Rödfärg rena bluffen

Av: Kaianders Sempler
Publicerad 1 oktober 2004 15:32

Finns något svenskare än den röda stugan med vita knutar? Men från början var den röda färgen bara till för att få träbyggnaderna att se ut som om de var av dyrt tegel, säger byggnadshistoriker.

På Värskäls herrgård i Bettna Socken i Södermanland har man använt den röda och den grå färgen för att se få byggnaden att se mer burgen ut. Som om den byggts i dyrt tegel och sandsten.
Foto Olle Norling ur "Den röda färgen"

Förr kokade alla sin egen rödfärg.
Foto Kaianders Sempler

Egentligen börjar vår älskade svenska rödfärgs historia redan på 1300-talet, och då som bluff och lurendrejeri. Nybyggda eller tidigare vitkalkade stenkyrkor putsades om med röd kalkfärg för att det skulle se ut som tegel. Man ville de skulle likna de praktfulla gotiska katedralerna.

Lurendrejeriet fortsatte när Johan III gav order om att taken på Stockholms slott skulle rödfärgas med hjälp av "gruvkli" från Kopparberget i Falun. Kungen hade låtit vitkalka slottet Tre kronor för att det skulle likna ett renässanspalats, och nu ville han få taken att se ut som om de var av koppar. Men koppar var dyrt. även för en kung. Det var billigare att färga in taken med rödfärgspigment blandat med linolja, tran eller tjära.

Rödtjära blev snart ett vanligt sätt att behandla fjällpanelen på kyrktak och klockstaplar.

Så kom 1600-talet, med en febril byggverksamhet. Stormaktstidens uppkomlingar kunde inte få nog av herrgårdar och slott, och naturligtvis skulle de ha en ståndsmässig framtoning. Helst skulle de se ut som det nybyggda Riddarhuset i Stockholm - präktigt tegel och med med pilastrar och omfattningar av sandsten. Men så mycket pengar hade sällan den nya adeln. Man fick nöja sig med trä, men försåg de knuttimrade herrgårdarna med rödfärgade fasader och infodrade och gråfärgade knutar för att ge ett mer burget intryck. Fönstersnickerierna färgades gärna blekgula för att betraktaren skulle få intrycket av att de var av dyr ek och inte bara simpel furu.

Vid 1700-talets mitt hade rödfärgen spritt sig till prästgårdarna, och hundra år senare till de större bondgårdarna runt om i landet.

Under en femtioårsperiod från 1800-talets mitt och fram till förra sekelskiftet kommer en formlig explosion av rött. Snart sagt varenda gård rödfärgas. De grå knutarna och omfattningarna blir allt ljusare för att till slut målas vita. Den svenska stugan är född. En stuga som alltså i grund och botten försöker efterlikna Riddarhuset, ett holländskinspirerat tegelpalats i Gamla Stan i Stockholm.

Ralph Edenheim, Margareta Kjellin och Olle Norling, rödfärgshistoriker.
Foto Kaianders Sempler

Om allt detta och mycket mer kan man läsa i ett splitter nytt praktverk med titeln "De röda husen" av kulturhistorikern Ralph Edenheim och redaktören Margareta Kjellin. Fotografen Olle Norling har under två år rest runt i hela Sverige och dokumenterat röda hus av alla sorter under alla årstider. I boken finns finns ljuvliga fotografier på 140 olika rödmålade byggnader från hela Sverige. Här finns kvarnar, logar, slott, torp, broar, stall, tranformatorstationer, kyrkor, rådhus, gruvlavar, villor och Gud vet allt.

De röda husen av Ralph Edenheim, Olle Norling och Margareta Kjellin, Byggförlaget 2004, 220 sidor. Cirkapris 400 kronor.

Den traditionella rödfärgen är en slamfärg. För att fästa på träet är pigmentet utrört i rågmjölsgröt. Ofta dessutom blandad med lite fett - förr saltlake, numera linolja.

- Linoljan behövs för att färgen ska fästa ordentligt på hyvlat virke, säger Ralph Edenheim. Men på ohyvlad panel bör man egentligen använda oljefri färg. Alltför mycket linolja lägger sig som en gul hinna runt pigmentkornen och gör färgen mindre briljant. Färgen lyser bäst oljefri, men då kritar den å andra sidan också lättare.

Falu rödfärg AB, i dag en del av Stora Enso, tillverkar och säljer rödfärgspigment till en rad olika färgfabrikanter. Beroende på hur hårt man bränner pigmentet från de vittrande varphögarna vid koppargruvan kan man dessutom få olika färger. Falu rödfärgspigment säljs numera i fem kulörer: ockra, ljusröd, röd, brun och svart, även om den traditionella faluröda färgen fortfarande står för 99 procent av volymen.

Genom att blanda olika kulörer kan man få fram ytterligare nyanser. Falu rödfärgs återförsäljare i Chile, en herre vid namn Patricio Asenjo, skrev för några år sedan till huvudkontoret och meddelade att chilenarna skapat en splitter ny mossgrön nyans, Falu verde, genom att blanda Falu ockra med en smula Falu svart.

Tänk om den typiska svenska stugan hade varit mossgrön i stället för röd.

Rödfärgade aittor, förrådshus, i Vitsaniemi, Tornedalen.
Foto Kaianders Sempler

Fler artiklar av: Kaianders Sempler

Annons

Bloggar som länkar hit

Nyheter/Kaianders

Husen som
industrin glömde

Miljöer som fallit i glömska och platser som industrin för länge sedan flytt. Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, har tagit som sin uppgift att dokumentera ett Sverige som långsamt försvinner framför våra ögon. För Ny Teknik har han valt ut fyra platser som globaliseringen förvandlat till modern arkeologi. (3 kommentarer)

Jakten på söktjänstens ondska

För mycket hyllningar, för få kritiska frågor. Kulturjournalisten Andreas Ekström var inte nöjd med den svenska debatten om Google. I den första svenska boken om sökjätten ställer han frågorna själv. Svaren har han sökt under fyra månader. (3 kommentarer)

Därför vill vi bygga
nära himlen

Nu har Khalifatornet nått sin högsta punkt. Med sina 828 meter över Dubais gator är Burj Khalifa, under byggtiden kallat Burj Dubai, världens högsta byggnad. Människan har aldrig varit så nära himlen och samtidigt haft båda fötterna på jorden. (3 kommentarer)

Ångmaskinspionjären

Hade det inte varit för svenskarnas hejdlösa supande och statens dåliga ekonomi efter Gustav III:s krig mot Ryssland skulle Samuel Owen aldrig kommit till Stockholm, och Sveriges industrialisering skulle ha fördröjts åtminstone ett decennium. (5 kommentarer)

Teknisk julmat

Julen är inte bara skinkans högtid, utan även klappgrötens och lutfiskens. Livsmedelsprofessorn Per-Olof Hegg berättar om hur den tekniske kocken tillagar sin julmat. (5 kommentarer)

Ingenjör Nobiles luftfärd

Våren 1928 havererade luftskeppet Italia mot drivisen nordost om Svalbard. Under mer än en månad pågick världens dittills största räddningsaktion, vilken kom att kosta 17 personer livet. Nu ställs Italias nödradiosändare ut på Tekniska museet i Stockholm. (2 kommentarer)

Den fruktansvärda natten i Bhopal

Den 3 december är det 25 år sedan den stora giftgasolyckan inträffade i Bhopal i Indien. Det anses att mellan 20 000 och 30 000 avlidit, och att hundratusentals människor skadades av utsläppet från en fabrik för insektsbekämpningsmedel. Nu vill de indiska myndigheterna öppna det tidigare avspärrade fabriksområdet och dra ett streck över hela saken. (2 kommentarer)

"Framtiden hindrar oss att se Higgs"

Higgs gäckande boson kommer aldrig att hittas, hur mycket man än letar. – Det ser framtiden till, hävdar forskare när partikelacceleratorn LHC vid Cern nu dragit i gång igen efter ett års reparationer. (18 kommentarer)

Energi för framtiden

Det går att på 20–30 år skapa ett nytt globalt energiförsöjningssystem helt utan koldioxidutsläpp, hävdar amerikanska forskare. Sol-, vind- och vattenkraft kan med dagens teknik ersätta all världens olja, kol- och kärnkraft utan att det blir dyrare än i dag. Om den politiska viljan finns. (26 kommentarer)

Terrorns hus

Vad gör man med ett hus där politiska fångar torterats och mördats i decennier? Budapests skamfläck har nu blivit museum. (1 kommentar)

Tünelbanan i Istanbul

Den som befinner sig i Istanbul och vill ta sig från Galatabron vid Gyllene Hornet upp till paradgatan Istiklal caddesi tar naturligtvis Tünel, den europeiska kontinentens äldsta tunnelbana, invigd redan 1875. (2 kommentarer)

Att få resurserna att räcka

Årets ekonomipristagare försöker lösa de verkligt stora frågorna – hur skapar vi rättvisa system för hållbart utnyttjande av jordens gemensamma resurser? Med mer transparans och demokrati, är svaret. (1 kommentar)

Den gröna revolutionen

Den 12 september avled den man som kanske mer än någon annan bidragit till att minska svälten i världen. Under några decennier skapade växtförädlaren Norman Borlaug högavkastande härdiga sorter, som gjorde att spannmålsskördarna i Mexiko, Indien och Pakistan kunde mångdubblas. Men han blev också hårt kritiserad. Inte minst av miljörörelsen. (5 kommentarer)

Ett institut för säkerhets skull

I Ispra norr om Milano ligger JRC, EU-kommissionens eget forskningscentrum. Här finns fyra institut som sätter standarder inom industri och jordbruk för medlemsländerna – som ett slags Sveriges Provningsinstitut i Borås, fast för hela Europa. Ett av de fyra instituten är IPSC – Institute for the Protection and Security of the Citizen – som har som uppgift att öka säkerheten på alla plan för unionens medborgare.

Franska intriger på högsta nivå

I Frankrike pågår just nu århundradets process mellan president Sarkozy och förre premiärministern Dominique de Villepin. I bakgrunden finns obekräftade rykten om mutor, storskalig ekonomisk brottslighet och överföring av pengar till skatteparadis. (3 kommentarer)

Jordbruk för romare

Han talade till bönderna på bönders vis – det vill säga på latin. Efter nära tvåtusen år har äntligen Lucius Columellas "Tolv böcker om jordbruk", en av antikens mest betydelsefulla fackböcker, getts ut på svenska av Kungliga Skogs- och lantbruksakademien.

Ensamma hemma?

Solen är ingen vanlig dussinstjärna, utan tvärtom ganska ovanlig, visar nya forskningsresultat. Nio av tio solliknande stjärnor har en annan kemisk sammansättning på ytan. Kanske är det en anledning till att det är så ont om planeter som jorden där ute i universum. (1 kommentar)

De första aeronauterna

Hösten 1783 skedde en rasande teknikkapplöpning i Frankrike, som ledde till att de första aeronauterna erövrade luften. Kampen stod mellan montgolfièrerna och charlièrerna, varmluft- respektive vätgasballongerna.

Djuriska drifter

Så var krisen över för den här gången. I alla fall det värsta. Men vad berodde den på? Dåliga amerikanska huslån? Ohämmad utlåning mot dåliga säkerheter? Avancerade finansiella derivat som ingen begrep sig på? Eller kanske girighet och osund bonuskultur inom finansvärlden? – Alltsammans samtidigt, men framför allt djuriska drifter hos aktörerna, svarar två amerikanska författare i en av sommarens finanskrisböcker. (1 kommentar)

Broder Guido och notskriften

Den första notskriften för att nedteckna musik uppfanns av en italiensk munk på 1000-talet. Systemet hade bara fyra notlinjer, vilket broder Guido tyckte räckte för de liturgiska hymnernas tonomfång. Det fanns heller inga taktmarkeringar. Sådana infördes inte förrän på 1200-talet.

Il pianoforte fiorentino

Vad är det för likhet mellan Jan Johansson, Ludwig van Beethoven och Elton John? Jo, de har alla gjort musik för piano, det demokratiska instrumentet som kan användas till allt. (2 kommentarer)

Döden på sidenvägen

Radioaktiva nedfall från de kinesiska kärnvapenproven i Xingjiang åren 1964–1996 kan ha orsakat 200 000 människors död, hävdar den japanske forskaren Jun Takada i en ny bok. En skandal som i decennier förtigits av de kinesiska myndigheterna, säger professor Masako Ikegami vid Stockholms universitet.

Trådbussens återkomst

I 36 år stod den i en lada utanför Strängnäs. Snart ska trådbussen från 1949 gå i sommartrafik mellan Karlaplan och Skansen, om entusiasterna i Stockholms spårvägssällskap får sin vilja igenom. (21 kommentarer)

Storm över internet

Piratpartiet seglar in i Europaparlamentet. Integriteten på internet har blivit en valfråga som fick 7,2 procent av de svenska väljarna att lägga sin röst på ett splitter nytt enfrågeparti. En ny bok berättar om systematisk olaglig avlyssning och blockering av telefon och e-posttrafik på nätet. (6 kommentarer)

Gubbar för fred

När Fan bli gammal blir han religiös, sägs det. Henry Kissinger och en grupp gamla hökar, som tjänat som rådgivare till amerikanska presidenter, har på ålderns höst blivit duvor och kräver kärnvapnens avskaffande. Men går kärnvapenspridningen i världen att stoppa?

Kreativitet är som humor

Vad är det som gör vissa människor kreativa? Finns det speciella kreativa platser? Om inte, hur kommer det sig då att bland desom varit verksamma vid Cambridge finns hela 83 Nobelpristagare? Ny Teknik har talat med två kreativitetsexperter. (31 kommentarer)

Med IR-koll på rymden

I torsdags kunde göteborgarna på Universeum följa uppskjutningen av de två europeiska forskningssatelliterna Herschel och Planck på storbildsskärm. Det är också i Göteborg som en hel del av satelliternas datorer och vetenskapliga instrument har konstruerats. (2 kommentarer)

Den stora torvbubblan

För jämnt hundra år sedan skulle kemiingenjören Martin Ekenberg lösa Sveriges energiproblem och samtidigt göra sig rik som ett troll med hjälp av sin patenterade metod för våtkolning av bränntorv. Men i stället gick han till historien som världens förste brevbombare. (6 kommentarer)

Osvikliga vårtecken

Blåsippor, förstamajblommor, forsränningar och cortèger i all ära, men det är ändå när Stockholmsbriggen Tre Kronor dockar ut från Beckholmen som man vet att våren har kommit för att stanna. (2 kommentarer)

Kanalen som gjorde världen mindre

Den 17 november 1869 invigdes Suezkanalen med pompa och ståt av den franska kejsarinnan Eugénie. Efter att 100 000 tvångsrekryterade fellahs grävt i ökensanden i tio år såg Ferdinand de Lesepps äntligen sin dröm gå i uppfyllelse – en civil internationell sjöväg mellan Medelhavet och Indiska oceanen. Men kanalen skulle snart visa sig bli en bricka i det världspolitiska maktspelet, och Lesseps förlorade kontrollen över sitt verk.