Sverige i rymden

Sverige i rymden

Vad får svenska skattebetalare för pengarna som går till svensk rymdverksamhet? Inte tillräckligt, och det är regeringskansliets fel, säger Riksrevisionen i en kritisk rapport.

Annons
Två av Esas Cluster-satelliter går till väders från Kazakstan sedan Ariane 5-raketen exploderat. Teckning Kaianders Sempler

Två av Esas Cluster-satelliter går till väders från Kazakstan sedan Ariane 5-raketen exploderat. Teckning Kaianders Sempler

Sverige i rymden

Sven Grahn, rymdpionjär. Foto: Kaianders Sempler

Sverige i rymden

Olle Norberg, Rymdstyrelsens chef. Foto: Kaianders Sempler

Sverige i rymdenUr Riksrevisionens rapport.

Ur Riksrevisionens rapport.

Claes Norgren, riksrevisor.

Claes Norgren, riksrevisor. Foto: Kaianders Sempler

Taggar

Verktyg

Riksrevisionen är en lite speciell myndighet. Dess uppdrag är inte bara att se till att skattebetalarnas pengar inte försnillas, utan även att undersöka om de används på bästa sätt – eller snarare på det sätt som riksdagens folkvalda avsåg när de beviljade pengarna. Om man kommer på att så inte är fallet slår man larm och föreslår förändringar.

Nu har Riksrevisionen, RR, undersökt hur den miljard kronor av statliga medel som går till svensk rymdverksamhet används. I början av februari kom RR med en kritisk rapport.

På 1970-talet rådde rymdfeber i hela världen i månlandningens spår. I sin bok ”Jordnära rymd” från 2011, se Med rymden i blodet , berättar Rymdbolagets förre chef Sven Grahn om pionjärtidens naiva rymdoptimism: ”Astronauterna skulle bli den nya tidens sjömän, byggjobbare, lastbilschaufförer, fabriksarbetare och fastighetsskötare. Man skulle starta gruvdrift i asteroidbältet, utvinna helium-3 för fusionsreaktorer på månen, konstruera jättelika rymdbaserade solfångare och stråla ner energi till jorden och så vidare.”

Alla ville ha egna rymdprogram, men på grund av de höga kostnaderna gick många av Europas länder samman och 1975 bildades Esa – European Space Agency – av tio medlemsstater, däribland Sverige. Syftet med Esa var att dels garantera Europas tillgång till rymden genom att konstruera en egen bärraket, dels att bygga egna satelliter för forskning och samhällstjänster och dessutom att delta i byggandet av en internationell rymdstation. Det beslutades att varje land skulle få industrikontrakt motsvarande de pengar som respektive regering anslog till Esa.

Den allmänna teknikoptimismen gjorde att man såg rymdverksamhet som ett på sikt extremt lönsamt område. Det fanns en hägrande marknad för uppskjutning av kommersiella telekomsatelliter, man trodde på tillverkning av specialprodukter i tyngdlöst tillstånd på rymdstationen, och längre fram lockade en lukrativ rymdturism.

– Ett problem som gjort att rymdindustrin aldrig tagit riktig fart är de höga uppskjutningskostnaderna, säger Sven Grahn. Faktum är att det i dag kostar lika mycket per kilogram att få upp nyttolast i omloppsbana som för 40 år sedan.

Visst har elektroniken blivit allt billigare och mind­re, vilket gör att man i dag får in mycket mer kraft i allt mindre satelliter. Men det går inte att miniatyrisera bemannade rymdfärder. Astronauter och turister väger precis lika mycket som tidigare, och de kräver lika mycket life-support. Det blir dyrt. Därför väljer man att använda obemannade sonder.

Nej, det blev inga space cowboys. Där­emot ökade kostnaderna för det europeiska bärraketprogrammet. Den 4 juni 1996 exploderade den första Ariane 5-raketen på grund av ett datafel. Några år senare, i december 2002 exploderade ytterligare en Ariane 5, denna gång på grund av att motormunstycket (konstruerat och byggt i Trollhättan) smälte, se Slarv bakom Arianes haverier? Anledningen visade sig vara att den franska motortillverkaren hade hottat upp raketmotorn en smula utan att meddela tillverkarna av andra komponenter att specifikationerna därmed hade ändrats.

Kostnaderna för Ariane-programmet skenade, och i brist på tilläggsanslag från regeringen beslutade Rymdstyrelsen i slutet av 2008 att Sverige av kostnadsskäl måste lämna ­Ariane-programmet.

Detta visade sig emellertid vara ogörligt. Dels skulle därmed Volvo Aero tvingas lägga ner hela sin rymdavdelning, dels hotade Frankrike med att man i så fall inte skulle låta Lund få vara värd för den planerade internationella forskningsanläggningen ESS – European Spallation Source – världens mest kraftfulla neutronkälla.

Två månader efter att Sverige lämnat bärraketprogrammet beviljade regeringen i portioner motvilligt extraanslag, och Sverige återinträdde i programmet med svansen mellan benen.

Under det senaste året har Rikrevisionen granskat svensk rymdverksamhet. I början av februari kom deras rapport. Här skälls regeringen ut efter noter för att den inte tagit vara på rymdverksamhetens strategiska betydelse för Sverige, utan slarvat bort kunnande, spetsforskning och möjliga industriorder. Branschen är fortfarande helt beroende av statlig finansiering, men inget departement tar ett helhetsansvar.

Syftet med statens satsning på rymdverksamhet är att stödja svensk forskning och industri, men också att dra nytta av rymden för samhällstjänster, se Europa och rymden . En rad myndigheter och privata tjänsteföretag använder sig i dag av rymddata. Exempelvis växer marknaden för satellitpositioneringstjänster (GNSS – Global Navigation Satellite Systems, exempelvis gps), se Fyra satellitsystem för positionering , med 25 procent per år. Väderdata från satelliter är i dag oumbärliga för SMHI:s prognoser, se  Europeiska vädersatelliter 25 år , och på sikt hoppas man mycket på kommersiella samhällstjänster från land- och havsobservationssatelliter i EU:s program Gmes/Copernicus, se Väktarna i rymden . Däremot har marknaden för telekomsatelliter krympt i takt med att fibernäten vuxit.

Så hur går det då för svensk rymdindustri?

– Inte alls så bra som man kunde önska, säger riksrevisor Claes Norgren. Sedan år 2000 har antalet små företag i rymdbranschen visserligen ökat något, men antalet anställda har samtidigt minskat. Tillväxten i branschen har varit liten, och småbolagen har haft svårt att få tag i riskvilligt kapital. Här krävs ett samlat grepp.

Av: Kaianders Sempler
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

2 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
2
Nu visas kommentar 1-5

Startsidan

En stilstudie av Sveriges första reaplan. Efter att de tjänat ut på F 13 i Norrköping, överfördes de till Kungliga Östgöta Flygflottilj på Malmen utanför Linköping. Sikten från kabinen på Vampire-planen var som synes mycket god.

Vampyrerna kommer!

TEKNIKHISTORIA. Den 4 juni 1946 var en stor dag för svenskt flyg. Då kom de första reaktionsdrivna flygplanen till Sverige. 1 kommentar

Bäckebo-torpeden var en tysk V2-raket på villovägar som slog ner i Småland. Senare kom Tyskland och Hitler att använda V2-raketer mot England.

Hitlers raket blev startskottet för rea

Det tyska supervapnet slog ner i Småland. 2 kommentarer

Stamceller

Frisk av stamceller – i det egna blodet

Två matskedar blod och en byggnadsställning är allt som behövs för att odla fram ett kroppseget blodkärl. 1 kommentar

Solel

400 nya miljoner till solel

Regeringen skjuter till nya bidragspengar till personer som installerar solceller. 28 kommentarer

Solcell

Skatterabatt för solceller

60 öre per kWh är nya regeringens förslag. 52 kommentarer

Charlotta von Schultz

Hur känner du för solceller på taket?

KRÖNIKA. Vad skulle få dig att ha solceller hemma? 75 kommentarer

PTS hemlighöll pm om datalagring

PTS generaldirektör Göran Marby ansåg att det var "olämpligt" att skicka myndighetens tolkning av EU:s datalagringsdom till Justitieutskottet. Då skulle den ju bli offentlig och det ville man inte. 14 kommentarer

Risk för snabb 
polomkastning

Världens största fyrverkeri

Ett japanskt företag har tillverkat världens tyngsta fyrverkeripjäs.

Så ska Försvaret gå vidare
Det är fortfarande de tre ytobservationerna som är intressantast när Försvarsmakten ska börja analysera informationen från jakten på en eventuell ubåt i Stockholms skärgår, säger konteramiral Anders Grenstad.

Så ska Försvaret gå vidare

Stora mängder teknisk information som Försvarsmakten samlat in under marinens underrättelseoperation ska nu gås igenom.

”Den eller de som kränkt våra vatten har lämnat”

Merparten av fartygs- och amfibieförbanden har nu gått i hamn. 12 kommentarer

Genom att utnyttja vattenskikt med olika densitet kan en ubåt undgå upptäckt.

Så kan ubåtar gömma sig i Östersjön

Ubåtsjakt är exceptionellt svår just här. 28 kommentarer

Annons

Klart riva reaktor i Studsvik

Kärnreaktorerna R2 och R2-0 i Studsvik har fått klartecken av strålsäkerhetsmyndigheten att rivas. R2 togs i drift 1960. 10 kommentarer

Det vita på guldversionen av Iphone 6 riskerar missfärgas i jeans.

Jeans riskerar färga din Iphone

TEKNIKSVEPET. Användare av Iphone 6 har hittat något nytt att klaga över. 8 kommentarer

Så ska bilarna leva 
vidare efter skroten

Så ska bilarna leva vidare efter skroten

Från årsskiftet ska 95 procent av vikten i en bil kunna återvinnas. 3 kommentarer

Skrotbilen blir koppargruva

Walters Bildelar ska loss koppar ur skrotbilar. 5 kommentarer

Sex av tio billiga bilbarnstolar underkändes

Sex av tio billiga bilbarnstolar underkändes

Sex av tio bilbarnstolar i prisklassen under 70 euro underkändes i en tysk test nyligen. 2 kommentarer

Oro när Daimler säljer Tesla

Oro när Daimler säljer Tesla

Daimlers beslut att sälja sitt innehav av Teslaaktier har satt igång spekulationer om skärpt konkurrens. 7 kommentarer

Varför lyckas Israel 
där Sverige misslyckas?
Varför lyckas Israel 
där Sverige misslyckas?

Varför lyckas Israel där Sverige misslyckas?

TEL AVIV. Jämfört med Sverige lyckas Israel skapa många fler framgångsrika, nya innovativa företag. Ny Teknik besöker Israel.

Klarna

Klarnas coola bas i Tel Aviv

TEL AVIV. Svenska Klarna utformar sitt kontor med grafitti. 9 kommentarer

Texten om 
till video automatiskt

Texten om till video automatiskt

Tjänsten Wibbitz klarar tre språk. 1

Landet för 4 000 uppstartsföretag

Landet för 4 000 uppstartsföretag

Världsledare vallfärdar till Israel.

Skarp kritik mot bilpolitik

Konkreta satsningar på att nå en fossiloberoende fordonsflotta saknas i regeringens budget, menar kritiker. 12 kommentarer

Gripen E

3 miljarder till Super-Jas

Regeringen lägger 2,9 miljarder kronor på utvecklingen av Jas 39 Gripen E. 15 kommentarer

Regeringen bromsar rekrytering av toppforskare

Sju till åtta färre elitforskare. 11

Sverige på hugget med framtidens råvaror

Regeringen öppnar plånboken. 5

Harriet Wallberg.

”Högskolan måste bli internationell”

DEBATT. En färsk rapport visar att endast en tredjedel av de svenska lärosätena har en strategi för internationalisering. Det är olyckligt, skriver universitetskanslern Harriet Wallberg. 12 kommentarer

Specialutformade 
utrymmet i Hercules

Specialutformade utrymmet i Hercules

GRAFIK. Om svenskarna som hjälper till i kampen mot ebola själva skulle bli smittade flygs de hem med en unik ambulans inuti ett Herculesplan. 6 kommentarer

Två svårt sjuka i ebola kan vårdas i Linköping

Sverige har endast vårdplatser för två svårt sjuka ebolapatienter. 13 kommentarer

Susanna Baltscheffsky

Ebola sätter oss i ”omvärlden” på prov

LEDARE. Varenda en som ställer upp för att hejda ebolaepidemin visar ett enastående mod. 8 kommentarer

Mobiltelefonanvändare

Mobilen som får samtal utan SIM

TEKNIKFRÅGAN. Ny Tekniks läsare löser en gåta i radionätet. 8 kommentarer

Gripen E

Argentinas mål: Köpa Gripen E

Förhandlingar ska inledas. 15 kommentarer

Jas-plan flög så lågt att minkvalpar dog

Minkfarmare kräver en dryg miljon kronor i ersättning från försvaret. 16 kommentarer

Mats Jansson och Denny Åberg har tagit fram Bofors nya HPM Blackout. Vapnet kommer dock inte att säljas, utan ska användas i tester.

Karlskogas nya vapen som slår ut elektronik

På det gamla Boforsområdet i Karlskoga har ett futuristiskt supervapen utvecklats. 43 kommentarer

Kaianders bästa seriestrippar
Kaianders

Kaianders bästa seriestrippar

Du har väl inte missat Ny Tekniks finurlige serietecknare? Här är Kaianders Semplers senaste alster.

Här syr vi ihop Under skalet
Här syr vi ihop Under skalet

Här syr vi ihop Under skalet

I det senaste avsnittet av Ny Tekniks webb-tv-serie Under skalet undersöker programledarna Jacob Norrby och Jan Herrlin en symaskin. 1 kommentar

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Topplista

Senaste quizen

Alla våra quiz
Liten bär tung ryggsäck

Liten bär tung ryggsäck

En studie visar att lätta personer kan bära tyngre bördor än de som väger mer. 4

Gående möte

Få motion med vandrande möten

En tredjedel sitter still 4-8 timmar per dag. Lösningen: Gå på möte! 2

Kina kämpar att sätta en man på månen.

Kinesisk farkost ska
runda månen

Kina kämpar för en man på månen.

Sverige är bäst i EU på att hålla nere användningen av antibiotika till djur.

Sverige bäst på att undvika antibiotika

”Vi behandlar enbart det sjuka djuret.” 6

Xylitolet i vanligt tuggummi visar om en person blivit utsatt för radioaktiv strålning.

Tuggummi avslöjar radioaktiv strålning

Slump blev succé för forskarna. 5

Göteborg - staden som lyft efter fordonskrisen. (Bilden är ett montage)

Ingenjörsstaden som har lyft ur krisen

En lågkonjunktur följdes av en fordonskris. Men nu är det bättre tider. 2

Satelliten Mats.

Satelliten Mats i omloppsbana

Mats ska undersöka vågorna i övre atmosfären. 2

Med den nya tjänsten, där kunden kan installera en Azure-instans i det egna datacentret, kan användarna dra nytta av de misstag Microsoft redan gjort, enligt företagets molnchef Scott Guthrie. ”Allt är förkonfigurerat. Det kommer i en låda”, säger han om tjänsten, som kombinerar hårdvara från Dell och mjukvara från Microsoft.

Microsoft har molnlåda för egna datacentret

Jätten hade träff i San Francisco. 1

Byggare prisas som förebilder

Byggare prisas som förebilder

En veteran och en yngre chef prisade för samhällsbyggnad.

Äggfrysning

Jättar raggar kvinnor med äggfrysning som förmån

Så ska Facebook och Apple locka branschens kvinnor. 12

Microsoft släpper smartklocka.

Microsoft släpper smartklocka

Ska klara två dagar på en laddning. 3

Framtidsplanering

Vad gör du om tio år?

Ingenjörer vill ha trygghet och spännande jobb. Men sen då?

Fast jobb högt på prio-listan

Fast jobb högt på prio-listan

Flexibilitet och fast jobb viktigt för ingenjörer, visar stor enkät.

Bluetooth kräver mer betalt

Bluetooth kräver mer betalt

En inre strid har blossat upp inom organisationen bakom bluetooth. 7

21 skäl att börja träna

21 skäl att börja träna

Så lite krävs för att förlänga livet med fem år. 7

jobb161 st

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Krocktest av tio bilbarnstolar

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se