Sverige i rymden

Tipsa en vän om en artikel

Sverige i rymden

Vad får svenska skattebetalare för pengarna som går till svensk rymdverksamhet? Inte tillräckligt, och det är regeringskansliets fel, säger Riksrevisionen i en kritisk rapport.

Annons
Två av Esas Cluster-satelliter går till väders från Kazakstan sedan Ariane 5-raketen exploderat. Teckning Kaianders Sempler

Två av Esas Cluster-satelliter går till väders från Kazakstan sedan Ariane 5-raketen exploderat. Teckning Kaianders Sempler

Sverige i rymden

Sven Grahn, rymdpionjär. Foto: Kaianders Sempler

Sverige i rymden

Olle Norberg, Rymdstyrelsens chef. Foto: Kaianders Sempler

Sverige i rymdenUr Riksrevisionens rapport.

Ur Riksrevisionens rapport.

Claes Norgren, riksrevisor.

Claes Norgren, riksrevisor. Foto: Kaianders Sempler

Taggar

Riksrevisionen är en lite speciell myndighet. Dess uppdrag är inte bara att se till att skattebetalarnas pengar inte försnillas, utan även att undersöka om de används på bästa sätt – eller snarare på det sätt som riksdagens folkvalda avsåg när de beviljade pengarna. Om man kommer på att så inte är fallet slår man larm och föreslår förändringar.

Nu har Riksrevisionen, RR, undersökt hur den miljard kronor av statliga medel som går till svensk rymdverksamhet används. I början av februari kom RR med en kritisk rapport.

På 1970-talet rådde rymdfeber i hela världen i månlandningens spår. I sin bok ”Jordnära rymd” från 2011, se Med rymden i blodet , berättar Rymdbolagets förre chef Sven Grahn om pionjärtidens naiva rymdoptimism: ”Astronauterna skulle bli den nya tidens sjömän, byggjobbare, lastbilschaufförer, fabriksarbetare och fastighetsskötare. Man skulle starta gruvdrift i asteroidbältet, utvinna helium-3 för fusionsreaktorer på månen, konstruera jättelika rymdbaserade solfångare och stråla ner energi till jorden och så vidare.”

Alla ville ha egna rymdprogram, men på grund av de höga kostnaderna gick många av Europas länder samman och 1975 bildades Esa – European Space Agency – av tio medlemsstater, däribland Sverige. Syftet med Esa var att dels garantera Europas tillgång till rymden genom att konstruera en egen bärraket, dels att bygga egna satelliter för forskning och samhällstjänster och dessutom att delta i byggandet av en internationell rymdstation. Det beslutades att varje land skulle få industrikontrakt motsvarande de pengar som respektive regering anslog till Esa.

Den allmänna teknikoptimismen gjorde att man såg rymdverksamhet som ett på sikt extremt lönsamt område. Det fanns en hägrande marknad för uppskjutning av kommersiella telekomsatelliter, man trodde på tillverkning av specialprodukter i tyngdlöst tillstånd på rymdstationen, och längre fram lockade en lukrativ rymdturism.

– Ett problem som gjort att rymdindustrin aldrig tagit riktig fart är de höga uppskjutningskostnaderna, säger Sven Grahn. Faktum är att det i dag kostar lika mycket per kilogram att få upp nyttolast i omloppsbana som för 40 år sedan.

Visst har elektroniken blivit allt billigare och mind­re, vilket gör att man i dag får in mycket mer kraft i allt mindre satelliter. Men det går inte att miniatyrisera bemannade rymdfärder. Astronauter och turister väger precis lika mycket som tidigare, och de kräver lika mycket life-support. Det blir dyrt. Därför väljer man att använda obemannade sonder.

Nej, det blev inga space cowboys. Där­emot ökade kostnaderna för det europeiska bärraketprogrammet. Den 4 juni 1996 exploderade den första Ariane 5-raketen på grund av ett datafel. Några år senare, i december 2002 exploderade ytterligare en Ariane 5, denna gång på grund av att motormunstycket (konstruerat och byggt i Trollhättan) smälte, se Slarv bakom Arianes haverier? Anledningen visade sig vara att den franska motortillverkaren hade hottat upp raketmotorn en smula utan att meddela tillverkarna av andra komponenter att specifikationerna därmed hade ändrats.

Kostnaderna för Ariane-programmet skenade, och i brist på tilläggsanslag från regeringen beslutade Rymdstyrelsen i slutet av 2008 att Sverige av kostnadsskäl måste lämna ­Ariane-programmet.

Detta visade sig emellertid vara ogörligt. Dels skulle därmed Volvo Aero tvingas lägga ner hela sin rymdavdelning, dels hotade Frankrike med att man i så fall inte skulle låta Lund få vara värd för den planerade internationella forskningsanläggningen ESS – European Spallation Source – världens mest kraftfulla neutronkälla.

Två månader efter att Sverige lämnat bärraketprogrammet beviljade regeringen i portioner motvilligt extraanslag, och Sverige återinträdde i programmet med svansen mellan benen.

Under det senaste året har Rikrevisionen granskat svensk rymdverksamhet. I början av februari kom deras rapport. Här skälls regeringen ut efter noter för att den inte tagit vara på rymdverksamhetens strategiska betydelse för Sverige, utan slarvat bort kunnande, spetsforskning och möjliga industriorder. Branschen är fortfarande helt beroende av statlig finansiering, men inget departement tar ett helhetsansvar.

Syftet med statens satsning på rymdverksamhet är att stödja svensk forskning och industri, men också att dra nytta av rymden för samhällstjänster, se Europa och rymden . En rad myndigheter och privata tjänsteföretag använder sig i dag av rymddata. Exempelvis växer marknaden för satellitpositioneringstjänster (GNSS – Global Navigation Satellite Systems, exempelvis gps), se Fyra satellitsystem för positionering , med 25 procent per år. Väderdata från satelliter är i dag oumbärliga för SMHI:s prognoser, se  Europeiska vädersatelliter 25 år , och på sikt hoppas man mycket på kommersiella samhällstjänster från land- och havsobservationssatelliter i EU:s program Gmes/Copernicus, se Väktarna i rymden . Däremot har marknaden för telekomsatelliter krympt i takt med att fibernäten vuxit.

Så hur går det då för svensk rymdindustri?

– Inte alls så bra som man kunde önska, säger riksrevisor Claes Norgren. Sedan år 2000 har antalet små företag i rymdbranschen visserligen ökat något, men antalet anställda har samtidigt minskat. Tillväxten i branschen har varit liten, och småbolagen har haft svårt att få tag i riskvilligt kapital. Här krävs ett samlat grepp.

Av: Kaianders Sempler
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

2 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
2
Nu visas kommentar 1-5
Startsidan
Från krig till kontor

Från krig till kontor

TEKNIKHISTORIA. 1942 förstördes en tysk fabrik som levererade häftapparater till smålandsfabrikören Olle Westlund. Han blev tvungen att lösa problemet - och skapade en klassiker.

Läsarna: Så ska fartdårar stoppas

Läsarna: Så ska fartdårar stoppas

LÄSARKOMMENTARER. Bläckståleskrivare, gps-styrning och slukhål. Ny Tekniks läsare bjuder på innovativa idéer till nya farthinder. 29 kommentarer

Fallucka för fartdårar

När du kör lagligt är vägbanan slät, för fartsyndarna fälls luckan ner. 92 kommentarer

En deltagare i vaccinationsstudien får sin dos vid vaccinationsenheten vid Donka Hospital, Conakry, Guinea.

Supervaccinet som skyddar mot Ebola

Ger fullt skydd mot Ebola redan efter tio dagar.

Kräftdjur kan lösa
mysteriet MH370

Kräftdjur kan lösa mysteriet MH370

Kan vingdelen som flöt iland på ön Réunion komma från den försvunna MH370? Kräftdjur på vrakdelen ger en hint. 10 kommentarer

Expert: Hittad vrakdel kommer från MH370

Experter tror att vrakdelen kommer från det försvunna Malaysia Airlines-planet. 8 kommentarer

MH370 störtade troligtvis ner i havet med nosen först i 90 graders vinkel. Det visar nya superdatorsimuleringar.

Därför hittas inga vrakdelar från MH370

Superdatorsimuleringar med en ny matematisk modell visar varför det saknas flygdelar och oljefläckar från MH370. 85 kommentarer

Varför stoppar
surf mobilprat?

Varför stoppar surf mobilprat?

TEKNIKFRÅGAN. Varför kan jag inte prata och surfa samtidigt i mobilen? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 19 kommentarer

Mjältbrandsvirus

Sände dödliga sporer till hundratals labb

Minst 192 labb i världen har av misstag fått smittsamma sporer av mjältbrand.

Annons
Flightradar 24

Håller koll på världens flyg

33-LISTAN. Flightradar 24 fortsätter sitt fälttåg över världen och ökar täckningen för apparna som spårar flygplan.

De flesta av de boende i bostadsrättsföreningen Jublet i Stockholm kan bara ringa med mobilen om de går ut på balkongen. ”När vi tog upp problemet med Skanska för ett år sedan var det inte en så stor fråga. Men under det här året har Skanska, Ericsson och operatörerna insett hur stort problemet är”, sa Stig Vilhelmson, ordförande i föreningen.

Slitsar i fönstret fixar täckningen

Slitsar i metallskikten i fönstren eller isoleringsmaterialen. Det kan lösa problemet med dålig mobiltäckning i energisnåla nybyggda hus. 8 kommentarer

Tygsäck skyddar flyg mot bomber

Tygsäck skyddar flyg mot bomber

En avancerad textilsäck kan skydda flygplan mot explosioner i bagaget. Svensk kompositexpert har deltagit i utvecklingen. 11 kommentarer

Får jag koppar i koppen?

Får jag koppar i koppen?

TEKNIKFRÅGAN. Blir det koppar i kaffet om jag kokar varmvatten? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 28 kommentarer

Truecaller

Heta 33-bolaget miljardvärderat

De utsågs till ett av Sveriges hetaste teknikbolag. Nu värderas Truecaller till 1 miljard dollar. 6 kommentarer

Gripen NG

Brasilien prutar på Gripenpriset

Avtalet för Jas Gripen-planen till Brasilien är klart, men inte påskrivet. 6 kommentarer

Lego för industrin bygger ut företaget

Lego för industrin bygger ut företaget

33-LISTAN. I våras hamnade Flexqube på Ny Tekniks 33-lista. Nu nyanställer bolaget. 7 kommentarer

De kramar el ur stålet

De kramar el ur stålet

SSAB har tagit pilotanläggning i drift som minskar energisvinnet. 79 kommentarer

Elbil

Eltorsk på vägen  – så många drabbas

Många har räckviddsångest i elbilen, men få kör slut på batteriet. Det visar en ny undersökning. 93 kommentarer

Svenska streamingsajten stängs efter polistillslag

Polistillslag får personerna bakom Swefilmer att stänga sajten för gott. 43 kommentarer

Straffet för att ladda ner en film från en piratsajt ska vara 50 dagsböter.

HD: Så hög är boten för piratkopierad film

Högsta domstolen har slagit fast böter för piratkopiering av film. Samtidigt är rättsläget för så kallade streamingsajter oklart. 81 kommentarer

Skulle dykaren sugas upp i jättecylindern?

Skulle dykaren sugas upp i jättecylindern?

TEKNIKFRÅGA. Vad händer om jag simmar in i en jättecylinder ovanför poolens yta? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 53 kommentarer

Tommy Johansson, vd på Amra

”Alla vill jobba med en vinnare”

33-LISTAN. I april kom företaget Amra med på listan över årets hetaste teknikbolag för andra gången. Sedan dess har de fått en stororder. 5 kommentarer

Tågentusiaster jublar: Krokodilen till Sverige

Tågentusiaster jublar: Krokodilen till Sverige

Förebilden för juvelen bland Märklintågen.

Topplista

Läs Ny Teknik i sommar

Läs Ny Teknik i sommar

Papperstidningen har uppehåll – men inte hemsidan! 3

Svensk seger i elbilsrace

Svensk seger i elbilsrace

KTH:s eldrivna racingbil vann bucklan i energisnålhet. 1

Tävla med ditt smarta hem!

Tävla med ditt smarta hem!

Har du byggt egna lösningar för det smarta hemmet? Var med i tävlingen ”Sveriges smartaste hem”.

Stort intresse för
coolaste kassen

Stort intresse för coolaste kassen

33-LISTAN. Nu förhandlar företaget med globala tillverkare. 3

Trenden: Ingen har en egen plats

Trenden: Ingen har en egen plats

KARRIÄR. Aktivitetsbaserade kontor är nya trenden. 12

Svara inte när chefen ringer på semestern

Svara inte när chefen ringer på semestern

KARRIÄR. Här är expertsvaren på de viktigaste frågorna om semester och arbetsrätt. 39

Anders Ekdahl, vd för Svensk Industriförening, Sinf, och ordförande i tankesmedjan Automathink.

”Sälj in industrin till ungdomarna”

KRÖNIKA. Trots att industrin är motorn i svensk ekonomi är den uppenbarligen inte lockande, skriver Anders Ekdahl. 30

100 tips för bättre feedback

100 tips för bättre feedback

KARRIÄR. ”Undvik förebråelser, de leder ingenstans”, råder experten.

Nyamko Sabuni

Så blir ingenjörs- Sverige mer jämställt

ALMEDALEN. Börja med att titta på platsannonserna, råder Nyamko Sabuni på ÅF.

Kostym möblerar om i hjärnan

Kostym möblerar om i hjärnan

KARRIÄR. Kläderna gör individen. Det får oss till och med att tänka annorlunda, visar ny forskning.

Vad ska vi testa?

Vad ska vi testa?

Surfplattor, mobiler, Jas...
Mejla oss vad vi borde undersöka! 11

jobb151 st

Sök jobb inom inköp, produktion & konstruktion

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Tygsäck skyddar flyget mot bomber

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se