Sverige i rymden

Tipsa en vän om en artikel

Sverige i rymden

Vad får svenska skattebetalare för pengarna som går till svensk rymdverksamhet? Inte tillräckligt, och det är regeringskansliets fel, säger Riksrevisionen i en kritisk rapport.

Annons
Två av Esas Cluster-satelliter går till väders från Kazakstan sedan Ariane 5-raketen exploderat. Teckning Kaianders Sempler

Två av Esas Cluster-satelliter går till väders från Kazakstan sedan Ariane 5-raketen exploderat. Teckning Kaianders Sempler

Sverige i rymden

Sven Grahn, rymdpionjär. Foto: Kaianders Sempler

Sverige i rymden

Olle Norberg, Rymdstyrelsens chef. Foto: Kaianders Sempler

Sverige i rymdenUr Riksrevisionens rapport.

Ur Riksrevisionens rapport.

Claes Norgren, riksrevisor.

Claes Norgren, riksrevisor. Foto: Kaianders Sempler

Taggar

Riksrevisionen är en lite speciell myndighet. Dess uppdrag är inte bara att se till att skattebetalarnas pengar inte försnillas, utan även att undersöka om de används på bästa sätt – eller snarare på det sätt som riksdagens folkvalda avsåg när de beviljade pengarna. Om man kommer på att så inte är fallet slår man larm och föreslår förändringar.

Nu har Riksrevisionen, RR, undersökt hur den miljard kronor av statliga medel som går till svensk rymdverksamhet används. I början av februari kom RR med en kritisk rapport.

På 1970-talet rådde rymdfeber i hela världen i månlandningens spår. I sin bok ”Jordnära rymd” från 2011, se Med rymden i blodet , berättar Rymdbolagets förre chef Sven Grahn om pionjärtidens naiva rymdoptimism: ”Astronauterna skulle bli den nya tidens sjömän, byggjobbare, lastbilschaufförer, fabriksarbetare och fastighetsskötare. Man skulle starta gruvdrift i asteroidbältet, utvinna helium-3 för fusionsreaktorer på månen, konstruera jättelika rymdbaserade solfångare och stråla ner energi till jorden och så vidare.”

Alla ville ha egna rymdprogram, men på grund av de höga kostnaderna gick många av Europas länder samman och 1975 bildades Esa – European Space Agency – av tio medlemsstater, däribland Sverige. Syftet med Esa var att dels garantera Europas tillgång till rymden genom att konstruera en egen bärraket, dels att bygga egna satelliter för forskning och samhällstjänster och dessutom att delta i byggandet av en internationell rymdstation. Det beslutades att varje land skulle få industrikontrakt motsvarande de pengar som respektive regering anslog till Esa.

Den allmänna teknikoptimismen gjorde att man såg rymdverksamhet som ett på sikt extremt lönsamt område. Det fanns en hägrande marknad för uppskjutning av kommersiella telekomsatelliter, man trodde på tillverkning av specialprodukter i tyngdlöst tillstånd på rymdstationen, och längre fram lockade en lukrativ rymdturism.

– Ett problem som gjort att rymdindustrin aldrig tagit riktig fart är de höga uppskjutningskostnaderna, säger Sven Grahn. Faktum är att det i dag kostar lika mycket per kilogram att få upp nyttolast i omloppsbana som för 40 år sedan.

Visst har elektroniken blivit allt billigare och mind­re, vilket gör att man i dag får in mycket mer kraft i allt mindre satelliter. Men det går inte att miniatyrisera bemannade rymdfärder. Astronauter och turister väger precis lika mycket som tidigare, och de kräver lika mycket life-support. Det blir dyrt. Därför väljer man att använda obemannade sonder.

Nej, det blev inga space cowboys. Där­emot ökade kostnaderna för det europeiska bärraketprogrammet. Den 4 juni 1996 exploderade den första Ariane 5-raketen på grund av ett datafel. Några år senare, i december 2002 exploderade ytterligare en Ariane 5, denna gång på grund av att motormunstycket (konstruerat och byggt i Trollhättan) smälte, se Slarv bakom Arianes haverier? Anledningen visade sig vara att den franska motortillverkaren hade hottat upp raketmotorn en smula utan att meddela tillverkarna av andra komponenter att specifikationerna därmed hade ändrats.

Kostnaderna för Ariane-programmet skenade, och i brist på tilläggsanslag från regeringen beslutade Rymdstyrelsen i slutet av 2008 att Sverige av kostnadsskäl måste lämna ­Ariane-programmet.

Detta visade sig emellertid vara ogörligt. Dels skulle därmed Volvo Aero tvingas lägga ner hela sin rymdavdelning, dels hotade Frankrike med att man i så fall inte skulle låta Lund få vara värd för den planerade internationella forskningsanläggningen ESS – European Spallation Source – världens mest kraftfulla neutronkälla.

Två månader efter att Sverige lämnat bärraketprogrammet beviljade regeringen i portioner motvilligt extraanslag, och Sverige återinträdde i programmet med svansen mellan benen.

Under det senaste året har Rikrevisionen granskat svensk rymdverksamhet. I början av februari kom deras rapport. Här skälls regeringen ut efter noter för att den inte tagit vara på rymdverksamhetens strategiska betydelse för Sverige, utan slarvat bort kunnande, spetsforskning och möjliga industriorder. Branschen är fortfarande helt beroende av statlig finansiering, men inget departement tar ett helhetsansvar.

Syftet med statens satsning på rymdverksamhet är att stödja svensk forskning och industri, men också att dra nytta av rymden för samhällstjänster, se Europa och rymden . En rad myndigheter och privata tjänsteföretag använder sig i dag av rymddata. Exempelvis växer marknaden för satellitpositioneringstjänster (GNSS – Global Navigation Satellite Systems, exempelvis gps), se Fyra satellitsystem för positionering , med 25 procent per år. Väderdata från satelliter är i dag oumbärliga för SMHI:s prognoser, se  Europeiska vädersatelliter 25 år , och på sikt hoppas man mycket på kommersiella samhällstjänster från land- och havsobservationssatelliter i EU:s program Gmes/Copernicus, se Väktarna i rymden . Däremot har marknaden för telekomsatelliter krympt i takt med att fibernäten vuxit.

Så hur går det då för svensk rymdindustri?

– Inte alls så bra som man kunde önska, säger riksrevisor Claes Norgren. Sedan år 2000 har antalet små företag i rymdbranschen visserligen ökat något, men antalet anställda har samtidigt minskat. Tillväxten i branschen har varit liten, och småbolagen har haft svårt att få tag i riskvilligt kapital. Här krävs ett samlat grepp.

Av: Kaianders Sempler
Mejla reportern

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

2 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
2
Nu visas kommentar 1-5
Startsidan
Pengar

Sju sajter att hitta outtagna pengar på

TEKNIKSVEPET. Det finns sajter där det finns pengar att hämta. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna 1 kommentar

Lättare hitta försvunna plan

Prickar värktabletten med sin båge

En amerikansk bågskytt träffar prick i en liten värktablett som slängs upp i luften. Hans förklaring till bedriften är mycket enkel.

Lagrar sol och vind – med tåget

Lagrar sol och vind – med tåget

Tunga tågvagnar blir nytt energilager för sol- och vindkraft. 62 kommentarer

Biobränsle

Premiärflygning med biobränsle från Bromma

I dag flyger Malmö Aviation och Sverigeflyg med biobränsle. Ny Teknik är ombord. 4 kommentarer

”Inga tekniska fel på planet”

”Inga tekniska fel på planet”

Gripenkraschen i Tjeckien: ”Vi kan inte notera några tekniska fel.” 9 kommentarer

Efter kraschen: ”Stolarna ett mekaniskt underverk”

Katapulttekniken hyllas av FMV-expert efter olyckan där två piloter sköt ut sig efter att ha kraschat med ett Gripenplan. 51 kommentarer

Piloterna fick inte stopp på Gripenplanet

Gled av landningsbanan på flygbas i Tjeckien. 38 kommentarer

Rysk helikopter för tunga lyft i ny version

Rysk helikopter för tunga lyft i ny version

Den klassiska ryska tunglyftarhelikoptern Mi-26 börjar nu serietillverkas i en moderniserad version med effektivare avionik. 4 kommentarer

Annons
Beslut om Ringhals skjuts upp

Beslut om Ringhals skjuts upp

Beskedet om stängning av reaktorerna 1 och 2 kalldusch för elbolag. Nu skjuts beslutet upp. 18 kommentarer

Beslutet om att stänga Ringhals uppskjutet

Eon har bett huvudägaren Vattenfall att skjuta på styrelsebeslutet i en månad. 182 kommentarer

Målet: 3d-digitalisera 
mer av svensk industri

Målet: 3d-digitalisera mer av svensk industri

Motorblock, elektronik eller livsmedel. Allt fler industrier tar 3d-digitalisering till hjälp för att granska konstruktion och kvalitet. 2 kommentarer

Tåget varnar för fel på järnvägen

Tåget varnar för fel på järnvägen

Trafikverket ska tillsammans med flera järnvägsbolag låta tågen rapportera om de upptäcker fel på järnvägen. 8 kommentarer

Grafen

Blir bro av grafen lika tunn som tändsticka?

TEKNIKFRÅGAN. Blir broar extremt tunna om man ersätter stålet med superstarkt grafen? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 18 kommentarer

Activision, Call of duty

Algoritmer jagar fusk i Call of duty

BOULDER. Datorspelsutvecklaren Activision använder ett analysverktyg för att spåra spelare som fuskar. ”Vi vill att de ska ångra sig.” , säger Josh Hemann, analyschef på Activision. 4 kommentarer

Gasmaskfiltret renar sig själv

Gasmaskfiltret renar sig själv

Filter som både stoppar och förstör kemiska stridsmedel gör gifthanteringen mindre farlig. 4 kommentarer

Nedskräpare hängs ut med DNA-teknik

Nedskräpare hängs ut med DNA-teknik

Hong Kong tar DNA-tekniken till hjälp för att visa upp nedskräpare. 24 kommentarer

Magi? Nix. Lampan svävar med hjälp av magnetism och lyser med induktion.

Svensk succé för svävande lampa

Den svävar fritt i luften och lyser trots att den varken har sladd eller batterier. 19 kommentarer

Här är Kaianders bästa seriestrippar
Här är Kaianders bästa seriestrippar

Här är Kaianders bästa seriestrippar

Du har väl inte missat Ny Tekniks finurlige serietecknare? Här är Kaianders Semplers senaste alster. 1 kommentar

Andreas Bernström, vd för Sinch

Förser appar med kommunikation

Verktyget för att addera appen med chatt, röst eller videokommunikation. 2

Topplista

Dagens ego-boost: DU är toppen!

Dagens ego-boost: DU är toppen!

KARRIÄR. Svenskarna om ingenjörer: Ni har gjort livet bättre. 1

Självkörande taxi tar teknik från KTH

Självkörande taxi tar teknik från KTH

Utvecklar självkörande taxi baserad på teknik från KTH.

Vart tar energin vägen?

Vart tar energin vägen?

MINIPROBLEMET. Knäck professor Göran Grimvalls nöt den som kan. 23

Jogga på cykeln

Jogga på cykeln

MACKAPÄRER. Våren är här. Dags att vara mer utomhus. 3

Nätta mikroskopet räddar liv

Nätta mikroskopet räddar liv

Ett svenskt mikroskop i fickformat upptäcker livmoderhalscancer i 30 länder. 1

Självstyrande bil byggd på en vecka

Självstyrande bil byggd på en vecka

”Det första vi gjorde var att bränna hela styrelektroniken.” 9 kommentarer

Därför är snacks så oemotståndliga

Därför är snacks så oemotståndliga

Brittiska forskare har klurat ut snacks-formeln. 15

Magnus Sallbring

Så får du med soffpotatisen på hälsoresan

KARRIÄR. ”Hitta på något galet”, säger hr-chefen. 6

Elfärjan smyger tyst

Elfärjan smyger tyst

Minskar bränslekostnaderna med 60 procent. 14

Syndigate vann 33-listans regionala final i Umeå.

Erbjuder räddning för bransch i kris

De erbjuder handelsplattform för krisande mediabransch. 2

Teknologens uppgift: Lindra klimateffekterna i Rwanda

Teknologens uppgift: Lindra klimateffekterna i Rwanda

KARRIÄR. Hjälper bönder samla in regnvatten. 5

Kopplar prylar säkert till nätet

Kopplar prylar säkert till nätet

”Gör det möjligt styra prylar från en app, var man än befinner sig”. 1

Inget för höjdrädda

Inget för höjdrädda

Världens längsta bro är genomskinlig. 8

jobb295 st

Sök jobb inom inköp, produktion & konstruktion

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Världsrekord för hoverboard

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se