Sverige i rymden

Tipsa en vän om en artikel

Sverige i rymden

Vad får svenska skattebetalare för pengarna som går till svensk rymdverksamhet? Inte tillräckligt, och det är regeringskansliets fel, säger Riksrevisionen i en kritisk rapport.

Annons
Två av Esas Cluster-satelliter går till väders från Kazakstan sedan Ariane 5-raketen exploderat. Teckning Kaianders Sempler

Två av Esas Cluster-satelliter går till väders från Kazakstan sedan Ariane 5-raketen exploderat. Teckning Kaianders Sempler

Sverige i rymden

Sven Grahn, rymdpionjär. Foto: Kaianders Sempler

Sverige i rymden

Olle Norberg, Rymdstyrelsens chef. Foto: Kaianders Sempler

Sverige i rymdenUr Riksrevisionens rapport.

Ur Riksrevisionens rapport.

Claes Norgren, riksrevisor.

Claes Norgren, riksrevisor. Foto: Kaianders Sempler

Taggar

Riksrevisionen är en lite speciell myndighet. Dess uppdrag är inte bara att se till att skattebetalarnas pengar inte försnillas, utan även att undersöka om de används på bästa sätt – eller snarare på det sätt som riksdagens folkvalda avsåg när de beviljade pengarna. Om man kommer på att så inte är fallet slår man larm och föreslår förändringar.

Nu har Riksrevisionen, RR, undersökt hur den miljard kronor av statliga medel som går till svensk rymdverksamhet används. I början av februari kom RR med en kritisk rapport.

På 1970-talet rådde rymdfeber i hela världen i månlandningens spår. I sin bok ”Jordnära rymd” från 2011, se Med rymden i blodet , berättar Rymdbolagets förre chef Sven Grahn om pionjärtidens naiva rymdoptimism: ”Astronauterna skulle bli den nya tidens sjömän, byggjobbare, lastbilschaufförer, fabriksarbetare och fastighetsskötare. Man skulle starta gruvdrift i asteroidbältet, utvinna helium-3 för fusionsreaktorer på månen, konstruera jättelika rymdbaserade solfångare och stråla ner energi till jorden och så vidare.”

Alla ville ha egna rymdprogram, men på grund av de höga kostnaderna gick många av Europas länder samman och 1975 bildades Esa – European Space Agency – av tio medlemsstater, däribland Sverige. Syftet med Esa var att dels garantera Europas tillgång till rymden genom att konstruera en egen bärraket, dels att bygga egna satelliter för forskning och samhällstjänster och dessutom att delta i byggandet av en internationell rymdstation. Det beslutades att varje land skulle få industrikontrakt motsvarande de pengar som respektive regering anslog till Esa.

Den allmänna teknikoptimismen gjorde att man såg rymdverksamhet som ett på sikt extremt lönsamt område. Det fanns en hägrande marknad för uppskjutning av kommersiella telekomsatelliter, man trodde på tillverkning av specialprodukter i tyngdlöst tillstånd på rymdstationen, och längre fram lockade en lukrativ rymdturism.

– Ett problem som gjort att rymdindustrin aldrig tagit riktig fart är de höga uppskjutningskostnaderna, säger Sven Grahn. Faktum är att det i dag kostar lika mycket per kilogram att få upp nyttolast i omloppsbana som för 40 år sedan.

Visst har elektroniken blivit allt billigare och mind­re, vilket gör att man i dag får in mycket mer kraft i allt mindre satelliter. Men det går inte att miniatyrisera bemannade rymdfärder. Astronauter och turister väger precis lika mycket som tidigare, och de kräver lika mycket life-support. Det blir dyrt. Därför väljer man att använda obemannade sonder.

Nej, det blev inga space cowboys. Där­emot ökade kostnaderna för det europeiska bärraketprogrammet. Den 4 juni 1996 exploderade den första Ariane 5-raketen på grund av ett datafel. Några år senare, i december 2002 exploderade ytterligare en Ariane 5, denna gång på grund av att motormunstycket (konstruerat och byggt i Trollhättan) smälte, se Slarv bakom Arianes haverier? Anledningen visade sig vara att den franska motortillverkaren hade hottat upp raketmotorn en smula utan att meddela tillverkarna av andra komponenter att specifikationerna därmed hade ändrats.

Kostnaderna för Ariane-programmet skenade, och i brist på tilläggsanslag från regeringen beslutade Rymdstyrelsen i slutet av 2008 att Sverige av kostnadsskäl måste lämna ­Ariane-programmet.

Detta visade sig emellertid vara ogörligt. Dels skulle därmed Volvo Aero tvingas lägga ner hela sin rymdavdelning, dels hotade Frankrike med att man i så fall inte skulle låta Lund få vara värd för den planerade internationella forskningsanläggningen ESS – European Spallation Source – världens mest kraftfulla neutronkälla.

Två månader efter att Sverige lämnat bärraketprogrammet beviljade regeringen i portioner motvilligt extraanslag, och Sverige återinträdde i programmet med svansen mellan benen.

Under det senaste året har Rikrevisionen granskat svensk rymdverksamhet. I början av februari kom deras rapport. Här skälls regeringen ut efter noter för att den inte tagit vara på rymdverksamhetens strategiska betydelse för Sverige, utan slarvat bort kunnande, spetsforskning och möjliga industriorder. Branschen är fortfarande helt beroende av statlig finansiering, men inget departement tar ett helhetsansvar.

Syftet med statens satsning på rymdverksamhet är att stödja svensk forskning och industri, men också att dra nytta av rymden för samhällstjänster, se Europa och rymden . En rad myndigheter och privata tjänsteföretag använder sig i dag av rymddata. Exempelvis växer marknaden för satellitpositioneringstjänster (GNSS – Global Navigation Satellite Systems, exempelvis gps), se Fyra satellitsystem för positionering , med 25 procent per år. Väderdata från satelliter är i dag oumbärliga för SMHI:s prognoser, se  Europeiska vädersatelliter 25 år , och på sikt hoppas man mycket på kommersiella samhällstjänster från land- och havsobservationssatelliter i EU:s program Gmes/Copernicus, se Väktarna i rymden . Däremot har marknaden för telekomsatelliter krympt i takt med att fibernäten vuxit.

Så hur går det då för svensk rymdindustri?

– Inte alls så bra som man kunde önska, säger riksrevisor Claes Norgren. Sedan år 2000 har antalet små företag i rymdbranschen visserligen ökat något, men antalet anställda har samtidigt minskat. Tillväxten i branschen har varit liten, och småbolagen har haft svårt att få tag i riskvilligt kapital. Här krävs ett samlat grepp.

Av: Kaianders Sempler

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

2 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
2
Nu visas kommentar 1-5
Startsidan
Kollage av Singerporträtt och symaskiner

Singers billiga symaskin blev en världssucé

TEKNIKHISTORIA. Smartare konstruktion, snyggare design och marknadsföring på cirkus var framgångsreceptet.

”Enorm teknisk bedrift” mäta gravitationsvågor

”Enorm teknisk bedrift” mäta gravitationsvågor

”En av de största vetenskapliga nyheterna någonsin”, säger Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet. 25 kommentarer

Extremt rent kvartsglas såg vågorna

Extremt rent kvartsglas såg vågorna

Tyskt kvartsglas gjorde upptäckten möjlig. 1 kommentar

Genombrottet: De har hittat gravitationsvågor

Det förutspåddes av Albert Einstein. Nu har gravitationsvågor hittats. 64 kommentarer

Felaktig användning kan ha orsakat olycka

Felaktig användning kan ha orsakat olycka

Rulltrappan vid Flemingsbergs station användes på fel sätt och en hjulinfästning gick av. 21 kommentarer

flygfarkost

Jackan lagrar solvärmen

Utan någon elektronik omvandlar en ny jacka solstrålarna till värme.

Nytt system ska
få stopp på fusk

Nytt system ska få stopp på fusk

Sverige kan få ett nytt system för att utreda misstänkt forskningsfusk. Fallet med KI-kirurgen Paolo Macchiarini gör frågan brännande aktuell. 4 kommentarer

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S)

”Det är unikt att lärosätena utreder sig själva”

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) är beställare av utredningen som granskar behovet av ett nytt system. 7 kommentarer

Kjell Asplund

Han ska granska Karolinska sjukhuset

KI har utsett professor Kjell Asplund som extern granskare.

Programvara styr
plattform för bilradion

Programvara styr plattform för bilradion

Färre elektronikkomponenter, mer programvarustyrda funktioner. 20 kommentarer

Annons
Välkommen till den 
mobila kontinenten

Välkommen till den mobila kontinenten

Nästan var tredje använder mobila betaltjänster i Afrika. Nästa succé väntas bli tv i mobilen. 6 kommentarer

Långt framme med lösning för prylarnas internet

Nästa steg för Afrikas största mobiloperatör: Satsning på prylarnas internet i samarbete med Ericssons kinesiska konkurrent.

Ericsson kopplar 
upp vindruvorna

Ericsson kopplar upp vindruvorna

Sensorer ger koll på vinskörden. 8 kommentarer

Thomas Edison

Edison fyller 169 år

TEKNIKSVEPET. Elmarknad, Edisons födelsedag och robotleksak. Här är senaste tekniknyheterna. 11 kommentarer

Elsladd

Spänningen höjdes, men hur funkade det?

TEKNIKFRÅGAN. År 1988 höjdes spänningen i svenska elnätet, en läsare vill veta mer. 48 kommentarer

Opel Ampera-e

Billig elbil från Opel

Helt eldrivna Ampera-e kommer nästa år. Den ska säljas till ett "överkomligt pris" säger GM-chefen Mary Barra. 69 kommentarer

Gpordon Moore och kvinna i Moores- law-tröja.

Moores lag dödsdömd

Moores lag har dödförklarats åtskilliga gånger de senaste 50 åren. Men den här gången verkar det vara på riktigt. 14 kommentarer

DEBATT
Sverige för litet för 
höghastighetståg

Sverige för litet för höghastighetståg

REPLIK. Det måste finnas tillräckligt många som betalar för att färdas med tågen, skriver debattören. 68 kommentarer

Kollage: Fairphone-test

Mobilen du själv kan skruva isär – och ihop

Fairphone är mobiltillverkaren som vill tilltala både din inre nörd och ditt goda hjärta. Andra modellen når en bra bit på vägen. 19 kommentarer

Två iphones

Apple låser mobilen efter reparation

Nu rasar Applefans mot "fel 53". 74 kommentarer

Kollage, månen och satelit

Svenska lärosäten bygger minisatelliter

Med en ett kilo tung kub vill Luleå lyckas med att bli först med svensk minisatellit i rymden. Även KTH siktar mot stjärnorna. 5 kommentarer

DEBATT
Elledningar

”Hållbart satsa på fjärde generationens kärnkraft”

DEBATT. Nästa generation kärnkraft ger oss energi som inte belastar miljö och klimat, skriver Torsten Dilot. 309 kommentarer

Borde Sverige sasta på fjärde generationens kärnkraft?

Se resultatet
  • Ja. 84%
  • Nej. 13%
  • Kanske. 3%
Rösta
Vinglas

Ekoviner besprutas med tungmetaller

Marken påverkas av tungmetaller som sprutas på eko-odlingar. 25

Alice Marshall och Serge Lachapelle

Tafs och tystnad drabbar kvinnor

Mer än hälften har blivit trakasserade.

Läs mer

Topplista

Senaste quizen

Alla våra quiz
Besökare på CES testar VR-glasögon

Google utvecklar
mobillösa vr-glasögon

Google tycker inte att mobilen räcker som fönster mot vr-världen. 1

Stegräknare

App ger rabatt på försäkringen

Är du en hurtbulle? Då kan du få rabatt på försäkringen. 3

Göran Marby

Han blir ny chef för Icann

Göran Marby blir ny vd för den ideella internetorganisationen Icann. 3

Johan Bengtsson får Stora automationspriset och 80 000 kronor för sitt engagemang i att intressera unga för teknik och industrin.

"Vi fångar ungas
intresse för teknik"

Johan Bengtsson prisas för sitt engagemang. 8

Microsofts kapsel sänks i havet

Microsoft sänker sitt datacenter i havet

Havsdjupet kyler Microsofts nya datacenter. 28

Tidiga tecken på Alzheimers

Tidiga tecken på Alzheimers

Nästan 20 år innan Alzheimers drabbas hjärnan av inflammatoriska förändringar. 11

Semla

Sprutar semlor i rasande takt

Ur arkivet. Det bakas semlor på löpande band i svenska bagerier.

Nya arter upptäckta i djuphavsstudie

Nya arter upptäckta i djuphavsstudie

Fjärrstyrt undervattensfordon ger ny insyn i havets hemligheter. 1

Joggare

Nio av tio friluftsplagg innehåller miljögift

”En tickande miljöbomb”, menar Greenpeace. 4

Malariamygga

Miljardsatsning ska utrota malaria

Bill Gates och Storbritanniens finansminister satsar mot malaria. 7

Vad ska vi testa?

Vad ska vi testa?

Surfplattor, mobiler, Jas... Mejla oss vad vi borde undersöka!

jobb170 st

Sök jobb inom inköp, produktion & konstruktion

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Forskaren Nergis Mavalvala: Så kan vi mäta gravitationsvågor

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se