är svaret på ständiga frågan när tågtrafiken krånglar. 33

Steve Wozniak

Applegrundaren kluven till AI

Steve Wozniak är orolig för att maskinerna ska springa om oss. 16

Cool matkasse ersätter kylbil

Cool matkasse ersätter kylbil

33-LISTAN. Papperskassen som fungerar som kyl och frys är redo för lansering. 1

Årets hetaste produktnyhet inom byggbranschen

Miljövänligt flamskyddsmedel får guldmedalj.

Så många partiklar andas du in på jobbet

Så många partiklar andas du in på jobbet

KARRIÄR. Hur många små partiklar finns det i luften på jobbet? Här är svaret. 4

Amra växer med fettmätning

Amra växer med fettmätning

33-LISTAN. Vad är fett och vad är muskler? Linköpingsföretaget har svaret. 2

Biltvätt hemma kostar fyra miljarder om året

Biltvätt hemma kostar fyra miljarder om året

Svenskt Vatten: Du flyttar över kostnaden till naturen. 71

Stressen avslöjar vem du är

Stressen avslöjar vem du är

KARRIÄR. Lär dig hur du agerar under press. Först då kan du hitta vägar till utveckling. 8

Ministern: Nedläggning av Astra Zeneca ett uppvaknande

Ministern: Nedläggning av Astra Zeneca ett uppvaknande

”Ett Sputnik moment”, sa forskningsministern. 7

Huawei

Huawei satsar på publika molntjänster

Ska konkurrera med sina kunder - operatörerna. 2

De tävlar om europeiskt innovationspris

De tävlar om europeiskt innovationspris

Svenskar bland de nominerade till Europeiska patentverkets årliga uppfinnarpris.

Sverige jagar ”månlandning”

Sverige jagar ”månlandning”

Sikta mot stjärnorna, brukar man säga. 2

jobb205 st

Sök jobb inom inköp, produktion & konstruktion

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Drönare lufttankar

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se