Det finns många sätt att komma upp i luften. Här demonstrerar den norske polarforskaren Roald Amundsen hur man kan flyga med hjälp av drakar. Året är 1909.

Flyget hundra år? Löjligt! Var och en som läst sina antika sagor vet att ingenjören Daidalos och hans son Ikaros flög redan tretusen år före bröderna Wright.

Det berättas att Daidalos och Ikaros hade fängslats av kung Minos på Kreta. De placerades på en bergstopp varifrån det inte gick att ta sig ner, och tanken var att de skulle försmäkta där och bli uppätna av örnarna som häckade på klipporna. Men den fiffige Daidalos fann på råd. Med hjälp av bivax fäste han fågelfjädrar på armar och ben, varefter far och son begav sig ut på historiens första flygtur. Tyvärr flög Ikaros i sitt ungdomliga övermod alltför nära solen. Vaxet smälte, och han störtade i havet i närheten av ön Patmos. Denna del av Egeiska havet kallas därför vanligtvis Ikariska havet.

Men låt oss nu lämna sagorna och ägna oss åt historiska flygfakta.

Världens första historiskt dokumenterade bemannade luftfärd ägde rum för 220 år sedan, närmare bestämt den 21 november 1783. Det var markisen d´Arlande och apotekaren Pilatre de Rozier som gjorde en uppstigning med en varmluftsballong av bröderna Montgolfiers tillverkning. Den 1 december samma år gjorde fysikprofessorn Jaques Charles och instrumentmakaren Nicolas Robert den första bemannade uppstigningen i en vätgasballong.

Året därpå skedde de första flygexperimenten i Sverige. En vätgasballong med fyra meters diameter och en katt som passagerare skickades upp från Observatoriekullen i Stockholm. Tre veckor senare hittades ballongen på Värmdö. Utan katt.

Till Norge kom de första flygarna 1870, när fransk-tyska kriget rasade som värst. Två fransmän tog sig ut ur det belägrade Paris med hjälp av en luftballong. Kraftiga vindar förde emellertid ballongen norrut över Nordsjön. Till sist seglade den in äver Sydnorge och havererade i Lifjell i Telemark, idag en populär skidort. Ballongens gondol finns utställd på Tekniska museet i Oslo.

Först med ett motordrivet flygplan anses fransmannen Clément Adèr ha varit. Den 9 oktober 1890, tretton år före bröderna Wright, lättade han från marken i sin ångdrivna flygfarkost "Eole". Han lär då som mest ha kommit upp till 30 centimeters höjd över marken under okontrollerad flykt.

Clément Adèrs ångdrivna flygplan Avion III från 1897. Namnet "Avion" står för Appareil Volant Imitant les Oiseaus Naturelles, flygande apparat som imiterar naturens fåglar. Foto Kaianders Sempler

Sju år senare hade han emellertid förfinat sin konstruktion. Med "Avion III" flög han under 1897 åtskilliga gånger. Sporrad av sina framgångar bjöd han in en samling generaler till en demonstration på en hästkapplöpningsbana utanför Paris. Tyvärr ökade vinden, vilket medförde att planet blåste av banan och havererade i en närbelägen skog.

Avion III reparerades och donerades med tiden till Musée des Arts et Metiers i Paris. Där kan den fortfarande beskådas i trapphallens tak.

Men visst var det bröderna Wright som 1903 på allvar startade flygeran. De försåg vingarna med skevroder, vilket gjorde att de till skillnad mot sina föregångare faktiskt lyckades styra sitt flygplan.

PS:
Passa också på att läsa berättleksen om den brasilianske luftpionjären Alberto Santos-Dumont. Artikeln finns på
www.nyteknik.se/efterjobbet/ej-arkiv/ej-01-03.pdf

Mer om tidig luftfart finns också på
www.sff.n.se/kronologi/1899.PDF