Sverige i rymden

Sverige i rymden

Vad får svenska skattebetalare för pengarna som går till svensk rymdverksamhet? Inte tillräckligt, och det är regeringskansliets fel, säger Riksrevisionen i en kritisk rapport.

Annons
Två av Esas Cluster-satelliter går till väders från Kazakstan sedan Ariane 5-raketen exploderat. Teckning Kaianders Sempler

Två av Esas Cluster-satelliter går till väders från Kazakstan sedan Ariane 5-raketen exploderat. Teckning Kaianders Sempler

Sverige i rymden

Sven Grahn, rymdpionjär. Foto: Kaianders Sempler

Sverige i rymden

Olle Norberg, Rymdstyrelsens chef. Foto: Kaianders Sempler

Sverige i rymdenUr Riksrevisionens rapport.

Ur Riksrevisionens rapport.

Claes Norgren, riksrevisor.

Claes Norgren, riksrevisor. Foto: Kaianders Sempler

Taggar

Verktyg

Riksrevisionen är en lite speciell myndighet. Dess uppdrag är inte bara att se till att skattebetalarnas pengar inte försnillas, utan även att undersöka om de används på bästa sätt – eller snarare på det sätt som riksdagens folkvalda avsåg när de beviljade pengarna. Om man kommer på att så inte är fallet slår man larm och föreslår förändringar.

Nu har Riksrevisionen, RR, undersökt hur den miljard kronor av statliga medel som går till svensk rymdverksamhet används. I början av februari kom RR med en kritisk rapport.

På 1970-talet rådde rymdfeber i hela världen i månlandningens spår. I sin bok ”Jordnära rymd” från 2011, se Med rymden i blodet , berättar Rymdbolagets förre chef Sven Grahn om pionjärtidens naiva rymdoptimism: ”Astronauterna skulle bli den nya tidens sjömän, byggjobbare, lastbilschaufförer, fabriksarbetare och fastighetsskötare. Man skulle starta gruvdrift i asteroidbältet, utvinna helium-3 för fusionsreaktorer på månen, konstruera jättelika rymdbaserade solfångare och stråla ner energi till jorden och så vidare.”

Alla ville ha egna rymdprogram, men på grund av de höga kostnaderna gick många av Europas länder samman och 1975 bildades Esa – European Space Agency – av tio medlemsstater, däribland Sverige. Syftet med Esa var att dels garantera Europas tillgång till rymden genom att konstruera en egen bärraket, dels att bygga egna satelliter för forskning och samhällstjänster och dessutom att delta i byggandet av en internationell rymdstation. Det beslutades att varje land skulle få industrikontrakt motsvarande de pengar som respektive regering anslog till Esa.

Den allmänna teknikoptimismen gjorde att man såg rymdverksamhet som ett på sikt extremt lönsamt område. Det fanns en hägrande marknad för uppskjutning av kommersiella telekomsatelliter, man trodde på tillverkning av specialprodukter i tyngdlöst tillstånd på rymdstationen, och längre fram lockade en lukrativ rymdturism.

– Ett problem som gjort att rymdindustrin aldrig tagit riktig fart är de höga uppskjutningskostnaderna, säger Sven Grahn. Faktum är att det i dag kostar lika mycket per kilogram att få upp nyttolast i omloppsbana som för 40 år sedan.

Visst har elektroniken blivit allt billigare och mind­re, vilket gör att man i dag får in mycket mer kraft i allt mindre satelliter. Men det går inte att miniatyrisera bemannade rymdfärder. Astronauter och turister väger precis lika mycket som tidigare, och de kräver lika mycket life-support. Det blir dyrt. Därför väljer man att använda obemannade sonder.

Nej, det blev inga space cowboys. Där­emot ökade kostnaderna för det europeiska bärraketprogrammet. Den 4 juni 1996 exploderade den första Ariane 5-raketen på grund av ett datafel. Några år senare, i december 2002 exploderade ytterligare en Ariane 5, denna gång på grund av att motormunstycket (konstruerat och byggt i Trollhättan) smälte, se Slarv bakom Arianes haverier? Anledningen visade sig vara att den franska motortillverkaren hade hottat upp raketmotorn en smula utan att meddela tillverkarna av andra komponenter att specifikationerna därmed hade ändrats.

Kostnaderna för Ariane-programmet skenade, och i brist på tilläggsanslag från regeringen beslutade Rymdstyrelsen i slutet av 2008 att Sverige av kostnadsskäl måste lämna ­Ariane-programmet.

Detta visade sig emellertid vara ogörligt. Dels skulle därmed Volvo Aero tvingas lägga ner hela sin rymdavdelning, dels hotade Frankrike med att man i så fall inte skulle låta Lund få vara värd för den planerade internationella forskningsanläggningen ESS – European Spallation Source – världens mest kraftfulla neutronkälla.

Två månader efter att Sverige lämnat bärraketprogrammet beviljade regeringen i portioner motvilligt extraanslag, och Sverige återinträdde i programmet med svansen mellan benen.

Under det senaste året har Rikrevisionen granskat svensk rymdverksamhet. I början av februari kom deras rapport. Här skälls regeringen ut efter noter för att den inte tagit vara på rymdverksamhetens strategiska betydelse för Sverige, utan slarvat bort kunnande, spetsforskning och möjliga industriorder. Branschen är fortfarande helt beroende av statlig finansiering, men inget departement tar ett helhetsansvar.

Syftet med statens satsning på rymdverksamhet är att stödja svensk forskning och industri, men också att dra nytta av rymden för samhällstjänster, se Europa och rymden . En rad myndigheter och privata tjänsteföretag använder sig i dag av rymddata. Exempelvis växer marknaden för satellitpositioneringstjänster (GNSS – Global Navigation Satellite Systems, exempelvis gps), se Fyra satellitsystem för positionering , med 25 procent per år. Väderdata från satelliter är i dag oumbärliga för SMHI:s prognoser, se  Europeiska vädersatelliter 25 år , och på sikt hoppas man mycket på kommersiella samhällstjänster från land- och havsobservationssatelliter i EU:s program Gmes/Copernicus, se Väktarna i rymden . Däremot har marknaden för telekomsatelliter krympt i takt med att fibernäten vuxit.

Så hur går det då för svensk rymdindustri?

– Inte alls så bra som man kunde önska, säger riksrevisor Claes Norgren. Sedan år 2000 har antalet små företag i rymdbranschen visserligen ökat något, men antalet anställda har samtidigt minskat. Tillväxten i branschen har varit liten, och småbolagen har haft svårt att få tag i riskvilligt kapital. Här krävs ett samlat grepp.

Av: Kaianders Sempler
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

2 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
2
Nu visas kommentar 1-5

Startsidan

Embraer får bygga Gripen i Brasilien

Embraer får bygga Gripen i Brasilien

Saab och Embraer har kommit överens om att det brasilianska flygföretaget får en framträdande roll vid försäljningen av Gripen till Brasiliens flygvapen. 76 kommentarer

Gigabit i kopparnätet

Gigabit i kopparnätet

Både Bell Labs och Fraunhoferinstitutet har lyckats med dataöverföring i gigabitområdet i telenätets kopparkablar. 40 kommentarer

Siemens lanserar kök 2.0

Siemens lanserar kök 2.0

Ugn och diskmaskin som kommunicerar via wi-fi-nätet med mobil eller surfplatta är starten på det Siemens kallar "kök 2.0". 32 kommentarer

LG: Då kommer
den rullbara tv:n

LG: Då kommer den rullbara tv:n

En papperstunn tv som är så böjbar att den kan rullas ihop är på gång, utlovar LG. 14 kommentarer

Toyota skrotar elbilen

Toyota skrotar elbilen

”Med den tekniknivå vi befinner oss på i dag behöver någon uppfinna ett batteri så bra att det vinner Nobelpris”, anser Toyotas forskningschef Mitsuhisa Kato. 353 kommentarer

BMW och Daimler laddar trådlöst

De båda tyska biltillverkarna BMW och Daimler ska ta fram en gemensam teknik för trådlös laddning av elbilar. 15 kommentarer

Annons
LIFX-lampan.

Så enkelt hackas smarta LED-lampor

Säkerhetsexperter fick tag på lösenord genom att låtsas vara en lampa. 28 kommentarer

Inget trassel med 
hörlurarna längre

Inget trassel med hörlurarna längre

Forskare har löst gåtan med att sladden till hörlurarna trasslar ihop sig. 15 kommentarer

Lyktstolpen laddar bilen

Lyktstolpen laddar bilen

Kasett som kopplas på stolpe ger en extra slurk el till bilar, cyklar, mopeder och mobiltelefoner. 35 kommentarer

Beställer tre stycken
isbrytande gasjättar

Beställer tre stycken isbrytande gasjättar

Daewoo ska bygga tre isbrytande gastankfartyg för de första reguljära arktiska transporterna från ryska Yamal till Europa och Asien. 14 kommentarer

Iphone 6-fronten 
går inte att krossa

Iphone 6-fronten går inte att krossa

Nu verkar Iphone-användarna kunna slippa ha en mobilskärm som går i miljontals bitar. En ny front går varken att repa eller knäcka. 72 kommentarer

Nya snurror alltmer sällsynta

Nya snurror alltmer sällsynta

I fjol tillkom knappt 600 MW i ny vindkraftseffekt, nästan en fjärdedel mindre än året innan. 401 kommentarer

Så snabbt blir 
badvattnet kallt

Så snabbt blir badvattnet kallt

Tysk mätsond studerar fenomenet. 5 kommentarer

Läsarnas favorit 
flög högt i helgen

Läsarnas favorit flög högt i helgen

Svenskt jaktplan steg till skyarna vid flyguppvisning i Storbritannien. 14 kommentarer

Planen: Cockpit 
– utan fönster

Planen: Cockpit – utan fönster

Placera piloterna nere i bagagerummet, anser Airbus. 56 kommentarer

Skulle du åka i ett plan utan fönster för piloterna?

Se resultatet
  • Ja 50%
  • Nej 50%
Rösta
Membranteknik ska 
rena avloppsvatten

Membranteknik ska rena avloppsvatten

Som första reningsverk i Sverige ska Henriksdalsverket i Stockholm utrustas med membranteknik. 9 kommentarer

400 hästar 
i nya XC90

400 hästar i nya XC90

Kombinationen förbränningsmotor och elmotor ger Volvos nya stadsjeep XC90 upp till 400 hästkrafter och ändå låga CO2-utsläpp. 196 kommentarer

Så raderar du ditt hus 
i Google Street View

Så raderar du ditt hus i Google Street View

För den som vill bli lite svårare att hitta finns nu ett sätt att radera sin bostad i kartfunktionen. 8 kommentarer

Funktionen som räddar kameran

Funktionen som räddar kameran

BILDSPEL. Trots mobiltelefonernas slakt av kompaktkameror finns det fortfarande ett segment som står sig i konkurrensen. Ny Teknik har testat sommarens fyra hetaste modeller. 23 kommentarer

Så dissekeras en Zlatan-sko
Så dissekeras en Zlatan-sko

Så dissekeras en Zlatan-sko

UNDER SKALET. Forza! Under Skalet har fått mild fotbollsfeber. Här kollar programledarna vad som egentligen finns i en fotbollssko. 2 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Tidningen tillbaka 20 augusti – välkommen in på webben

Tidningen tillbaka 20 augusti – välkommen in på webben

Nu tar pappret paus. Men på webben kör Ny Teknik vidare som vanligt i sommar. 1

Senaste quizen

    Senaste quizen
  • Kampsugna

    Är du redo att möta gladiatorerna?

  • Ur djupet

    Vad vet du om Sveriges mest kända vrak?

Alla våra quiz
Slutrullat för Volvo XC90

Slutrullat för Volvo XC90

Efter 12 år och 636143 tillverkade bilar upphör produktionen av Volvo XC90. 10

Rolls Royce slår rekord

Rolls Royce slår rekord

Försäljningen skjuter i höjden. 3

Sommarmuseer på Österlen

Sommarmuseer på Österlen

Här är Kaianders Semplers semestertips. 1

Kommunistlyx till salu

Kommunistlyx till salu

Ordförande Maos vän köpte sig en Mercedes Pullman 600. Nu säljs den på auktion i originalskick. 8

Mer byggmaterial kan återvinnas

Mer byggmaterial kan återvinnas

Rapport: Byggsektorn borde kunna bli bättre på att återvinna material. 1

Smarta klockor på Googles konferens

Smarta klockor på Googles konferens

Nu tar sig nätjätten in i fler prylar. 12

Tre råd för att logga ut inför semestern

Tre råd för att logga ut inför semestern

Här är det bästa du kan göra för att inte tänka på jobbet när du är ledig. 5

3d-skrivare tar plats i skolan

3d-skrivare tar plats i skolan

Elever skriver ut sina egna hus.

”Jag vill göra skillnad”

”Jag vill göra skillnad”

Politisk veteran och snart nybliven ingenjör, Yvonne Ruwaida sadlar om. 18

Elhoj från Harley-Davidson

Elhoj från Harley-Davidson

Harley-Davidson lanserar sin första eldrivna motorcykel. 20

Skratta dig till ett konstverk

Skratta dig till ett konstverk

Störst fysisk reaktion vinner. 2

Gripklon hittar rätt med laser

Gripklon hittar rätt med laser

Roboten ser själv detaljerna och plockar dem från pall. 3

Osynligt bullerplank segrade vid Bromma

Osynligt bullerplank segrade vid Bromma

Segraren utsedd i 100 000-kronorstävlingen. 26

Svenska Tail-f och Pingdom uppköpta

Svenska Tail-f och Pingdom uppköpta

Bolagen omsatte 22 respektive 28 miljoner kronor år 2012. 4

jobb149 st

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Draken flyger igen

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se