Sverige i rymden

Tipsa en vän om en artikel

Sverige i rymden

Vad får svenska skattebetalare för pengarna som går till svensk rymdverksamhet? Inte tillräckligt, och det är regeringskansliets fel, säger Riksrevisionen i en kritisk rapport.

Annons
Två av Esas Cluster-satelliter går till väders från Kazakstan sedan Ariane 5-raketen exploderat. Teckning Kaianders Sempler

Två av Esas Cluster-satelliter går till väders från Kazakstan sedan Ariane 5-raketen exploderat. Teckning Kaianders Sempler

Sverige i rymden

Sven Grahn, rymdpionjär. Foto: Kaianders Sempler

Sverige i rymden

Olle Norberg, Rymdstyrelsens chef. Foto: Kaianders Sempler

Sverige i rymdenUr Riksrevisionens rapport.

Ur Riksrevisionens rapport.

Claes Norgren, riksrevisor.

Claes Norgren, riksrevisor. Foto: Kaianders Sempler

Taggar

Riksrevisionen är en lite speciell myndighet. Dess uppdrag är inte bara att se till att skattebetalarnas pengar inte försnillas, utan även att undersöka om de används på bästa sätt – eller snarare på det sätt som riksdagens folkvalda avsåg när de beviljade pengarna. Om man kommer på att så inte är fallet slår man larm och föreslår förändringar.

Nu har Riksrevisionen, RR, undersökt hur den miljard kronor av statliga medel som går till svensk rymdverksamhet används. I början av februari kom RR med en kritisk rapport.

På 1970-talet rådde rymdfeber i hela världen i månlandningens spår. I sin bok ”Jordnära rymd” från 2011, se Med rymden i blodet , berättar Rymdbolagets förre chef Sven Grahn om pionjärtidens naiva rymdoptimism: ”Astronauterna skulle bli den nya tidens sjömän, byggjobbare, lastbilschaufförer, fabriksarbetare och fastighetsskötare. Man skulle starta gruvdrift i asteroidbältet, utvinna helium-3 för fusionsreaktorer på månen, konstruera jättelika rymdbaserade solfångare och stråla ner energi till jorden och så vidare.”

Alla ville ha egna rymdprogram, men på grund av de höga kostnaderna gick många av Europas länder samman och 1975 bildades Esa – European Space Agency – av tio medlemsstater, däribland Sverige. Syftet med Esa var att dels garantera Europas tillgång till rymden genom att konstruera en egen bärraket, dels att bygga egna satelliter för forskning och samhällstjänster och dessutom att delta i byggandet av en internationell rymdstation. Det beslutades att varje land skulle få industrikontrakt motsvarande de pengar som respektive regering anslog till Esa.

Den allmänna teknikoptimismen gjorde att man såg rymdverksamhet som ett på sikt extremt lönsamt område. Det fanns en hägrande marknad för uppskjutning av kommersiella telekomsatelliter, man trodde på tillverkning av specialprodukter i tyngdlöst tillstånd på rymdstationen, och längre fram lockade en lukrativ rymdturism.

– Ett problem som gjort att rymdindustrin aldrig tagit riktig fart är de höga uppskjutningskostnaderna, säger Sven Grahn. Faktum är att det i dag kostar lika mycket per kilogram att få upp nyttolast i omloppsbana som för 40 år sedan.

Visst har elektroniken blivit allt billigare och mind­re, vilket gör att man i dag får in mycket mer kraft i allt mindre satelliter. Men det går inte att miniatyrisera bemannade rymdfärder. Astronauter och turister väger precis lika mycket som tidigare, och de kräver lika mycket life-support. Det blir dyrt. Därför väljer man att använda obemannade sonder.

Nej, det blev inga space cowboys. Där­emot ökade kostnaderna för det europeiska bärraketprogrammet. Den 4 juni 1996 exploderade den första Ariane 5-raketen på grund av ett datafel. Några år senare, i december 2002 exploderade ytterligare en Ariane 5, denna gång på grund av att motormunstycket (konstruerat och byggt i Trollhättan) smälte, se Slarv bakom Arianes haverier? Anledningen visade sig vara att den franska motortillverkaren hade hottat upp raketmotorn en smula utan att meddela tillverkarna av andra komponenter att specifikationerna därmed hade ändrats.

Kostnaderna för Ariane-programmet skenade, och i brist på tilläggsanslag från regeringen beslutade Rymdstyrelsen i slutet av 2008 att Sverige av kostnadsskäl måste lämna ­Ariane-programmet.

Detta visade sig emellertid vara ogörligt. Dels skulle därmed Volvo Aero tvingas lägga ner hela sin rymdavdelning, dels hotade Frankrike med att man i så fall inte skulle låta Lund få vara värd för den planerade internationella forskningsanläggningen ESS – European Spallation Source – världens mest kraftfulla neutronkälla.

Två månader efter att Sverige lämnat bärraketprogrammet beviljade regeringen i portioner motvilligt extraanslag, och Sverige återinträdde i programmet med svansen mellan benen.

Under det senaste året har Rikrevisionen granskat svensk rymdverksamhet. I början av februari kom deras rapport. Här skälls regeringen ut efter noter för att den inte tagit vara på rymdverksamhetens strategiska betydelse för Sverige, utan slarvat bort kunnande, spetsforskning och möjliga industriorder. Branschen är fortfarande helt beroende av statlig finansiering, men inget departement tar ett helhetsansvar.

Syftet med statens satsning på rymdverksamhet är att stödja svensk forskning och industri, men också att dra nytta av rymden för samhällstjänster, se Europa och rymden . En rad myndigheter och privata tjänsteföretag använder sig i dag av rymddata. Exempelvis växer marknaden för satellitpositioneringstjänster (GNSS – Global Navigation Satellite Systems, exempelvis gps), se Fyra satellitsystem för positionering , med 25 procent per år. Väderdata från satelliter är i dag oumbärliga för SMHI:s prognoser, se  Europeiska vädersatelliter 25 år , och på sikt hoppas man mycket på kommersiella samhällstjänster från land- och havsobservationssatelliter i EU:s program Gmes/Copernicus, se Väktarna i rymden . Däremot har marknaden för telekomsatelliter krympt i takt med att fibernäten vuxit.

Så hur går det då för svensk rymdindustri?

– Inte alls så bra som man kunde önska, säger riksrevisor Claes Norgren. Sedan år 2000 har antalet små företag i rymdbranschen visserligen ökat något, men antalet anställda har samtidigt minskat. Tillväxten i branschen har varit liten, och småbolagen har haft svårt att få tag i riskvilligt kapital. Här krävs ett samlat grepp.

Av: Kaianders Sempler

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

2 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
2
Nu visas kommentar 1-5
Startsidan

Bilägare bryr sig inte om nya funktioner

Instrumentbräda med display

Biltillverkarna spenderar miljardbelopp på nya tekniska funktioner i fordonen. Men många bilägare använder dem inte. 27 kommentarer

Materialet gör led-lampan billig som en glödlampa

Led-lampa

En ny materialblandning kapar priset på lysdioder. Det hävdar amerikanska forskare. 14 kommentarer

Ny metod återvinna permanentmagneter

Ny metod återvinna permanentmagneter

Permanentmagneter med sina värdefulla jordartsmetaller neodym och dysprosium kan med en ny metod återvinnas i ett fåtal steg när motorer eller generatorer tjänat ut. 4 kommentarer

BMW-anställda bär kolfibermaterial

På besök i BMW:s toppmoderna fabrik

Grejen med BMW i3 är inte att den är en elbil med fräck design. Grejen är att BMW som första biltillverkare använt kolfiber i stor skala. 26 kommentarer

Elbilsfabriken vill vara miljövänlig

Miljötänkande och design ska känneteckna BMW:s fabrik i Leipzig. Ny Teknik har besökt biljättens nyaste fabrik. 2 kommentarer

Lyftkran i motljus

Branschen kritisk mot nya energikrav för hus

Många företag och organisationer är kritiska till Boverkets förslag på nya energikrav. De menar att verket har räknat på fel sätt. 5 kommentarer

TEKNIKFRÅGAN

Varför klarar helikoptern inte högspänning?

Helikopter flygr över elledingar

Varför kan fåglar nudda högspänningsledningar men inte helikoptrar? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga! 34 kommentarer

Annons
Vinnaren blir Ikeas testpilot

Vinnaren blir Ikeas testpilot

Vinnaren blir Ikeas testpilot

I morgon fredag 4 september är sista dagen att anmäla sig till vår tävling "Sveriges smartaste hem". Segraren får bland annat en presentcheck på 10 000 kronor.

Från vänster:
Jason Calacanis, Niklas Östeberg Delivery Hero, Kees Koolen EQT Ventures, Jo Bertram Uber och Peter Carlsson, Tesla.

"Uber tar 20 procent av sina förare"

- Uber tar 20 procent på varje körning, sa Jason Calacanis, på Sthlm Tech Week. Och Teslas Peter Carlsson sa att han tror dödsolyckorna minskar till en tiondel med självkörande bilar. 2 kommentarer

3d-glas

Genomskinligt glas ur 3d-skrivaren

Amerikanska forskare har utvecklat en 3d-skrivare för vanligt glass. Största utmaningen var att få den heta glasmassan att inte fastna i munstycket. 7 kommentarer

Sju gener är livets startknapp

Femcelligt mänskligt embryo

Nu finns svaret på i vilken ordningen generna slås på när ett människoliv skapas. Bakom genombrottet ligger forskare vid Karoliniska institutet. Sju nyfunna gener spelar en nyckelroll. 17 kommentarer

"Nätet har skapat en modern sexrevolution"

Tinder-appen demonstrerad

Tinder är för 2010-talet vad p-piller var för 1960-talets sexuella frigörelse. Det menar Sam Sundberg i sin krönika. 8 kommentarer

Utreder vad som är taxi

Porträtt av Amy Rader Olsson

KTH-forskaren Amy Rader Olsson ska leda regeringens taxi-utredning: - Är Uber Pop samåkning, när bolaget tar betalt?, undrar hon i en intervju med Ny Teknik. 5 kommentarer

Detalj ur Tesla-bil, logga

Tredje teslan här om två år (kanske)

TEKNIKSVEPET. Musk planerar en billigare Tesla, Marslandaren hittar märkliga saker och datorn kan måla som Picasso. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 1 kommentar

Tux, symbolen för Linux

Xiaomi satsar på Linux-dator

Kinesiska mobilsuccén Xiaomi planerar att börja sälja bärbara datorer med Linux. Taktiken är densamma som för mobilerna: hög prestanda men relativt lågt pris. 13 kommentarer

öga med kontaktlins framför

Magic Leaps patent: kontaktlins som lurar ögat

Vad jobbar hemlighetsfulla Magic Leap med? 97 nya patentansökningar skvallrar om en kontaktlins som visar virtuella föremål.

Det tidiga universums ljusstarkaste galax, CR7.

Utredare: Satsa på Kirunas rymdbas

Utveckla rymdbasen Esrange för att skicka upp små satelliter i omloppsbana i rymden. Det är ett av förslagen i nya rymdstrategin. 3 kommentarer

Ny metod bli av med gamla satelliter

Ny metod bli av med gamla satelliter

Satelliter som har slutat fungera utgör en risk så länge de är kvar i omloppsbana. Med en ny metod kan de elimineras på ett kontrollerat sätt. 3 kommentarer

Tekniken som drabbas när Ericsson drar ner

Detalj ur grafik om Ericssons neddragningar

Kartläggning: En tredjedel av de 1 100 som förlorat jobbet på Ericsson arbetade med produktutveckling. 18 kommentarer

Så slår Ericssons neddragningar

De olika kontoren drabbas olika hårt av vågen av uppsägningar. 4 kommentarer

TEKNIKFRÅGAN
Bilist i snö rengör framrutan

Varför fryser bara vindrutan?

Fråga: Varför måste jag skrapa vindrutan men inte bilens sidorutor? Vi vänder oss till våra kunniga läsare för hjälp. Kan du svaret? 51 kommentarer

Tävla med ditt smarta hem!

Tävla med ditt smarta hem!

Har du byggt egna lösningar för det smarta hemmet? Var med i tävlingen ”Sveriges smartaste hem”.

Topplista

KTH-student höll tal i FN

KTH-student höll tal i FN

Viljan att göra skillnad driver ingenjörsstudenten Olle Eriksson.

Signalfel

Vad är ett signalfel?

Stopp i tågtrafiken – igen... Här kan du läsa om felen bakom signalfelen. 36

Kvinna skulpterar i luften på Tekniska muséets utställning Megamind

Tekniska museet får ny experimentverkstad

Tekniska museet i Stockholm öppnar en helt ny utställning med hjärnan i fokus.

”Avskaffa myterna om ledarskapet”

”Avskaffa myterna om ledarskapet”

KARRIÄR. Ledarskap handlar inte om att kontrollera, anser experten. 5

Elektronerna rör sig i Max IV

Elektronerna rör sig i Max IV

”Noggrannhet på tiotals mikrometer” rapporterar forskare. 17

Med luft under vingarna

Med luft under vingarna

Kaianders tipsar om en sport som både ger intellektuell stimulans och mycket frisk luft. 3

Fasta telefonen är säkrast

Fasta telefonen är säkrast

Men vi litar inte på surfplattor och bileletronik, visar studie. 11 kommentarer

solceller på Cochins flygplats, Indien

Här är världens första helt soldrivna flygplats

En internationell flygplats får all energi från solceller. 36

Chef som diskuterar med anställd

Så leder du dem som är smartare än du själv

KARRIÄR. Lär dig knepen för att glida in i den nya rollen. 9

Karolinska institutet

Här är Sveriges bästa universitet

Hamnar först på plats 48 i världsrankningen.

Hacka-labbet hett bland unga tekniknördar

Hacka-labbet hett bland unga tekniknördar

Mecka med elektronik, bygg dina egna änglavingar, eller passa på att prata teknik. 2

Ufo

UFO-jakt i Kolmården

Svårförklarliga fenomen gör att föreningen UFO-Sverige samlar observationer. 14

Vad ska vi testa?

Vad ska vi testa?

Surfplattor, mobiler, Jas...
Mejla oss vad vi borde undersöka! 11

Fullt krig i tunnelbanan ...

Fullt krig i tunnelbanan ...

... fast inte på allvar. Livgardet övar förflyttning i Stockholms t-bana. 18

jobb383 st

Sök jobb inom inköp, produktion & konstruktion

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Franzéns smarta gym

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se