Claire M Fraser, molekylärbiolog. Foto Kaianders Sempler
Allt mer forskning inom bioteknik mörkläggs, säger den amerikanska mikrobiologen Claire Fraser vid en föreläsning på Kungliga Vetenskapsakademiens Crafoorddag förra tisdagen. Inte nog med att en stor del av forskningen redan bedrivs bakom lyckta dörrar av privata eller militära institutioner. Nu finns krav på att även den öppna akademiska forskningen ska hemligstämplas.
Är det amerikanska kongressen som vill lägga locket på?
- Nej, det är snarare Vita huset. President Bushs vetenskapliga rådgivare vill gärna lägga ett lagförslag om mörkläggning av all forskning inom känsliga områden, men de är än så länge tveksamma om de kan få kongressen att ta det.
I våras gjorde några vetenskapliga tidskrifter med Nature och Science i spetsen ett gemensamt uttalande där de sa att de skulle undvika att publicera känsliga forskningsresultat. Vad kom det sig av?
- Egentligen har det att göra med paranoian efter den elfte september 2001. Olyckligtvis publicerades i samma veva en rapport som handlade om experiment med syntetisk tillverkning av smittkoppsvaccin. I artikeln fanns mellan raderna, menar vissa kritiker, receptet för hur man i laboratoriet kan tillverka smittkoppsvirus.
Skulle en eventuell terrorist kunna utnyttja artikeln för att tillverka biologiska stridsmedel?
- Inte alls. För det första är det alldeles för komplicerat, för det andra vore det, om han lyckades, fullständigt livsfarligt för terroristen själv. Såvida han inte förfogade över ett fullständigt säkert labb, professionell apparatur av senaste snitt samt en stab av experter. Men den som förfogar över allt detta har säkert annat att syssla med.
Tror du att det skulle öka samhällets säkerhet om forskningsresultat hölls hemliga?
- Absolut inte. Det är fullständigt idiotiskt (absolutely ludicrous) att tro något sådant. Däremot skulle det vara en katastrof för forskarsamhället. Och öppenheten är en garant mot forskningsfusk och mot att forskarna själva inte håller på med dubiösa saker. Om mikrobiologin är så farlig som vissa inom Vita huset tycks tro så borde de stoppat all forskning för flera decennier sedan.
Men skulle det blivit några framsteg inom området då?
Efter 250 år har äntligen Linnélärjungen Daniel Rolanders resedagbok från Surinam publicerats på svenska. I boken ”Ur regnskogens skugga” berättar han om hårdhänt kolonialism på 1700-talet. 2kommentarer
På startplattan på raketbasen i Kourou i Franska Guyana står Vega, det senaste tillskottet till Europas rymdflotta. Den 9 februari ska hon göra sin jungfrufärd till omloppsbana.
Allt såg så bra ut. Tjernobyl var glömt, och kärnkraften sågs som räddningen för Kyotoprotokollets utsläppsbegränsningar. Men så kom katastrofen i Fukushima, och tyskarna beslutade sig för att avveckla till år 2022. Var står kärnkraften i dag? 39kommentarer
Söker du julklappstips till teknikintresserade kompisar eller något för egen del att njuta av under de lediga juldagarna? Här är några tips från Ny Tekniks redaktion på paket med innehåll som har uppmärksammats under året. En blandad kompott av både hårdsmält och lättillgängligt.
Han var en av sin tids världsledande kemister. Inte nog med att Jöns Jacob Berzelius fann fyra nya grundämnen, han skapade också den notation för kemiska ämnen som vi fortfarade använder. Och han var först med att använda tidens nya teknik,
elektriciteten, i kemisk analys.
I den första boken i Jan Guillous nya historiska 1900-talsepos deltar två norska ingenjörer i var sitt spektakulärt järnvägsbygge vid förra seklets början. Den ena konstruerar broar för Bergensbanen över Hardangervidda i Norge, den andra bygger järnväg från Dar-es-salaam till Tanganyikasjön i Tyska Östafrika. Ny Teknik har både åkt Bergensbanen och läst boken.
Det var 500 år av isolering och miljöförstöring som fick samhället på Påskön att kollapsa, säger forskare som har besökt den lilla ön med de märkliga stenstatyerna.
Hur uppstod egentligen världen, och framför allt varför? Det frågar sig den rullstolsburne engelske stjärnkosmologen Stephen Hawking i en ny bok. 4kommentarer
Vad håller de egentligen på med på bankerna efter tre? Med tanke på de stora vinster bankerna gjort på att lättsinnigt låna ut pengar bör de ta sitt ansvar för skuldkrisen i Europa, anser ekonomer.
Hur kommer det sig att astronomin ansågs så viktig på medeltiden att många orientaliska härskare lade enorma resurser på att bygga pampiga observatorier?
Vetenskapsjournalisten Ulrika Engström ger svar i en ny bok.
När den israeliske forskaren Dan Schechtman 1982 ville rapportera om de egendomliga kristallerna han funnit blev han mobbad av sina kolleger och tvingades av sin chef att lämna forskningsgruppen. Men han gav sig inte. Nu får han årets Nobelpris i kemi.
Det sägs att Nicolas Flamel var en äkta alkemist och tjänade en förmögenhet på att förvandla oädla metaller till guld. Men kanske var han i själva verket bara en habil tomtjobbare. 1kommentar
Att finna ”de vises sten” sågs av medeltidens alkemister som genvägen till evig lycka och rikedom. Försöken att förvandla oädla metaller till guld kröntes med framgång först 1980, då svenskättlingen Glenn Seaborg i Berkeley äntligen lyckades med konststycket.
I närmare 450 år fanns skandinaviska kolonier på Grönland, tills de på 1400-talet plötsligt försvann. Vad var det egentligen som hände? Den amerikanske geografen Jared Diamond spekulerar över nordmännens öde i en ny bok. 4kommentarer
Vad var det som fick vissa forntida högkulturer att kollapsa och försvinna? Miljöförstöring, krig och en plötslig klimatförändring, svarar den amerikanske geografen Jared Diamond i en ny bok. Samma saker som också i dag hotar människorna i många länder på jorden. 1kommentar
I dag lever hälften av jordens befolkning i städer, och andelen ökar. Det är storstäderna som driver utvecklingen framåt och skapar välstånd i världen, hävdar forskare. Och storstäderna är faktiskt mer miljövänliga än landsbygden, även i tredje världen. 8kommentarer
Det lilla emiratet Qatar i Persiska gulfen är ett av världens mest resursslösande och nedmutsande länder. Men nu ska det bli ändring på den saken. Ny teknik ska göra rena drivmedel av gasen man pumpar upp från fälten ute till havs, och av restprodukterna ska man göra en ny sorts miljövänlig betong.
Han var Linnés yngste apostel, och skickades redan som sjuttonåring ut i världen för att hämta hem okända växter. Hans resor gjorde honom snart till oförsonlig fiende till slavhandeln och slaveriet i Afrika. Pär Wästberg har skrivit en biografisk roman om Anders Sparrman. 2kommentarer
Mariko Takahashi, vetenskapsredaktör för dagstidningen Asahi Shimbun, har summerat vad som egentligen hände under Fukushimakatastrofen i mars 2011. Här är ett sammandrag av händelserna. 5kommentarer
